Vid årsskiftet träder nya stödvillkor i kraft för de EU-finansierade jordbruksstöden, ett krav på så kallad social villkorlighet. Det berör sådana jordbruksföretag som har avlönad arbetskraft.
I praktiken innebär de nya reglerna att det nu blir ett stödkrav att uppfylla vissa redan ikraftvarande regler som gäller arbetstagarnas anställningsavtal och arbetarskydd. Det är alltså inte fråga om några nya regler som införs, bara att det också blir ett stödvillkor att följa dessa regler från och med den 1 januari 2025.
Den sociala villkorligheten omfattar bestämmelser om anställningsavtal, arbetstagarnas hälsa och säkerhet, samt säkerhet vid användning av arbetsredskap som redan nu är i kraft i annan lagstiftning och som är bindande för alla arbetsgivare.
Kravet på den sociala villkorligheten är en del av CAP-programmet och införs nu i Finland vid årsskiftet efter en övergångsperiod. Beslutet om tidtabellen gjordes redan i samband med beredningen av denna CAP-period.
Gäller arbetarskyddsfrågor för avbytare
Om en jordbrukare försummar kraven i fråga om social villkorlighet kan det leda till minskade EU-stöd. Reglerna gäller alltså endast de jordbrukare som har andra arbetstagare än sig själva.
Förutom utomstående personer som är direkt anställda av jordbruksföretagaren, så kan reglerna också gälla familjemedlemmar – förutsatt att de får lön. Tumregeln är att alla avlönade personer, utom de som är försäkrade via lantbrukets pensionsförsäkring LFÖPL, berörs av reglerna för social villkorlighet.
Kraven på social villkorlighet gäller till exempel också på gårdar som har praktikanter från lantbruksskolor, eller personer som är anställda via läroavtal.
Kraven gäller även jordbrukare som anlitar hyrd arbetskraft eller avbytarservice. I fråga om avbytare är det oftast kommunen som ansvarar för arbetsavtalsfrågorna, så till den delen behöver jordbrukaren inte bry sig om villkorligheten.
Däremot ansvarar beställaren av avbytartjänsten, alltså jordbrukaren, för arbetarskyddsfrågorna på gården och den vägen måste kraven på social villkorlighet uppfyllas.
– Arbetstagarnas arbetarskydd måste tryggas även om arbetstagaren inte är direkt anställd av jordbrukaren, säger Tiia Luihala specialsakkunnig på jord- och skogsbruksministeriet.
Inga nya övervakningar
Då det gäller övervakningen av de nya reglerna kommer inga nya rutiner att införas. Arbetarskyddsmyndigheten, som i nuläget är Regionförvaltningsverket, har hittills också gjort arbetarskyddsinspektioner på gårdarna och kommer att fortsätta med dem på samma sätt som tidigare.
Arbetarskyddsmyndigheterna besluter själv om vilka prioriteringar som gäller. Årligen har det handlat om några hundra inspektioner inom jordbruksbranschen.
För inspektionsmyndigheten blir det nya att efter årsskiftet också informera NTM-centralen om eventuella försummelser av kraven kring social villkorlighet som upptäcks på gårdarna.
– Om det är första gången som brister upptäcks på gården ger myndigheterna anvisningar eller uppmaningar till jordbrukaren om hur bristerna skall rättas till. Om bristerna rättas inom angiven tidsfrist blir det inga påföljder i form av minskade stöd, berättar Tiia Luihala.
Är det däremot fråga om grövre försummelser eller sådana försummelser som inte rättas till, så kan det bli fråga om stödsanktioner. Beroende på hur allvarliga och varaktiga försummelserna är kan det bli fråga om sanktioner på några procent.
Om förseelserna upprepas eller det är fråga om allvarliga, omfattande och avsiktliga handlingar så kan stödminskningen vara högre.
För de jordbrukare som har frågor kring de nya kraven finns det möjlighet att få hjälp via rådgivningsorganisationerna. Rådgivning kring den sociala villkorligheten stöds via Neuvo 2030-systemet. Dessutom ger bland annat Arbetarskyddscentralen, Landsbygdens Arbetsgivareförbund och arbetarskyddsmyndigheterna vid Regionförvaltningsverken råd i anställningsavtals- och arbetarskyddsfrågor.
De nya reglerna kring social villkorlighet presenterades på ett webbinarium som senaste vecka arrangerades av SLC.