Energi- och kostnadskrisen fortsätter att spetsa till sig. Jordbrukarna uppmanas att satsa på förnybar energi och spara energi där det är möjligt. Agrivoltaik (samexistens av solpaneler och grödor) går att marknadsföra som en kombination av jordbruk och energiproduktion.
Ett agrivoltaiskt system är kombinationen av jordbruk och solparker. I Solvallen i svenska Vässlingby har produktion av solelektricitet etablerats via vertikala, dubbelsidiga solpaneler. Anläggningen kombineras med odling av vall.
De vertikala solpanelerna bidrar till att lösa målkonflikten mellan elproduktion och jordbruk. Här kombineras istället båda intressen på ett effektivt sätt. Det framhåller Peter Ström, som är chef för elproduktionen hos Linde Energi i ett pressmeddelande.
Agrivoltaiska solcellssystem möjliggör parallell produktion av grödor och el på jordbruksmark. Det sker genom att konfigurera solcellssystemet på ett sätt som tillåter parallellt, konventionellt jordbruk.
Jordbrukaren handlar solenergi
I nästan alla hörn av Europa betraktas solenergin som ett lovande område i tider då energin hotar att bli en bristvara. Till och med på nordliga breddgrader monteras solpaneler på tak och ställningar, för det mesta på landsbygden.
Jordbrukare kan dra stor nytta av solenergi, i synnerhet om staten bidrar med lämpliga villkor för investeringarna. Till och med projekt i nordliga länder som Finland och Sverige har utsikt att bli lönsamma.
I Solvallen i Vässlingby uppförs projektet Solvallen, som blir Nordens största storskaliga solpark i sitt slag. På en åker bygger Linde Energi en solpark med agrivoltaisk teknik med vertikala, dubbelsidiga solpaneler.
Konstruktionen gör det möjligt att fortsätta att bruka jordbruksmarken i kombination med elproduktionen. Projektet bidrar till att lösa nationella målkonflikter mellan markanvändning för både elproduktion och jordbruk.
Projektet kombinerar i stället alla intressen på ett effektivt sätt, framhåller Peter Ström som är chef för elproduktionen hos Linde energi. Redan i fjol byggdes en mindre agrivoltaisk testanläggning vid Kärrbo Prästgård utanför Västerås med samma teknik.
Lönsammare markanvändning
Forskningsprojektet leds av Mälardalens Universitet, med Statens Lantbruksuniversitet och Solkompaniet som partners. Projektet är också finansierat via den svenska Energimyndigheten.
Mälardalens universitet har tillsammans med Linde Energi och Solkompaniet beviljats stöd för ett flerårigt forskningsprojekt som är knutet till Solvallen i Vässlingby. Syftet är att studera produktionen av solel, grödans avkastning och ekonomi.
Kombinationen av odling och elproduktion har potential att ge en effektivare och lönsammare markanvändning. Det kan öppna en miljardmarknad för solkraft, menar Bengt Stridh som är universitetslektor vid Mälardalens universitet.
Solvallen i Vässlingby byggs på en åker norr om Fellingsbro. Solvallen är till ytan drygt en hektar. De drygt 1.300 solpanelerna beräknas producera cirka 650.000 kilowattimmar per år. Det räcker för att förse 130 typhushåll med hushållsel varje år.