Landskapsregeringen godkände i tisdags efter omröstning Ålands nya plan för jordbrukspolitiken fram till 2027 med en total stödfinansiering på 42,2 miljoner euro. Beslutet innebär bland annat att stödet för ekologisk vallodling halveras, men landskapsagronom Sölve Högman försvarar sänkningen med att de nya reglerna för ekologisk produktion är förankrade hos Ålands Producentförbunds ekologiska utskott.
– Kritiken som funnits i de åländska lokaltidningarna kommer från enskilda odlare, kommenterar Högman, som är chef för landskapsregeringens jordbruksbyrå.
Utskottets ordförande Nicklas Mörn påpekar att målsättningen är att få ut mera ekologiska husdjursprodukter på marknaden och många ekoproducenter kompenseras genom att stödet till ekodjur i stället höjs.
– Och växtodlingsgårdarna har trots allt möjlighet att odla gröngödslingsvall två år av fem och för de vallarna är stödet fortfarande 260 euro per hektar, säger Mörn.
Sölve Högman som är jordbruksbyråns chef förde protokollet när landskapsregeringen i tisdags med rösterna 4-1 godkände Ålands GJP-plan.
Utvecklingsminister Alfons Röblom från miljöpartiet Hållbart Initiativ föreslog då att stödet för ekologisk vall skulle bibehållas på 260 euro per hektar, men med det nya villkoret att den ekologiska vallen ska brytas senast det femte förbindelseåret.
Röbloms förslag röstades ner av lantrådet Veronica Thörnroos samt utbildnings- och kulturministern Annika Hambrudd från Åländsk Center, näringsministern Fredrik Karlström från Moderat Samling och infrastrukturminister Christian Wikström från Obunden Samling. Landskapsregeringens tre övriga ministrar var frånvarande.
Mindre stödpengar för ekologiska vallar
Bland andra tidigare ÅPF-ordföranden Anders Johansson, lammuppfödaren Anders Stenmark från Björkö i Ålands nordöstra skärgård samt Maj-Len Lindholm som hjälper till på släktgården i Jomala där man föder upp dikor befarar att de nya reglerna i praktiken gör det olönsamt och därmed omöjligt att odla ekologisk vall.
Men Sölve Högman håller inte med om kritiken utan menar att ”steget är kort” mellan ekologisk och konventionell vallodling eftersom det inte används så mycket bekämpningsmedel på konventionella vallar samtidigt som vallen är viktig för den ekologiska växtföljden.
Han påpekar att stödet för gröngödslingsvall som är viktigt för ekologiska spannmåls- och specialgrödeodlare förblir oförändrat. Med de nya reglerna kan ekologiska vallodlare också sälja sin vall till vilken djurägare som helst som efterfrågar foder.
– I nuvarande system har avsättningen begränsats till enbart ekologiska djur vilket inneburit extra byråkrati. På det sättet har marknaden för den ekologiska vallen väsentligt begränsats vilket producenterna kritiserat. Målsättningen är nu att stimulera till ökad ekologisk produktion.
Den nya GJP-planen kommer enligt landskapsagronomen bedömning ändå att medföra att en mindre andel av Ålands totala stödbelopp går till ekologisk produktion.
Högman påpekar att ca 80 procent av den nuvarande ekologiska arealen är vall, medan det finns ca 1.300 djurenheter ekologiska djur.
– Trots att ekodjurstödet nu höjs väsentligt kommer det därför att bli medel över som fördelas till bland annat för djurens välbefinnande.
Åland får 0,87 procent av Finlands EU-stöd
Ålands landskapsregering har nu alltså godkänt ”interventionstyper” eller åtgärder (ordet intervention betyder ingripande och medling) inom GJP-planens avdelning för landsbygdsutveckling.
GJP-planens övriga delar utgörs av riksbehörighet där innehållet utformas av jord- och skogsbruksministeriet och dessa åtgärder gäller för hela landet. Den nya planen ersätter alltså det som tidigare hette Ålands Landsbygdsutvecklingsprogram (LBU).
GJP-planen har redan införts i kommissionens gemensamma databas för administration av EU-fonder och SFC inom bland annat miljö- och klimatåtaganden, investeringar för exempelvis bevattning, etablering av unga jordbrukare och nyetablering av landsbygdsföretag, samarbeten för att genomföra Leader-metoden samt kunskapsutbyte och informationsspridning.
Detaljutformningen av interventionstyperna finns i en drygt 100-sidig bilaga. Byråchef Sölve Högman har fullmakt att vid behov göra erforderliga tekniska justeringar och förtydliganden för ett slutligt godkännande av Europeiska kommissionen.
Efter kommissionens godkännande implementeras interventionstyperna på Åland för åren 2023-2027. Förslaget utgår från en finansiering som är 0,87 procent av Finlands totala EU-finansiering för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Ålands andel uppgår då till 15.423.000 euro.
Åland skjuter till 6,4 miljoner extra
Interventionerna för Ålands del är utarbetade men utgångspunkten att EU-finansieringen utgör 43 procent. Det totala budgeten med landskapets medfinansiering är därmed 35.867.442 euro, men dessutom tillför landskapet ytterligare 6.387.000 euro utan medfinansiering från EU. Den totala finansieringen för den åländska GJP-planen blir då 42.254.442 euro.
Landskapsregeringen konstaterar också att 900.000 euro av den åländska finansieringen avdelas för tekniskt stöd inom ramen för hela GJP-planens tekniska stöd och ska fördelas skilt för förvaltningen av de åländska delarna av planen.
Beredningen av GJP-planen och registreringen i den europeiska SFC-databasen överensstämmer enligt landskapsregeringens beslut med de överenskommelser som gjorts under beredningen i den så kallade Ålandsgruppen med representanter för jord- och skogsbruksministeriet i Helsingfors samt Ålands landskapsregering.