(Utskrivet den 24.6.2018 från www.landsbygdensfolk.fi / Tidningen Landsbygdens Folk)

2.3.2018, Landsbygdens Folk:

Husdjursproducenters rättsskydd måste
tryggas i djurskyddslagen, säger SLC


- I den kommande lagen om djurens välbefinnande måste det finnas tydliga paragrafer som garanterar myndigheternas neutralitet och husdjursproducenternas rättsskydd. Det anser SLC i sitt utlåtande om jord- och skogsbruksministeriets utkast till lagförslag om djurens välbefinnande. Avsikten är att lagen ska ersätta den nuvarande djurskyddslagen. SLC har i sitt utlåtande fäst särskilt uppmärksamhet vid övervakningsfrågorna.
SLC:s jurist Mikaela Strömberg-Schalin
I grunden motsvarar utkastet till lag om djurens välbefinnande SLC:s syn på djurvälfärd, men husdjursproducenternas rättskydd måste säkras, säger SLC:s jurist Mikaela Strömberg-Schalin.

- Det bör dock framhållas att utkastet i sitt grundläggande syfte motsvarar SLC:s syn på djurens välfärd, säger SLC:s jurist Mikaela Strömberg-Schalin som koordinerat beredningen av SLC:s utlåtande och redigerat det.
I utlåtandet har SLC av naturliga orsaker koncentrerat sig på de delar av utkastet som berör produktionsdjuren.
- Vi har satt fokus på övervakningen av den orsaken, att den helt enkelt inte har fungerat tillfredsställande. Variationerna är stora från region till region och det är för många beslut som fattas utan hållbar rättslig grund, säger Mikaela Strömberg-Schalin.
SLC efterlyser därför ytterligare en paragraf om samråd med rättsverkan i utkastet. Det ska vara en paragraf som omfattar krav på lika behandling, men också med fokus på frågor som gäller bemötande. Syftet är att trygga en dialog och att gemensamt utveckla en god praxis mellan granskaren och producenten.
- Det här ska naturligtvis också ses i ljuset av den kommande landskapsreformen, påminner Mikaela Strömberg-Schalin. I anslutning till den blir det särskilt viktigt att framhålla behovet av samverkan och att hitta fungerande modeller för övervakningen och hur den följs upp.
Därutöver bör alltså paragrafen framhålla att producenterna har krav på neutralitet samt garantera deras rättsskydd.

Samråd bör bildas
SLC understryker det här eftersom de aktuella kapitlen i utkastet som handlar om tillsyn och tvångsmedel saknar en paragraf som koncentrerar sig på djurhållarens rättskydd. Förbundet vill alltså ha med en sådan paragraf, som dessutom stadgar om ett samråd av sakkunniga från övervakningen och husdjursproducenterna.
- I nordisk rättstradition förekommer olika slag av samråd, ofta mellan myndigheter - så som i Finland inom planläggningen, men också i form av kvalitativa styrningsorgan med en bredare förankring, säger SLC i sitt utlåtande. I Finland finns det bland annat samrådsförfarande genom de så kallade odlarråden vad gäller granskningar av åker och areal.
SLC hänvisar vidare till grannlandet Sverige, där ett samråd fungerar mellan de svenska myndigheter som ansvarar för djurskyddskontroller, jordbruksverket och länsstyrelserna samt husdjursproducenterna.
- Denna samrådsgrupp startades på initiativ av Lantbrukarnas Riksförbund som följd av brist på dialog och dålig kvalitet på granskningarna. Under 2017 har regeringen gett jordbruksverket och länsstyrelserna i uppdrag att utvärdera hur samverkan har påverkat kvaliteten på granskningarna. Denna utvärdering anser vi att även den finska lagstiftaren bör ta del av, skriver SLC.
- Det är helt klart att det ska finnas regelverk och att regler också ska övervakas, säger Mikaela Strömberg-Schalin. Men vi måste kunna kräva att övervakningen ska utföras professionellt och att den ska tåla en granskning ur alla juridiska vinklar. Neutraliteten i övervakningen är till exempel mycket viktig. I det här sammanhanget innebär neutraliteten dessutom att det inte kan vara övervakningens syfte att hitta fel och bestraffa. Övervakningens centrala uppgift är att på ett sakligt och opartiskt sätt försäkra sig om att reglerna följs. Det här måste betonas såväl i den nationella lagstiftningen som i EU:s regelverk.

Också djurhållaren ska ha rätt till yttre expertis
I sitt utlåtande framhåller SLC vidare att möjligheten för husdjursproducenter att anlita utomstående expertis vid tillsyn och inspektion måste tryggas också i praktiken.
- Det är till exempel en viktig rättsskyddsfråga att producenten har möjlighet att anlita egen expertis vid ett granskningstillfälle, framhåller Mikaela Strömberg-Schalin.
Enligt ministeriets utkast ska tillsynsmyndigheten få anlita en person som inte är tjänsteinnehavare vid utförande av tillsyn och inspektion, det vill säga granskning.
Däremot nämns inte i utkastet att producenterna bör ha motsvarande rättighet att anlita utomstående.

Tydlighet krävs om myndigheternas beteende
I följande paragraf i utkastet hänvisar ministeriet till paragraf 39 i förvaltningslagen. Paragrafen handlar om hur myndigheterna bör gå tillväga inför och under en inspektion.
Enligt paragrafen ska inspektionen till exempel förrättas "utan att inspektionsobjektet eller dess innehavare orsakas oskälig olägenhet". I ministeriets aktuella utkast heter det emellertid kort att paragraf 39 i förvaltningslagen tillämpas vid inspektioner. Ifall förordningen om offentlig kontroll tillämpas på inspektionen är det dessutom i första hand den som iakttas.
Det tycker SLC är en bra utgångspunkt, men formuleringen är otillräcklig.
- Samma förfarande tillämpas redan nu, men trots det har brister och olika tolkningssätt framkommit i olika regioner, påpekar SLC-juristen Mikaela Strömberg-Schalin.
När det gäller eventuella avgifter för efterkontroller framhåller SLC att kostnaderna i samband med granskningar minskar ifall kvaliteten på granskningsförfarandet höjs. Då minskar också behovet av efterkontroller. SLC efterlyser vidare klarare regler än de nuvarande för situationer, där myndigheterna kan uppbära avgifter.

Frivillig styrning effektivast
SLC vill i alla fall framhålla att utkastet i sitt grundläggande syfte är i enlighet med förbundets synpunkter.
- Lagens syfte att främja djurs välbefinnande, att öka respekten för djur och förbättra djurskötseln är förenligt med den syn som våra husdjursproducenter har kring djurhållning, heter det i utlåtandet. De frivilliga styrningssystemen för djurhälsa och djurvälfärd som har en bred förankring hos våra husdjursproducenter har redan länge haft samma syfte. Erfarenheter från till exempel Holland visar att de frivilliga styrningssystemen har varit de mest effektiva för att förbättra djurvälfärden.
Ändå har SLC en del invändningar när det kommer till åtgärder som höjer kostnaderna för produktionen och som samtidigt slår ut delar av de frivilliga systemen för att främja djurs välbefinnande. Här påminner SLC om skrivningen i regeringsprogrammet om att inte genom lagstiftningsåtgärder öka kostnaderna för näringsidkare.
Vidare saknar SLC en bredare samhällelig analys av lagens konsekvenser. Enligt förbundet är strävan efter en god djuromsorg ett axiom, det vill säga en självklarhet.
- Däremot efterlyser vi en försörjningsmässig analys och ett aktivt ställningstagande om vår försörjningsförmåga i debatten om den nya lagen, säger Mikaela Strömberg-Schalin.
Som stöd för en sådan analys finns enligt SLC statsrådets matpolitiska redogörelse Ruoka2030.
- Redogörelsen är i sin helhet ett viktigt styrdokument vad gäller de krav som ställs på produktionen, men också vad beträffar försörjningssäkerheten, heter det i SLC:s utlåtande. I en enkät utförd av jord- och skogsbruksministeriet under 2017 framkommer att medborgarnas största oro kring framtidens matpolitik och försörjningssäkerhet gäller den svaga lönsamheten inom primärproduktionen. Vi anser att denna oro bör tas på allvar.
Ett arbete pågår för att få ut ett tilläggsvärde för de finländska produkterna, såsom bättre ursprungsmärkning och en rättvisare fördelning inom livsmedelskedjan.
- Detta är dock inte tillräckligt. SLC kan inte godkänna att konkurrensen snedvrids på grund av att producenterna måste konkurrera om priset på en gemensam marknad, men där reglerna är lindrigare på annat håll.

10 år och 10 dagar
När det gäller de enskilda paragraferna i utkastet föreslår SLC vidare att övergångsbestämmelserna för att förbjuda permanent uppbindning av andra nötdjur än mjölkkor förlängs till 10 år istället för 5 år efter lagens ikraftträdan så som det föreslås i ministeriets utkast.
Då det gäller tiden för hur länge det är tillåtet att hålla suggor och gyltor i insemineringshäckar konstaterar SLC att den föreslagna tiden på fyra dagar inte räcker.
- Den utredning från 2015 som används som grund för att föreslå de fyra dagarna talar om en tid på ca 10 dygn plus så kallade ineffektiva dagar, påpekar SLC. Vi anser att det i lagtexten istället för "högst fyra dagar ..." ska stå "högst tio dagar i samband med semineringen". Om man går in för högst fyra dygn så blir det ett produktionsmässigt bortfall, eftersom den tiden inte möter de behov på lugn och stabilitet som krävs för att semineringen skall lyckas. Oron bland hormonellt instabila suggor och gyltor som sätts i grupp för tidigt ökar också kastningsprocenten eftersom embryon inte har hunnit fästa sig.
Skrivningen i utkastet har ingen praktisk förankring och bör ändras. Som lagtexten nu är skriven är den i praktiken ett förbud mot insemineringshäckar. Enligt SLC leder den här skrivningen inte heller entydigt till bättre välbefinnande för djuret - ökad stress och aggressivitet är inte välbefinnande - men nog till ett ökat kostnadstryck.

TEXT & FOTO
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi