(Utskrivet den 20.9.2018 från www.landsbygdensfolk.fi / Tidningen Landsbygdens Folk)

9.3.2018, Landsbygdens Folk:

Brusaby blir modernare och
byter mjölk- mot köttboskap


Brusaby lägger om sin djurhushållning från mjölkkor till dikor. Det skulle bli alltför dyrt att modernisera mjölkdjursdriften. För de studerande skall det inte bli något problem, säger skolan.- Man kan avlägga sin grundexamen i lantbruksbranschen oberoende av om man har jobbat med mjölkdjur eller köttdjur här, säger enhetschef Tomas Björkroth.
Det skulle enligt Brusabys beräkningar kosta omkring en miljon euro att bygga en modern ladugård för den nuvarande besättningen som är 45 mjölkande djur. Inte heller det skulle ge en ekonomisk drift – antalet djur borde vara dubbelt större, och då skulle också priset på ladugården krypa upp emot två miljoner.
- Det är en helt otänkbar summa att lägga ut på en ny mjölkladugård för Ab Axxell som har en årsomsättning på omkring 30 miljoner euro. Mjölkproduktion hör inte på något sätt till Axxells kärnverksamhet, påpekar Björkoth.
Det har dessutom just färdigställts en modern mjölkladugård för undervisning i Västankvarn.
- Det är inte ändamålsenligt att man bygger en ny så nära, säger Björkroth.
Men om man satsar på dikor istället kan själva anläggningen skaffas för betydligt mindre – kanske en tredjedel av priset, säger Björkroth. Ett stall för köttboskap behöver inte ha så dyrbar apparatur, framför allt inte en eller två mjölkningsrobotar.
Det är inte heller ändamålsenligt för undervisningen eller ekonomiskt för produktionen att ha en mjölkgård utan mjölkrobotar.

Praktik finns

De studerande blir inte utan praktik på mjölkboskap för det.
- Det kan bli veckor på Västankvarn, eller det kan bli praktik – utbildning under utbildningsavtal – på någon mjölkgård, säger Björkroth.
Övergången till köttboskap har redan börjat så smått och fortsätter under sommaren då det kommer mera köttkreatur. I slutet av året flyttar sedan de kvarvarande mjölkkorna bort till en annan gård, Björkroth avslöjar inte ännu vilken.
- Vi har ganska högt avelsvärde på dem så det är bra att vi har fått en lösning som gör det möjligt för dem att leva vidare, säger han. En missuppfattning vill han rätta till. Efter ett radioreportage nyligen blev han kontaktad av odlare som förundrade sig över att han verkade ha menat att man inte kan bedriva seriös växtproduktion om man har en mjölkgård.
- Det som menades var att om Brusaby skall ha en större mjölkbesättning så behövs det så mycket areal för vall att vi inte har kvar tillräckligt att odla spannmål på. Och vi skall ändå fortsättningsvis också lära ut spannmålsodling.
Köttboskap kan som känt söka sin föda lite friare då den inte behöver in för mjölkning. Brusaby har redan avtalat med Svenska Litteratursällskapet att köttboskapen i sommar börjar beta på sällskapets 17 hektar strandängar.