Hur påverkar betesgången mjölkkornas hälsa och markens kolbinding? Och vad har mjölkproducenterna för attityder gentemot betesgång? De här frågorna söker man svar på med ny forskning.
Arkiv
Det går faktiskt att föda upp betande djur på ett sätt som liknar det hur naturen själv har ordnat det - på savannen, på prärien eller här i Europa. Om det är hållbart eller inte, bestäms av hur djuren manageras av sin ägare, vad de äter och var de uppehåller sig, påpekar Fredrik von Limburg Stirum, ordförande för Naturbetesköttproducenterna r.f.
Under sin första riksdagsperiod har Anders Norrback arbetat hårt med vargproblematiken. Det tänker han fortsätta med de kommande fyra åren. Men många politiska utmaningar återstår innan han och andra fårproducenter kan känna sig säkrare när djuren ska ut på bete.
Även i år kan producenter få rovdjursstängsel av Finlands viltcentral på områden där risken för rovdjursskador är stor.
I marken finns mer eller mindre stora mängder av olika växtnäringsämnen. Dessa kan delas in i tre fraktioner: omedelbart växttillgängliga näringsämnen som finns i markvattnet, näringsämnen som på relativt kort sikt kan mobiliseras samt näringsämnen som föreligger i svårlösliga föreningar. Avgörande för skördens mängd och kvalitet är ändå inte de absoluta koncentrationerna av växtnäringsämnen i marken, utan näringsämnenas faktiska tillgänglighet för grödan.
Villkoren för att få ersättning för ekologisk produktion har ändrats i och med den nya CAP-perioden. Ett villkor för ersättningen är fortfarande skyldigheten att odla avsalugrödor. Enligt den ska det på minst 30 procent av en areal som hör till en förbindelse om ekologisk produktion odlas en gröda som väntas bli en ekologisk produkt att sälja på marknaden, påpekar Jord- och skogsbruksministeriet.
Under de senaste årtiondena har de finländska gårdarnas antal halverats samtidigt som de kvarvarande gårdarnas omsättning fördubblats. Kunskapsbehovet och kravet på kompetens kommer att öka ytterligare i framtiden, konstaterar Staffan Pehrman.
Jord- och skogsbruksminister Antti Kurvinen (C) lyckades alltså med det som länge sades vara omöjligt, att tidigarelägga stödutbetalningstidtabellen. Det är inget underverk, men det var ett viktigt slag att vinna, påpekar Staffan Pehrman.
Fjolåret blev ett nytt rekordår för Danmarks livsmedelsexport. Danmarks samlade matexport ökade med 13,3 procent.
För att få en hög mjölkproduktion måste korna ha tillgång till bra grovfoder. På familjen Strands mjölkgård i Skutnabba prutas det inte på arbetet och insatserna som krävs för att utfodringen av ensilage ska vara optimal. Läs mer om vall och bete i fredagens temanummer!
SLC Nylands åkerväxtutskott med ordförande Kim Forsman i spetsen hälsar att då läget är osäkert på spannmålsmarknaden lönar det sig att endast odla sådant som man är säker på att man får sålt. Åkerväxtutskottet skulle gärna se att mängden kontraktsodling skulle öka.