– Det går att påverka EU och det är dumt om Finland inte utnyttjar chansen nu när landet från 1 juli blir ordförandeland. De syd- och mellaneuropeiska länderna driver alltid sina hjärtefrågor i motsvarande situationer.
Det hävdar Anton Nilsson, som under snart fem år varit Europa-parlamentarikern Nils Torvalds specialrådgivare i Bryssel. Nu har Torvalds jobbat fram ett förslag om att EU ska betala skottpengar för skarv och säl.
Nu kandiderar Mariehamnaren Anton själv för EU-parlamentet på samma lista som Torvalds. På ÅPF:s vårmöte sammanfattade han sin ståndpunkt som innebär att det borde vara ”mera Åland i EU” och ”mindre EU på Åland”.
Han framhöll att det nya EU-parlament som väljs i slutet av maj kommer att vara viktigt för den kommande europeiska jordbrukspolitiken.
– Men bara för att kommissionen har föreslagit en sak behöver det inte bli EU:s beslut. Det finns möjlighet att göra förändringar. Sist och slutligen är det EU-parlamentet som bestämmer.
Anton Nilssons vision är att EU sätter upp målen, men att varje land och region borde få större möjligheter att bestämma ”om saker som ni kan sköta bättre själva” eftersom exempelvis jordbruket i Grekland och på Åland ”skiljer sig väldigt mycket”.
Häpnade över den fina åländska maten
Särskilt när det i framtiden väntas blir mindre EU-pengar till jordbruket är det extra viktigt att tänka efter hur pengarna används.
– Är man beroende av stöd är man också beroende av politikers nycker.
Nilsson påminde om hur grisars knorrar blev viktiga i debatten i Sverige när det kom fram att svansarna kuperades i Danmark. Bland annat som en följd av detta har konsumtionen av inhemskt kött ökat i Sverige.
– Jordbrukarna måste få betalt för att producera med hög standard, men man måste också tala om skillnaden. Det är viktigt att lyfta debatten.
Han berättade att en italiensk kvinnlig EU-politiker som förra sommaren besökte Åland för att bekanta sig med det småskaliga fisket framför allt hade imponerats av den högklassiga åländska maten!
Anton Nilsson befarade att klimatet kommer att bli en så stor fråga i det kommande EU-valet att det ”tar över allt annat”. Han påminde om att det finns andra viktiga frågor som exempelvis djurskyddet.
På EU-nivå finns ännu ingen lag om djurskydd, men unionen håller på att lägga upp en strategi för hur medlemsländerna ska dela information för att på det sättet komma åt matfusket.
EU betalar skottpeng för skyddade skarven?
Fågeldirektivet lyftes fram som exempel på hur EU-beslut kan tolkas helt olika. På Åland anser man som känt att direktivet ger möjlighet till skyddsjakt på skarv, medan de finländska myndigheterna med hänvisning till EU hävdar att jakt på skarv är förbjuden!
Nyligen har Nils Torvalds varit med om att driva igenom ett förslag om att EU ska betala stöd för skyddsjakt både på skarv och den för några decennier sedan utrotningshotade sälen, som numera finns i så stort antal att den i sin tur hotar att utrota fiskare som yrkeskår.
Det kan alltså bli så att EU på Åland börjar betala stöd för något som finländska myndigheter med hänvisning till EU har förbjudit på fastlandet!