Höstrågens odlingsareal var 26.907 hektar år 2023. Den uppskattade odlingsarealen för höstråg minskade för år 2024 och var 19.700 hektar, delvis på grund av en regnig höst.
Arkiv

Förra året var igen rätt gynnsamt för odling av våroljeväxter, men höstoljeväxterna förstördes på vissa håll helt. Vårens varierande väderförhållanden med långa torra perioder har påverkat odlingen av oljeväxter. På vissa håll blev blomningen mycket kort om den inträffade under en värmeperiod.
Höstoljeväxter odlades på cirka 6.000 hektar år 2022, men på grund av vinterskador kunde endast 2.500 hektar tröskas, varav huvuddelen var höstraps. Speciellt isbildning förorsakade omfattande vinterutfällning på rapsen.
År 2023 odlades bondböna, alltså åkerböna, i rena bestånd på 9.200 hektar.

År 2023 odlades mat- och foderärter på 43.498 hektar, varav andelen renodlade ärtbestånd var 85 procent. Av de odlade ärtsorterna utgjorde Astronaute 40 procent och Ingrid 28 procent.
Till sortlistan godkändes år 2024 ängssvingeln Gunvor, som förädlats av Boreal. Sortutbudet av de ettåriga rajsvinglen (italienskt rajgräs och westerwoldiskt rajgräs) på Finlands sortlista är för närvarande relativt snäv, men år 2024 godkändes Virgyl till sortlistan.

– Man betraktar ofta kulturspannmål som något väldigt nischat, men dessa grödor har egenskaper som borde kunna göra dem intressanta för odling på fler gårdar än i dag, säger Tove Ortman som vid SLU disputerat med sin avhandling ”New potential in old varieties : Using landrace cereal to meet food production challenges”.

Under sin etablering är lusernplantor särskilt känsliga för ljusbrist. Ljusbrist hindrar utvecklingen av skott och rötter. Vid etablering i renbestånd kan lusern konkurreras ut av ogräs eller, vid samodling med snabbväxande gräsarter också av dessa. Vid insådd som bottengröda hindras lusern i sin utveckling ifall skyddsgrödan skuggar för kraftigt och/eller för länge.
Sannolikt får vi dras med de låga spannmålspriserna under hela säsongen och fortfarande har vi höga kostnader., påpekar Staffan Pehrman.
Det som igen oroar vd:arna är givetvis de pågående strejkerna. Och strejkerna kommer förstås olägligt, just nu när efterfrågan på exportprodukter verkar öka. Samtidigt kan man konstatera att strejker i princip alltid kommer olägligt, det är inget nytt i sig, konstaterar Staffan Pehrman.


Vinterns ombytliga väder med stora temperaturskillnader och förhållanden som växlat mellan snöfall, kyla och regn har gjort att stora delar av höstgrödorna i Åboland drabbats av isbränna. Läs mer i fredagens vårbrukstema!