Granbarkborren har tills vidare inte alls varit ett lika stort problem på Åland som på finländska fastlandet och i Sverige. Men i måndags hade drygt 25.000 barkborrar på en vecka fastnat i de nio barkborrefällor som landskapsregeringen nu har börjat testa.
Efter den förödande nyårsstormen Alfrida som för drygt två år sedan fällde över en miljon kubikmeter skog tog landskapsforstmästare Mikael Sandvik, som är chef för landskapsregeringens skogsbruksbyrå, initiativet att placera ut fällor för att testa om granbarkborren riskerar att blir ett växande hot också för det åländska skogsbruket.
För drygt fyra veckor sedan placerades tre enheter bestående av tre barkborrefällor på varje plats ut Hammarland och Finström.
– Vi skulle gärna ha placerat ut dem tidigare, men tyvärr blev leveransen en månad försenad, säger skogsbruksingenjör Mats-Johan Flinck som sköter det praktiska arbetet.
Eftersom maj månad var kylig räknar han ändå inte med någon större skada för projektet.
– Det sägs att granbarkborrens hannar svärmar först när det blir 18 grader, men i skogskanter kan det nog bli tillräckligt varmt ganska tidigt på våren.
Vilken är Ålands kritiska massa?
Fällorna placerades tre och tre i soliga gläntor där granskogsbestånd har avverkats och där det finns en kant av granar bakom.
Fällorna ska stå minst 20 meter från närmaste levande gran. För att locka till sig granbarkborrehannar fylls fällorna med doftämnet feromon.
När de nio fällorna vittjades första gången måndagen den 4 maj kunde Flinck räkna in totalt 135 insekter. En vecka senare hade antalet stigit till 737 för att efter den kallare perioden i mitten av månaden ha sjunkit till drygt 400 den 18 maj.
– Men nu i måndags hade antalet plötsligt ökat till över 25.000. Fast siffrorna säger egentligen ingenting, eftersom de inte rakt av kan jämföras med förhållanden i Finland eller Sverige. Det här är ett väldigt intressant projekt, men nu måste vi först ta reda på vad som är granbarkborrens kritiska massa i åländska förhållanden, säger Flinck.
Åland testar norsk modell
Fällor för granbarkborrar finns av flera olika slag. På Åland testas en norsk modell som kostar ca 50 euro. En sats feromon kostar 15 euro. Skogsbruksbyrån kommer att fylla på med feromon åtminstone en gång under sommaren.
Det handlar alltså inte om några stora pengar så enskilda skogsägare kan också tänkas placera ut sina egna fällor.
– Men det behövs en stor mängd fällor för att det ska få någon nämnvärd effekt på barkborremängden. Då är det nog bättre att man med nån veckas mellanrum besöker sina granskogar och letar efter angripna träd.
Flinck förklarar att nyangripna träd känns igen på det rödbruna gnagmjöl som fallit ner på stambasen/rotansvällningen.
– I det skedet bör man ta bort skadade träd. Då följer barkborrarna med eftersom de huserar under barken. När man sedan tydligt ser att granen håller på att dö så har granbarkborrarna redan lämnat trädet och då är det lika bra att det får stå kvar i skogen åt andra insekter och fåglar.
60 testplatser i Sverige
Skogscentralen i Finland använder en annan typ av fällor och feromon än den åländska skogsbruksbyrån, men Skogsstyrelsen i Sverige använder sig av samma system som Åland.
I Sverige sker svärmningsövervakning under veckorna 17-36 på totalt 60 orter för att skogsägarna i olika regioner ska kunna välja den rätta tiden för att leta efter angrepp från barkborre och kunna bekämpa skadorna på ett effektivt sätt.
Liksom på Åland töms barkborrefällorna i Sverige varje måndag. Om det finns en stor mängd granbarkborrar i fällorna tyder det på att svärmningen är igång och att risken för angrepp är stor.
Men ännu vet man alltså inte vad som för Ålands del är den kritiska mängden som indikerar större angrepp från granbarkborren.