(Utskrivet den 24.6.2018 från www.landsbygdensfolk.fi / Tidningen Landsbygdens Folk)

9.3.2018, Landsbygdens Folk:

Producenterna satsar
på djurens välmående


Vi tar hand om våra djur och det är viktigt med lagstiftning om djurens välmående. Det gäller inte minste produktionsdjuren. Vi måste i alla fall klara oss i konkurrensen på en internationell marknad. Om det här var organisationer och deltagare överens på den diskussion som gick av stapeln på Lilla parlamentet i tisdags med anledning av den pågående förnyelsen av djurskyddslagstiftningen.- Den kommande lagen är en viktig lag, sade ordföranden för riksdagens jord- och skogsbruksutskott Anne Kalmari (centern), som var den formella arrangören av diskussionen, i sitt välkomsttal. Vår djurhållning får inte bli en sänka för välmående utan ska vara en tillgång. Men det ska inte gå för oss så som det gick i grannlandet Sverige. Där finns troligtvis den strängaste djurlagstiftningen i världen, men landet fick betala med en starkt sjunkande självförsörjning.
I sin inledning redogjorde diskussionsledaren Pirjo Kortesniemi, verksamhetsledare för föreningen Djurens hälsa ETT, för utvecklingen av begreppet djurens välmående eller djurvälfärd under de senaste fem decennierna. Forskare, filosofer och författare har behandlat ämnet i flera sekler redan, men på sextiotalet började debatten om djurens välfärd väcka intresse i bredare kretsar, främst i Storbritannien.
Pirjo Kortesniemi hänvisade bland annat till den brittiska professorn i djurhållning John Webster som sammanställt djurens fem friheter, till exempel frihet från hunger och törst, frihet från skada och smärta och frihet att förvekliga sitt naturliga beteende.

Torrt utrymme och friluftsliv

Ordföranden för Pihvikarjaliitto Antti Veräväinen framhöll för sin del vad köttuppfödarna gör i dagens läge för att främja djurens välmående. Dikohållningen är till exempel baserad på lösdrift. Att det finns torrströ som bottenunderlag i djurhallarna är viktigt liksom djuren också ska få leva friluftsliv och vara på bete. Kalvarna ska få bli kvar hos kon i cirka 200 dagar.

Fothälsen mäts i index

Verksamhetsledare Hanna Hamina vid Finlands fjäderfäförbund påpekade att döda exemplar är en del av fjäderfäuppfödarnas vardag. Hamina påminde vidare om livsmedelssäkerhetsverket Eviras meddelande från samma dag om att halten antibiotikaresistenta ESBL-bakterier i finländska broilrar var lägst jämfört med andra EU-länder enligt läget 2016.
Hanna Hamina framhöll också att man utvecklat ett fotindex för kycklingar, bland annat på basen av material som föreningen Djurens hälsa ETT samlat in. - Vi försöker förbättra djurens fothälsa bland annat genom bra ströunderlag. I många andra länder kan man bara drömma om den djurvälfärd vi har för fjäderfä i Finland.
Men en viktig faktor är också skötarnas förmåga och vilja att ta hand om djuren, framhöll Hanna Hamina.

Päldsjursuppfödarna utför
mycket frivilligt arbete

Rådgivande veterinären vid Finlands Pälsdjursuppfödares förbund Johanna Korpela påpekade att pälsdjursuppfödarna i Finland går betydligt längre med åtgärder för djurens välmående än vad lagen föreskriver.
- Många uppköpare vill känna till pälsens ursprung och besöka farmerna vilket redan i sig innebär att farmerna måste satsa på djurvälfärd.

Svinkött är en global produkt

Martin Ylikännö, ordförande för Suomen Sikayrittäjät påminde om att redan den nuvarande djurskyddslagen går längre än vad EU-lagstiftningen förutsätter.
- Inom sektorn har vi ett index för välmående, där varje gård kontinuerligt jämför sin egen nivå på djurens välmående med landets medeltal. Det här är ett bra sätt att uppmuntra gårdarna att öka sin välfärd.
Vidare påminde Martin Ylikännö om att svinkött är en global produkt, vilket innebär att de finländska svinuppfödarna konkurrerar på en internationell marknad, där köttpriset för det mesta avgör vem som klarar sig. Det är också en orsak till att de finländska svinproducenterna önskar att den allmänna europeiska lagstiftningen kommer upp på samma nivå som den finländska. Han önskade vidare att systemet med ersättning för djurens välmående kan få fortsätta som ett system med frivilliga åtgärder som ger rätt till ersättning.