Det gick undan för de cirka 50 eleverna i årskurs 1-3 i Oravais skola – Oravaisten koulu när de i början av veckan åkte ut till ”sin” potatisåker där de i våras fick sätta fem potatisar var. Barnen trivdes med händerna i jorden och fascinerades över storlek och form på många av de potatisar de grävde upp.
Hur kan arrendeåkrar hållas i gott skick på lång sikt? Det är en fråga som Raseborgs stad nu tittar närmare på. Den 22 september ordnas en träff för odlare och markägare i Karis, där vi får höra om Raseborgs stads arbete med att kartlägga skicket på de egna arrendeåkrarna och får tips om hur arrendeavtal kan utformas så att de stöder välskötta åkrar på lång sikt.
De tre största livsmedelsråvarorna äppel, mjölk och lök inbringade nästan 20 miljoner euro i nettointäkter till Åland under 2025. Men det är ändå småpotatis jämfört med fiskodlingen som drog in nästan 42 miljoner euro och chipsfabriken, som med 103 anställda hade en omsättning på 140 miljoner euro och exporterade 97 procent av sin produktion på Åland.
Fågeldirektivet ställer nya krav på sommaravverkningar. Enligt Henrik Holmberg och Ragnar Höckerstedt från Södra skogsreviret kan det uppstå problem då lagens gränsdragningar möter förhållandena i skogen. Under ett besök på en skogsfastighet i Kyrkslätt blev tolknings- och definitionsproblemen konkreta.
I slutet av juli nåddes vi av det omskakande sorgebudet att forstmästare Kåre Pihlström omkommit i en tragisk olycka. Hedersmedlemmen Kåre Pihlström var Föreningen för Skogskulturs klippa både som suppleant i styrelsen och som medarbetare i tidningen Skogsbruket. Han kände föreningen och dess verksamhet utan och innan efter att ha varit aktiv medlem i årtionden och styrelsens ordförande 2005-2010.
I skogen är tidsperspektivet långt. Inte evighetslångt, men nästan. Det här skriver Landsbygdens Folks chefredaktör Staffan Pehrman om i den här kommentaren.
Arbetet med att reda upp vindfällen efter stormen Hannes i slutet av förra året pågår fortfarande. Och kommer att göra det under hela den kommande vintern i de norra delarna av Österbotten. För skogsvårdsinstruktörerna i området har det varit en mycket tuff tid.
Finlands skogscentral öppnar den 7 september den första utlysningen där man kan ansöka om resultatbaserat stöd för naturvård av lundar och restaurering av myrar. I den första ansökan kan man ansöka om sammanlagt 800.000 euro i stöd. Ansökan är öppen i fyra veckor.
Röjning är en viktig åtgärd för att ge plantskogen en bra start. En åtgärd som också bör göras i tid för att tillväxten inte ska avta och bli onödigt dyr. Nästa år blir det också mer fokus i Metka-stödet på att kvarlämna mer lövträd.
Ökad variation i skogslandskapet med mindre bestånd och större mångfald av träd minskar risken för att bränder sprids. Att undvika dikning är också gynnsamt. Det visar en vetenskaplig studie från forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet och Naturresursinstitutet i Finland.
Skogsägaren har många alternativ när skogen ska överlåtas till nästa generation eller skötas för framtiden. Det viktigaste är att ägaren känner sina målsättningar och bevarar skogens olika möjligheter framhöll föreläsarna vid en skogsföreläsning på Sarvsalö i Lovisa i juli.
En ny studie från Stockholms universitet visar att granbarkborrar, ökända för att döda miljontals träd i Sverige, också påverkar skogens mikroklimat under trädkronorna. Angripna skogsbestånd kan värmas upp med så mycket som två grader under sommardagar, men lövträd kan hjälpa till att kyla ner drabbade områden.