För att öka avskjutningen av rådjur på Åland föreslås nu att den allmänna jakttiden förlängs till den 31 januari. Men näringsministern Fredrik Karlströms förslag om förlängda jakttider ännu inte har slagits fast i landskapsregeringens plenum.
Landskapsregeringens jaktförvaltare Robin Juslin påpekar att syftet med längre jakttid är att öka avskjutningen för att balansera rådjursstammen mot andra intressen. Skador i trafiken samt inom jord- och skogsbruket är på en för hög nivå. Konkurrensen med övrigt klövvilt kan också vara en av orsakerna till att antalet älgar har minskat.
På fasta Åland är älgstammen enligt Juslin relativt stabil, men på en låg nivå, säger Juslin som påpekar att näringsministern Fredrik Karlströms förslag om förlängda jakttider ännu inte har fastställts av landskapsregeringen.
– Med den älgavskjutning vi ligger på i dag borde älgstammen öka, men det gör den ändå inte för att produktiviteten i stammen är för låg. En av orsakerna bakom detta kan vara en ogynnsam konkurrenssituation, förklarar Juslin.
Torra försomrarna pressar älgstammen
De senaste åren har dessutom flera torra försomrar försämrat kvaliteten på betet för älgkorna, vilket gör att de inte kan producera tillräckligt med mjölk till kalvarna.
– Det bidrar ytterligare till att situationen för älgstammen blir ansträngd.
Varje år skjuts det drygt 4.000 rådjur på Åland, men ändå växer rådjursstammen.
– Att förlänga jakttiden är det snabbaste sättet att öka avskjutningen. Sen behöver också jägarna diskutera mer kring hur man kan vara aktivare i förvaltningen.
De många rådjuren innebär också en trafikfara eftersom bilar nästan dagligen kolliderar ned rådjur. Rådjuren åsamkar dessutom skador i trädgårdar till och med inne i Mariehamns stadscentrum.
Önskemål om förlängd jakttid på vitsvanshjort
När förslaget till ändrade jakttider var ute på remiss kom nordöstra Ålands skärgårdskommuner Brändö och Kumlinge med önskemål om längre jakttid på vitsvanshjort för att få bättre möjligheter att ”förvalta stammen” som facktermen lyder.
Vitsvanshjorten har ökat i skärgården och den förhållandevis korta jakttiden anses försvåra förvaltningen. Därför föreslås en utökning av jakttiden till perioden 1 september-31 januari.
Också på fasta Åland i delar av Lemland och området Nåtö-Järsö söder om Mariehamn brukar det enligt Juslin varje år skjutas några vitsvanshjortar. Någon uttalad målsättning att försöka hindra vitsvanshjorten från att etablera sig på Åland finns ändå inte.
Allmän jakttid för kajor
I den föreslagna nya jaktförordningen finns också ändrade jakttider för många fåglar. I många fall handlar det dock om arter som knappt alls jagas på Åland.
En av nyheterna är förslaget om allmän jakttid också på kajor, som ökat kraftigt i antal och dessutom har visat sig kunna orsaka skador framför allt för jordbruket.
– Det finns redan möjlighet till skyddsjakt, men en allmän jakttid ger bättre möjligheter att reglera stammen även utanför de fall som direkt omfattas av villkoren för skyddsjakt, påpekas i de nya jaktdirektiv som nu föreslås.
Vill befrämja blyfritt i jakten med kulgevär
Det nya regelverket vill också befrämja användningen av blyfri ammunition vid jakt med kulgevär. Däremot berörs frågan om blyfria hagel inte alls.
Jaktförvaltaren hänvisar till att den saken nu är aktuell i EU som diskuterar ett förslag om förbud mot blyhagel.
– Där handlar problemet för vår del om att gränsdragningen för vad som klassas som våtmark är väldigt otydlig och svår att implementera i praktiken. Förbudet syftar till att begränsa användningen av blyhagel vid jakt i våtmarker, men definitionen av våtmark, inklusive buffertzoner, är så bred att även mycket av det som vi skulle kalla fast mark omfattas av begränsningarna, kommenterar Robin Juslin.