Ålands landskapsregering är på flera punkter starkt kritisk till de nya regler för naturskydd och biologisk mångfald 2030 som föreslås av Europeiska kommissionens miljödirektorat.
EU:s målsättning för naturskyddet är att till 2030 rättsligt skydda minst 30 procent av landytan och minst 30 procent av havsområdet inom EU. Minst en tredjedel av dessa områden, inklusive alla återstående urskogar och naturskogar, ska vara strikt skyddade.
Dessa krav inom den uppsatta tidtabellen betecknar landskapsregeringen som direkt ”orimliga” trots att det redan pågår en process för att utveckla Natura 2000-nätverket inom Åland.
Landskapsregeringen finner det också ”mycket anmärkningsvärt” att jakt och fiske i EU:s utkast jämställs med gruvdrift när det gäller ingrepp i naturmiljön.
– Gruvdrift medför ett oåterkalleligt ingrepp i naturen, medan reglerad jakt och fiske i måttlig omfattning tvärtom kan gynna naturskyddet, påpekas i utlåtandet.
Där efterlyses också en bättre definition av hurdan hållbar turism som kan tillåtas inom strikt skyddade områden eftersom ”även den naturinriktade turismen idag ofta tjänar starka kommersiella syften”.
Jakten viktig naturresurs
Beträffande jakten hänvisar landskapsregeringen till att många av de viktigaste häckningsområdena för sjöfågel på Åland kräver en aktiv förvaltning och närvaro av människor för att dessa områden ska bibehålla livskraftiga stammar.
– Om dessa områden skulle fredas för att naturliga processer ska kunna pågå utan mänsklig påverkan skulle de på sikt förlora sina naturvärden, skriver LR och menar att ett reglerat och småskaligt fiske eller husbehovsfiske inte heller äventyrar naturvärden inom strikt skyddade områden.
Landskapsregeringen påpekar att det nog kan finnas omständigheter som gör att jakt trots allt behöver minimeras i fredade områden och detta är redan fallet i många åländska naturskyddsområden.
– Men att föreslå ett kategoriskt förbud mot jakt på minst 10 procent av arealen är att betrakta som ett oskäligt angrepp mot en förnuftig användning av en naturresurs.
Landskapsregeringen konstaterar dessutom att den nya strategin helt fokuserar på skydd och därmed missar flera andra hållbarhetsmål. En hållbar utveckling bygger, förutom på ekologisk, även på ekonomisk och social hållbarhet och angreppssättet i strategin måste vara ett hållbart nyttjande av naturresurserna där man samtidigt bevarar och utvecklar en rik biodiversitet.
Att kategoriskt fokusera på skydd riskerar enligt landskapsregeringen att undergräva övriga målsättningar som exempelvis växande bioekonomi och klimatfrämjande åtgärder samt byggande i trä, optimal koldioxidbindning eller utvecklandet av biobränslen.
Lönsamt skogsbruk ökar skyddsintresset
Landskapsregeringen håller med om att det bör vara prioriterat att utveckla och bevara den biologiska mångfalden är, men tycker att skyddsbestämmelser och användningen av naturresurser bör avgöras på lokal nivå för att beakta målsättningarna för bevarande, återskapande och skydd av naturens mångfald samt uppnåendet av klimatmålen.
I utlåtandet betonas att en stor del av den biodiversitet som finns idag har skapats eller upprätthålls av mänsklig aktivitet och därför kan ett anpassat skogsbruk i vissa fall vara bättre än ett strikt skydd.
– En lönsamhet i skogsbruket gör även att privata markägare har en större vilja att bevara områden som är viktiga för den biologiska mångfalden, påpekar LR.
Beträffande jordbruket ser landskapsregeringen det som ”välkommet” att CAP-medlen specifikt ska stöda utvecklingen av gröna korridorer och buffertzoner.
– Regelverket kring förverkligandet av jordbrukets åtaganden och krav i anslutning till dem bör dock vara tydliga och anpassade för de lokala förhållandena, framhåller landskapsregeringen i sitt utlåtande till EU.