(Utskrivet den 15.10.2018 från www.landsbygdensfolk.fi / Tidningen Landsbygdens Folk)

11.5.2018, Landsbygdens Folk:

Viktiga EU-länder går emot budgeten

Flera EU-länder som betalar nettobidrag till EU protesterar mot kommissionens förslag till långtidsbudget. Häftigast går Frankrike ut. Jordbruksminister Stéphane Travert flaggar rött, både mot bantade jordbruksstöd och högre EU-avgifter.Flera av de medlemsländer som betalar mer till EU än de får tillbaka från Bryssel ställer sig på tvären till kommissionens förslag. Frankrike, Österrike, Nederländerna och de skandinaviska länderna vill inte betala mer till EU.
Frankrike kan på inga villkor acceptera en femprocentig nedskärning av jordbruksstöden för att kompensera följderna av Brexit, inskärpte jordbruksminister Stéphane Travert efter kommissionens presentation av förslaget till EU:s långtidsbudget förra veckan.
Enligt Travert skulle de föreslagna nedskärningarna bli katastrofala för Frankrikes jordbrukare. Deras inkomster baserar sig till stor del på EU:s direkta stöd. Det kommer Frankrike inte att samtycka till, sade jordbruksministern.

Små EU-länder förutser hårda duster
Österrike har från början hållit en kritisk linje till högre EU-avgifter. Men EU-kommissionens budgetförslag är betydligt värre än väntat. Nedskärningarna är ett veritabelt angrepp på både miljöskyddet och landsbygden, säger jordbruksminister Elisabeth Köstinger.
Enligt Köstinger är landsbygdsstöden traditionellt ett viktigt bidrag för Österrike. EU-medlen används för att finansiera ekologiska åtgärder som klimat- och markskydd och bevarandet av artmångfalden.
De största nedskärningarna planeras inom landsbygdsstöden. Det betyder stora förluster för Österrike. Det är givetvis inte acceptabelt. Vi kommer att föra hårda förhandlingar med kommissionen, säger Köstinger.
Österrike tar över EU:s ordförandeskap i juli. Ifall österrikarna håller fast vid sin strama linje, kan detta påverka höstens förhandlingar.
Nederländernas premiärminister Mark Ruette räknar likaså med mycket svåra förhandlingar om långtidsbudgeten. För oss betyder kommissionens förslag en alltför saftig räkning, fastslår regeringschefen.
Enligt Ruette kommer Nederländerna att lida tillräckligt av följderna efter Brexit. Det är inte logiskt att kräva större betalningar av medlemsländerna. Om EU krymper på grund av Brexit, måste också budgeten krympa, anser Ruette.
Sverige och Danmark håller likaså fast vid sina ståndpunkter att inte höja betalningarna till EU. En höjd medlemsavgift är ett orimligt förslag som vi inte kan acceptera, säger Sveriges finansminister Magdalena Andersson.
Danmarks finansminister Kristian Jensen är inte heller redo för högre medlemsavgifter. Det vore dyrt för Danmark, då budgeten borde krympa när britterna lämnar EU. Vi kommer att kämpa hårt mot förslaget, inskärper Jensen.

Tyskland vill vänta och se
Något mjukare tongångar kommer från Tyskland. Jordbruksminister Julia Klöckner betecknar EU-kommissionens förslag till inbesparingar som smärtsamt, men också som en god utgångspunkt för förhandlingar.
På förhand ryktades det tidvis om inbesparingar upp till 30 procent. Mot den bakgrunden kan förslaget till långtidsbudget karaktäriseras som måttligt, menar Klöckner. Brexit lämnar ett hål i budgeten och EU måste räkna med nya utgifter för säkerhet och migration.
Om EU måste spara går det inte att helt skona jordbruksbudgeten, som är EU:s största utgiftspost. Dessutom är det omöjligt att bedöma konsekvenserna innan det egentliga förslaget till CAP-reform läggs fram i slutet av maj, framhåller Klöckner.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com