(Utskrivet den 20.10.2018 från www.landsbygdensfolk.fi / Tidningen Landsbygdens Folk)

5.10.2018, Landsbygdens Folk:

Nu produceras ägg på förlust -
producenterna är oroliga


De stigande spannmålspriserna har drivit upp kostnaderna rejält för äggproducenterna. Om det inte sker en höjning av producentpriset snarast finns en stor risk att många avslutar verksamheten. Det säger Tobias Dahlblom, ordförande för ÖSP:s äggproducentutskott.
Äggprisen
Äggproducenten Tobias Dahlblom är orolig för sektorns framtid. Stigande foderpriset gör att många nu producerar på förlust. Nu måste priserna upp snabbt för annars finns risken att många slutar, säger han.

Dagens foderpriset utgör redan nu cirka 60 procent av kostnaderna för äggproduktionen. Det innebär att produktionspriset överskrider försäljningspriset, meddelar äggförbundet Kananmunayhdistys. En ohållbar situation för landets äggproducenter.
- Läget är minst sagt allvarligt för äggbranschen. Det har länge varit svåra tider, men nu har trycket på att höja äggpriserna ökat märkbart. Om så inte sker snart befarar jag konkurser eller att en del producenter helt enkelt inte tar in några nya värphöns, säger Tobias Dahlblom, ordförande för ÖSP:s äggproducentutskott.
Dahlblom, som driver Kvarnfors gård i Pörtom med 24.000 värphöns, använder ytterst liten andel egen spannmål. Gården köper in färdig foderblandning som innehåller allt från olika spannmål, mineraler, växtoljor samt soja.
- Vanligast är att äggproducenter är självförsörjande på spannmål och blandar fodret på gården. Men vi har gått in för att köpa allt foder från fabrik. Vi har terminskontrakt på fodret och påverkas inte nu direkt av stigande spannmålspriser, men den 1 januari 2019 ändras det. Så för vår del måste äggpriserna upp senast vid årsskiftet. Det gäller inte bara spannmål utan vi påverkas också negativt om exempelvis sojapriserna stiger, konstaterar Dahlblom.

Måste kompenseras
Men spannmålspriserna har höjts gradvis under hösten och har därmed stigit per äggkilo. Situationen gör att det är en minusaffär att producera ägg i dag.
- Om foderpriserna för vår del stiger med cirka 20 procent vid årsskiftet lönar det sig inte att hålla på med äggproduktion. Då är det lika bra att avsluta produktionen. Det är inte möjligt att producera något på förlust om man inte får tillräckligt bra kompensation för arbetet.
Finns det risk för att inte du tar in nya värphöns om priset inte stiger?
- Jo, för det går inte att producera något på förlust. Det som också kan avgöra situationen för många äggproducenter är huruvida bankerna går med på att finansiera nya värphöns. Många av oss lånar för att ta in nya höns och betalar av under produktionstiden, säger han.
Men han kastar inte in handduken ännu. Efterfrågan på ägg är enligt Dahlblom stabil och prishöjningar borde inte vara en utopi. I dag får han cirka 1 euro per äggkilo för frigående medan priset för burägg är något lägre.
Men vem är det som ska stå för den oundvikliga höjningen av priserna?
- Det är handeln som bör se över sin prissättning. Men vi har gått på tårna länge och vi behöver få mer än bara kompensation för foderkostnaden. Alla andra produktionskostnader stiger också.
Dahlblom vill se en höjning med minst 20 cent per äggkilo.
- Det är det minsta som krävs. Det viktiga är att vi kompenseras för de stigande foderpriserna. Men det som är tokigt är att om våra priser höjs med 20 cent så har handeln också lagt på lika mycket för att behålla sina marginaler, menar han.
Äggproduktionen är enligt Dahlblom ett bra exempel på att visa på handelns starka ställning. Ägg är en färdig produkt som inte förädlas utan enbart kostnader för packandet tillkommer.
- Trots att det inte sker någon förädling får handeln en lika stor del av kakan som packerierna och producenten. Andelen av priset som handeln får är på tok för stor och det är mycket som inte står rätt till.

Stöden halkar efter
Stödpolitiken gynnar enligt Dahlblom inte heller fjärderfäsektorn.
- Nu har vi ett djurstöd enligt en referensmängd för 2008. På vår och många andras gårdar har situationen ändrats mycket sedan dess. Referensmängden stämmer inte med dagens djurantal och vi får ungefär en tredjedel i stöd mot referensmängden för tio år sedan, förklarar han.
Dahlbom poängterar att det inte bara är äggproducenterna som nu har det svårt. Alla inriktningar kämpar med lönsamheten men han betonar samtidigt att alla är beroende av varandra.
- Oberoende produktionsinriktning är det viktigt att alla överlever med tanke på växtodlingen. Växtodlingsgårdarna i Finland är i långt beroende av att det finns husdjursgårdar och tvärtom. Vi är beroende av varandra.

TEXT & FOTO
Christoffer Thomasfolk
christoffer.thomasfolk@slc.fi