(Utskrivet den 26.4.2018 från www.landsbygdensfolk.fi / Tidningen Landsbygdens Folk)

13.4.2018, Landsbygdens Folk:

Växtförädling med gensax
kan bli verklighet i EU


Växtförädling med gensax kan småningom komma att få grönt ljus i EU.
- Jag ser en förändring i attityden hos EU-byråkraterna. I USA finns det redan fisk som är behandlad med gensax och i Sverige togs nyligen ett beslut om att godkänna gensaxen Crisp-Cas9 som ett nytt växtförädlingsverktyg, säger Per Saris, professor i mikrobiologi vid Helsingfors universitet.
Per Saris
Professor Per Saris ser tecken på en attitydförändring gentemot GMO i EU.

CRISPR (Clustered regularly interspaced short palindromic repeats) är alltså en metod som gör det möjligt att klippa i gener hos växter, djur och människor.
- Det handlar om ett enzym som klipper av DNA-kedjor, som en sax. Tekniken är egentligen bakteriernas sätt att skydda sig från virus med hjälp av ett enzym. Med gensaxen kan man välja vilken sekvens i genen man vill klippa i, förklarar Saris. Man kan alltså åstadkomma en förändring på ett specifikt ställe i genomet.

Kan ske av sig själv i naturen
Med hjälp av restriktionsenzymer klippte man i DNA redan på 1970-talet, och kunde med genrekombination få specifika ändringar på önskad plats i genomen, men tyvärr kunde genrekombineringen inte användas på motsvarande sätt i växter.
- Det fina är med Crispr-Cas9 är att den fungerar också på växter.
Den svenska professorn Stefan Jansson odlade för ett par år sedan i Sverige upp en broccoliliknande kål som behandlats med gensax. Jordbruksverket gjorde tolkningen att en bit DNA som tagits bort med gensax inte räknas som genetisk modifiering.
- Vi ska komma ihåg att genmodifiering också kan ske av sig själv i naturen. Det som kan ses som ett problem med gensaxen är att man inte kan se ifall något är behandlat med gensax eller om mutationen skett naturligt, säger Saris.

Finns rester av GMO överallt
Då det gäller GMO är USA och EU på kollisionskurs. I USA odlas bland annat soja och majs i stor skala som GMO, medan det inte är tillåtet i EU.
Enligt stipulationerna får det dock finnas högst 0,5 procent GMO också i GMO-fria produkter. Det här innebär att det kan finnas rester av GMO överallt.
- Trots att man till exempel endast äter majsprodukter hemma i Finland, så har man garanterat fått i sig GMO-majs, konstaterar Saris.
Han anser också att marknadsföringen av GMO-fria livsmedel i Finland är helt vilseledande.
- Inhemskt kött som marknadsförs som GMO-fritt är helt fånigt - det finns ju inte ens GMO-djur i Finland, utan handlar bara om att det inte använts GMO-soja eller majs i fodret. Jag har faktiskt undrat varför Evira inte blandat sig i det här?
Vad många inte heller känner till är till exempel att GMO-insulin använts redan i över tio år.
- Det sprutar diabetiker rakt in i kroppen, men det pratar ingen om.
Problemet med genmodifieringslagarna rent generellt är att de är föråldrade och drar alla tekniker över samma kam.
- Hämtar man DNA från en annan art handlar det om genmanipulering. Men hämtar man DNA från samma art, kan det beroende på tekniken man använder antingen klassas som genmanipulation eller inte. Det är metoderna som används som avgör klassificeringen.

"Inställningen till GMO kommer att vända"
Saris anser att lagstiftningen kring GMO i dag är onödigt strikt och ser genmodifierade livsmedel som mycket ofarligare än mycket annat man köper i butiken. I ljuset av all den forskning som redan finns att tillgå anser Saris inte att det är särskilt sannolikt att genmanipulerade födoämnen på något oförväntat sätt negativt skulle ändra våra cellers fysiologiska reaktioner.
- Det är nämligen det enda hotet jag kan tänka mig att kunde finnas, och det verkar inte finnas fog för en sådan oro. Speciellt inte eftersom tekniken under de senaste tio åren utvecklats så enormt mycket. Försiktighetsprincipen handlar rätt långt om att skydda sin egen marknad.
I USA har man ätit GMO redan länge. Skulle det ha negativa konsekvenser för hälsan så borde det redan ha märkts.
Saris tippning är därför att inställningen till GMO inom 20-40 år kommer att vara mycket positivare.
- Då kommer man att kunna påvisa att det är tryggt.

Finns större problem än GMO
Enligt Saris är det ett mycket större problem att vi har en mängd livsmedel som inte gått igenom någon toxisk prövning. Ett bra exempel är murklor.
- Jag har själv testat murklor. Jag förvällde dem två gånger enligt anvisningarna. Sedan kokade jag upp dem en tredje gång och hällde vattnet över lökceller för att kontrollera ifall kromosomerna i lökcellerna hölls intakta. Det gjorde de inte, de gick sönder, vilket tyder på hög toxicitet.
Ändå vågar Saris äta murklor ett par gånger om året.
- Men något sådant livsmedel skulle man aldrig få hämta in på marknaden i dag.

TEXT & FOTO
Nina Colliander-Nyman
nina.colliander-nyman@slc.fi