(Utskrivet den 19.2.2018 från www.landsbygdensfolk.fi / Tidningen Landsbygdens Folk)

9.2.2018, Landsbygdens Folk:

Skyddad zon för bomullsmjöllus upphör

- Ministeriets syn på frågan är mycket beklämmande, säger SLC:s trädgårdsombudsman Johanna Smith. Inom växthusodlingen har vi satsat hårt på att producera rena grönsaker utan eller med ett minimum av kemiskt växtskydd. Nu ökar risken för bemisia, det vill säga bomullsmjöllus, också inom grönsaksodlingen i växthusen. Följden blir att kemisk bekämpning är nödvändig.I en skrivelse från december hade SLC:s och ÖSP:s trädgårdsutskott anhållit om bibehållande av den skyddszon för mjöllus, som Finland har i dag. Skyddszonen betyder att spridning av mjöllusen förhindras och förekomster bekämpas.
Sticklingar och plantor av begonia, julstjärna, kinaros och fikus som kommer från EU-området till Finland för yrkesmässig odling måste ha växtpass med anteckningen ZP (ZP= zona protecta), som betyder skyddsområde. Användning av ZP-växtpass förutsätter att produktionsplatsen är fri från mjöllus.
Skyddszonen medför också att då bomullsmjöllus påträffas på växter, på växtprodukter eller i odlingar, ska den utrotas och plantpartier behäftade med bomullsmjöllus avlägsnas från marknaden.

Kan ändå inte garanteras
I ett svar på skrivelsen från SLC:s och ÖSP:s trädgårdsutskott svarar biträdande avdelningschefen vid jord- och skogsbruksministeriet Taina Aaltonen att det ändå inte är möjligt att garantera frihet från bomullsmjöllus vid import av prydnadsväxter.
Ministeriet är säker på att slopandet av skyddsområdet inte kommer att förändra den nuvarande situationen, när det gäller smittorisken för trädgårdsproduktionen. Enligt ministeriet handlar det om att rationalisera resursanvändningen inom växthälsa och undvika onödiga kostnader inom blomsterodlingen.
Taina Aaltonen lovar att myndigheterna i framtiden tillsammans med näringen kommer att öka informationen om förebyggande av bomullsmjöllus och använda kontrollresurserna enligt de risker som finns.
Ministeriet skickade iväg en skrivelse om sin ståndpunkt till EU-kommissionen förra veckan. Nu behandlas alltså Finlands skyddsområdesstatus under våren i växtsektionen inom den ständiga kommittén för växter, djur, mat och foder, och skyddsområdet kommer troligtvis att upphävas före sommaren.

Karantänen ett viktigt verktyg
I sin gemensamma skrivelse från december framhöll SLC:s och ÖSP:s trädgårdsutskott att bomullsmjöllusens, bemisias, karantänstatus, det vill säga skyddsområdesstatus, är mycket central och ett viktigt verktyg för att även i fortsättningen kunna producera rena växthusgrönsaker.
Trädgårdsutskotten påminde bland annat om att Finland producerar Europas renaste växthusgrönsaker enligt forskning från EU:s livsmedelssäkerhetsverk.
Utskotten hänvisade bland annat till att tack vare karantänstatusen upptäcks eventuella fall av bemisia i exempelvis blomsterodlingarna innan de hunnit sprida sig. Med andra ord bekämpas otyget redan i det skedet så att inte livsmedelsproduktionen påverkas.
Dessutom torde behovet av bekämpning i blomsterodlingarna vara lika stort som hittills, fastän skyddsområdet upphävs, eftersom angripna blommor knappast kan vara försäljningsdugliga.
- Skillnaden är bara att utan karantänstatus är risken att bemisia blir allmänt förekommande i växthus med grönsaksproduktion allt sannolikare och då måste sjukdomen bekämpas även där. Om karantänstatusen upphör ökar smittotrycket på plantuppdrivarna av grönsaksplantor och risken är att grönsaksproducenterna inte erhåller sina plantor inom skälig tid samt att skördebortfall uppstår på grund av utebliven plantleverans. Plantuppdrivarna är i vilket fall som helst fortfarande skyldiga att bekämpa bemisia.

Skadedjur en utmaning under vintern
Bibehållet skyddsområde skulle vidare ha bidragit till att vi i Finland också i fortsättningen kunde sälja renare blomsticklingar.
- Trots att bemisia har ökat i importerade blommor är situationen i alla fall än så länge under kontroll.
ÖSP har tidigare efterlyst en ordentlig konsekvensbedömning av följderna ifall karantänstatusen för bomullsmjöllus upphör.
- Den efterlyser vi fortfarande, hette det i skrivelsen till ministeriet i december. Det finns väldigt lite kunskap om hur bemisia ska bekämpas i grönsaksodlingar och erfarenheterna från utlandet är inte heller uppmuntrande. Det vi vet är att bekämpning av skadedjur är utmanande under vintern.
Det hette vidare i skrivelsen att vita flygare (växthusmjöllöss) är svåra att bekämpa med biologisk bekämpning i odlingar året runt av tomat och gurka.
- På grund av den ringa mängden dagsljus har nyttodjuren svårt att kläckas och utvecklas. För vita flygaren däremot är det varma växthusklimatet gynnsamt och den förökar sig i snabb takt.
I skrivelsen hänvisade utskotten till holländsk forskning som ger vid handen att bemisia är ännu svårare än vita flygaren att bekämpa under vintern.
- Ännu finns det inte tillräckligt med kunskap om hur snabbt bemisia kan föröka sig i finländska växthus med grönsaksproduktion och hur höga kostnader bekämpningen för med sig.
Man kan jämföra med en växthusodling där vita flygare har hunnit få ett stort övertag.
- Där leder angreppen till minskad skörd och kvalitetsproblem. Troligtvis påverkar bemisia produktionen likadant. I värsta fall kan lössen dessutom sprida olika virus som är ytterst skadliga för grönsaksodlingar och kan leda till stora ekonomiska förluster.

Risk för mera kemiskt växtskydd
SLC:s och ÖSP:s trädgårdsutskott befarade vidare att användningen av kemiska växtskyddsmedel ökar ifall karantänstatusen för bemisia upphör.
- Eftersom de i Finlands godkända preparaten är få, är risken stor att det blir problem med resistens. Dessutom ställer handelskedjorna betydligt strängare krav på rester av växtskyddsmedel i produkterna än vad finländsk lagstiftning förutsätter. I fall användningen av kemiskt växtskydd ökar för att bekämpa bemisia är risken stor att partier med grönsaker inte kan saluföras på grund av att de inte uppfyller kundernas krav. Därigenom kan det bli allvarliga störningar på marknaden med betydande tilläggskostnader för grönsaksproducenterna och försämrade kundrelationer som följd.
Det är således en stor riskfaktor i fall Finlands skyddszonstatus upphävs utan en relevant riskbedömning.
Utskotten kan inte heller omfatta den åtgärdsplan som livsmedelssäkerhetsverket Evira har gjort.
- Enligt den skulle granskningarna av grönsaksodlingarna öka och kontrollen av blomsterodlingarna minska. Vi anser dock att det är blomsterodlarna som ska granskas eftersom det är via dem som bemisia kommer in i landet. Det är inte grönsaksodlarna som ska påföras kostnadsökningar för ett problem de inte förorsakar.

Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi