Jakt Jalle Bergkulla
Förra veckan fällde Kaj Sved en älg i Lappfjärd. Här med gråhunden Ellu. FOTO: Jalle Bergkulla
Skogsbruk Livet på landet

Älgjakten i full gång i Österbotten

I flera år har älgstammen varit för stor i Sydösterbotten. Men en tillräckligt stor licenstilldelning har bidragit till att antalet älgar snart är nere på en acceptabel nivå. Lappfjärds jaktklubb tilldelades 52 licenser i år och jakten har hittills varit lyckad.

Den 12 oktober inledde Lappfjärds jaktklubb älgjakten. Förra helgen hade man använt cirka 52 procent av de 52 älglicenser som tilldelats.

– Jakten har gått bra hittills och vi räknar med att vara klara i december. Det skulle gärna få komma snö för det är lättare för hundarna att spåra älgarna då, säger Jalle Bergkulla, verksamhetsledare för Lappfjärdsnejdens jaktvårdsförening.

Läget förra helgen var däremot utmanande och lördagens jakt resulterade inte i en enda fälld älg.

– Vädret har varit en utmaning nu med regn, vilket försvårar spårningen för hundarna. Men det har utlovats kallare väder och kanske snö för det är lättare för oss att sätta hundarna på älgspåren då, säger Bergkulla.

Sydösterbotten har de senaste åren haft en överstor älgstam. För att reducera den har Kust-Österbottens område ökat tilldelningen av licenser. Totalt tilldelades Lappfjärdsnejdens jaktvårdsförening 247 licenser för älg i år.

– Vi har på grund av den stora älgstammen här tilldelats många licenser. Det nationella målet är att ha en älgstam på under 4 älgar per tusen hektar och här har vi legat över det målet. Så vi har haft hög avskjutning de senaste åren för att få stammen under kontroll, säger han.

Och fortsätter:

– Vi är nöjda med antalet tilldelade licenser men det tar lite på krafterna. Älgjakten har blivit nästan som ett extra jobb.

Jakt191
Sydösterbotten har tilldelats många älglicenser för att få ner stammen till acceptabel nivå. Förra helgen var Lappfjärds jaktklubb i full gång med jakten. Någon jaktlycka – främst på grund av det regniga vädret – blev det inte den dagen, berättar Jalle Bergkulla och Heli Fagerström.

Subventionerar Trico

Den för höga älgstammen i området har resulterat i älgskador i skogen. Många tallplanteringar har drabbats.

– Jag vill gärna lyfta fram att jaktvårdsföreningen säljer Trico till ett subventionerat pris åt markägarna. Användningen av medlet har ökat stadigt i vårt område och det är bra eftersom det fungerar bra för att motverka älgskador, berättar Bergkulla.

I likhet med många andra jaktföreningar har Lappfjärds jaktklubb en hög medelålder bland jägarna. För att locka en ny generation jägare försöker jaktvårdsföreningen nå unga genom olika aktiviteter.

– Vi har inlett ett målmedvetet arbete för att nå unga. Vi har ordnat aktiviteter på skjutbanan i Lappfjärd för ungdomar som i fjol när vi besökte skjutsimulatorn i Malax. Vi har också ordnat kurser i luftgevärsskytte och säker vapenhantering för ungdomar från 4H.

Han påminner om att det inte enbart är älgarna som ska hållas på en skälig nivå. I år har Lappfjärdsnejdens jaktvårdsförening tilldelats 302 licenser på vitsvanshjort.

– Vi har också växande stammar av vitsvanshjort och rådjur och den jakten är också igång, men vi koncentrerar oss mera på de övriga vilten när älgjakten är över. Som det är nu hinner vi inte med allt på samma gång.

Det behövs med andra ord fler jägare och Bergkulla ser gärna att också andelen kvinnliga jägare skulle öka. Bredvid honom står en av klubbens några få kvinnliga jägare, Heli Fagerström. Hon har en viktig roll för hela jaktlaget eftersom hon är vapensmed.

– Jag och min man, som också är vapensmed, brukar sköta underhållet av vapnen så delvis via det har jag börjat jaga. Jag har alltid haft ett intresse för naturen och jag tycker också om den gemenskap som jakten erbjuder. Vi har ett mycket bra gäng här i Lappfjärd, säger Fagerström.

Jakt196
Heli Fagerström har i många år haft ett intresse för jakt. Hon skulle gärna se fler kvinnor på jakt. Hur den rekryteringen ska lyckas vet hon dock inte. Jag har aldrig mött några fördomar, säger Heli som till vardags arbetar som vapensmed.

Inga fördomar

Hon har aldrig mött några fördomar som kvinnlig jägare.

– Nej, det har jag inte. Ingenting förhindrar kvinnor från att börja jaga så jag tror det är fast i dem själva. Det är bara att komma med om man har ett intresse – och det gäller alla, säger hon.

Bergkulla fortsätter:

– Tyvärr var inte en enda av deltagarna flickor när vi har ordnat våra aktiviteter för unga. Men vi försöker nå alla för det är nödvändigt med en föryngring av jägarkåren, säger han.

Fagerström har inga lösningar på hur jägarkåren kunde locka fler kvinnor.

– Många kvinnor har ett hundintresse och en stor del av dem börjar jaga genom just det intresset. Men jag vet faktiskt inte hur vi kan göra för att locka fler kvinnor till att börja jaga.

I Lappfjärdsnejden har också bävern blivit ett problem. Området har tilldelats 12 licenser och fyra bävrar har fällts hittills.

– Bävrarna orsakar stora problem eftersom de bygger dammar och skogsområden översvämmas. Dammarna får rivas fram till den 15 oktober, men på bara några dagar bygger de snabbt en ny. Men det är viktigt att vi får reducera den stammen, säger Bergkulla.

Flest licenser till Sydösterbotten

Det totala antalet licenser för älg på Kust-Österbotten är 2019-2020 uppgår till 2.082. Enligt anmälningar för den här veckan har 1.961 älgar fällts hittills, det vill säga har 1.431 licenser (68,5 procent av beviljade licenser) använts.
– Mest licenser har sökts och beviljats i områdena Lappfjärd och Närpes. Ett annat område med högt antal licenser är Nykarleby- och Pedersörenejden. Högsta skogsskadorna har varit i Närpesnejden. Gällande trafikskadorna är hela Kust-Österbotten ett svårt område, säger Jaakko Hautanen, viltplanerare vid Finlands viltcentral, Kust-Österbotten.
Han konstaterar också att rådjurskrockar har ökat i takt med att de djuren ökar. Rådjur är inte längre licensbelagda så också de måste jagas för att reducera stammen. För vitsvanshjort har beviljats 1.177 licenser i Kust-Österbotten.
– 24 procent av licenser har använts hittills, men man ska komma ihåg att i Kust-Österbotten börjar jakten på vitsvanshjort på riktigt först efter älgjakten. Jaktföreningarna har också reagerat på den ökande stammen och sökt rejält med licenser. Däremot kommer alla vitsvanshjortslicenser knappast att användas, säger Hautanen.