Stigande kostnader och dålig lönsamhet. Och samtidigt utpekas som en stor klimatbov. Att jordbrukarna genomgår tuffa tider var tydligt när ÖSP:s fullmäktige höll sitt möte i tisdags. Tongångarna var mestadels allvarsamma.
– Jag skulle gärna att vi följer upp vad Helsingfors stads beslut att sluta servera mjölk och kött på sina offentliga bjudningar. Hur blir det med graden av inhemskt på tallriken där framöver? Jag tror vi alla vet att importen troligen kommer öka, säger Mikael Österberg från Kimo.
Att bli utpekade som klimatbovar är något som jordbrukarna börjar tröttna på. Det framkom i flera diskussioner när ÖSP höll fullmäktigemöte på Yrkesakademin i Österbotten i tisdags. Tjänstemannabeslutet i huvudstaden upplevs som ännu en spik i kistan för jordbrukarna.
– Det handlar om ren och skär symbolpolitik som inte har förankring i verkligheten. Och det är inte bara Helsingfors som sysslar med det utan också EU. Det finns ofta ingen logik i hur klimatavtrycket beräknas och det glöms ofta bort att jord- och skogsbruket är de enda näringarna som kan binda koldioxid, säger Niclas Sjöskog, viceordförande för ÖSP från Purmo.
Förbundets ordförande Tomas Långgård fortsätter:
– Den gröna falangen har drivit en hård miljöpolitik som vi har följt och producerar enligt mycket hårda kriterier. Men nu duger inte maten som vi producerar i Helsingfors. Samtidigt värmer man upp staden till stora delar med fossila bränslen.
Oro för läget
Ilskan, eller uppgivenheten, pyr bland landets jordbrukare och det är inte konstigt med tanke på de rådande omständigheter. I flera omgångar behandlades den lönsamhetskris som jordbruket nu genomgår och situationen är svår för i praktiken alla sektorer.
– Jag är otroligt bekymrade för våra mjölkproducenter. Kostnadsstegringen som nu skett motsvarar cirka fem cent för våra producenter och Valio har inga möjligheter att kompensera den kostnadsökningen. Det är ett svårt läge, säger Ann-Charlott, Kjerp, anskaffningschef för osuuskunta Maitosuomi, som är stödjande andelslag inom ÖSP.
Mjölkproducenterna påverkas också av avtalsmängderna som infördes 2021 av Valio.
– Vi är medvetna om att systemet med avtalsmängder påverkar negativt, men skulle vi inte ha vidtagit åtgärder för att minska produktionen hade Valio aldrig kunnat betala ett så högt pris som man gör i dag, konstaterar Kjerp.
Tom Åstrand, vd för Österbottens Kött, underströk i sin marknadsöversikt att man från anskaffningen och inom Atria är medvetna om den tuffa situationen som råder.
– Vi vet att många producenter har det tufft. De prishöjningar som vi har gjort under hösten för slaktsvin och nötsidan är inte tillräckliga, men som läget på marknaden är nu finns inte möjligheter att höja köttpriserna med 40-50 cent som många hoppas på. Vi kan inte heller dämpa kostnadsinflationen inom primärnäringarna, säger Åstrand.
Åstrand understryker att det finns gårdar som klarar situationen bättre än andra. Men på sikt får alla likviditetsproblem om de höga kostnaderna håller i sig länge till.
– Vi försöker nu stöda våra medlemmar på bästa sätt. Men det är inte fråga om att lansera någon form av krispaket utan vi för gårdsvisa diskussioner för att utreda hur vi kan hjälpa. Andelslaget har bland annat också valt att avstå en del av djurförmedlingsmarginalerna för att underlätta lite för producenterna, berättar han.
Unga producenter utsatta
Det som oroar Kjerp mest är att det är unga producenter som är särskilt utsatta.
– Vi ser att de drabbas hårt och det finns många unga producenter som inte orkar. Här är det ytterst viktigt med sociala program som ”Ta hand om bonden” och man ska aldrig tveka att ta hjälp i tid om man känner att orken tryter. Det är ingen skam att be om hjälp, säger hon.
Sören Stenroos, ordförande för ÖSP:s och SLC:s ungdomsutskott, gav också en kommentar:
– Vi ser att det är speciellt unga producenter som lider och kämpar. Här måste vi minnas att det är våra unga producenter som är framtiden. Vi måste se till att vi tar hand om dem, sa han.
Höjd medlemsavgift
Det har länge funnits ett tryck på att höja medlemsavgiften till ÖSP. Medlemsavgiften har varit oförändrad i många år, men eftersom verksamhetsbidraget från SLC till ÖSP har minskat måste en liten justering nu göras. Det innebär i praktiken att avgiften för åkerareal föreslås höjas från 3,40 euro per hektar till 3,60 euro.
– Vi vill inte i det här läget höja medlemsavgiften när ekonomin är svår för våra medlemmar. Men för att få budgeten balanserad är vi tvungna att höja avgiften för åkerarealen en aning, säger Långgård.
Nils-Erik Lång från Korsholms Södra har från fältet fått höra att det finns medlemmar som inte kan acceptera en höjning om den blir för stor.
Han lyfte bland annat fram förslaget med en form av medlemstrappa som innebär att gårdar som har varierande odlingsareal inte drabbas oskäligt hårt.
– Vi har inom styrelsen diskuterat en form av gräns för hur hög ersättningen får bli för en enskild medlem. Men diskussionen måste öppnas upp ännu mer framöver, men viktigt är också att lokalavdelningarna uppdaterar odlingsarealerna åtminstone vart tredje år. Gör man inte det kan det för enskilda medlemmar bli stora justeringar uppåt, säger Långgård.
Från skogssidan uttrycktes också oro över taxonomin och det faktum att EU vill få mer att säga till om. Jan-Erik Ravals, fullmäktigeordförande för SVF Österbotten, belyste också en annan utmaning för sektorn.
– Det är brist på skogsbruksingenjörer och det är oroande, sa han.
Carita Häger, som deltog på distans, tyckte att det är något som förbundet kan arbeta för att befrämja.
– Frågan är aktuell för förbundsstyrelsen och vi ska ha diskussioner med andra stadiets utbildningar. Det är också brist på agrologer och frågan är definitivt på tapeten och något som vi jobbar med, svarade Långgård.
Ska arbeta för småskalig elproduktion
Två motioner behandlades också på mötet. Den ena, som Malax lokalavdelning av ÖSP hade inlämnat, handlade om att ÖSP bör arbeta för att förbättra de småskaliga elproducenternas ställning. Förbundsstyrelsen konstaterade i sitt svar att arbeta för att förbättra den samt att tidsintervallet för nettomätningen förlängs.
– Det här är en motion som ligger i tiden. Traditionellt har vi bara storskalig elproduktion i Finland, men vi ska föra vidare det här till SLC att det också måste kunna bli möjlig med småskalig elproduktion där det är möjligt att lägga ut överskottet till elnätet och få en skälig ersättning, konstaterade Sjöskog.
Applåder hördes också under mötet. De riktades till Ann-Charlott Kjerp när hon i slutet av sin marknadsöversikt berättade om att hon går i pension i vår.
– Jag har fortfarande lite tid kvar och det ska bli givande att få trappa ner, men jag vill rikta ett stort tack till ÖSP. Jag kommer också i framtiden delta i förbundets vår- och höstmöten, sa Kjerp med ett känslomässigt darr på rösten.
Ordförande Långgård tackade också Kjerp som officiellt avtackas senare.
– Du har varit en frisk fläkt på våra möten och har tillfört positiv energi. Vi får lov att återkomma gällande pensioneringen senare, sa Långgård.