(Utskrivet den 15.8.2018 från www.landsbygdensfolk.fi / Tidningen Landsbygdens Folk)

2.2.2018, Landsbygdens Folk:

Slutrapport föreslår klausuler
om skötsel i arrendekontrakt


Från en bra och välskött åker kan man bättre ta tillvara näringen i samband med skörden, samtidigt som miljörisken minskar. Det gäller till exempel urlakning i vattendragen och utsläpp av växthusgaser. Förpliktelser om underhåll i arrendeavtal kunde bidra till detta.
RANKU
RANKU-projektets slutrapport föreslår långvariga arrendekontrakt som även omfattar skyldigheter att upprätthålla åkrarnas odlingsskick.

Det här kommer fram i slutrapporten om projektet En näringsneutral kommun, RANKU (en förkortning av "RAvinneNeutraali KUnta"). Projektet hade som mål att frambringa återvinning av näringsämnen, bland annat på kommunnivå. Åbo stad var med bland pilotkommunerna, men projektet var även verksamt i det övriga landet.
Slutrapporten hänvisar bland annat till att mer än 30 procent av vår åkermark odlas på arrende och att arrendeåkrarnas andel ökar i framtiden i takt med strukturförändringarna inom jordbruket. Inom projektet har man tillsammans med Åbo stad nu gjort upp en mall för en bilaga i kontrakten om åkerarrenden.
Redan tidigare har faktorer som har att göra med åkrarnas odlingsskick har beaktats i stadens arrendekontrakt. På denna grund gjordes alltså en mall för alla som var intresserade av att hålla arrendemarken i gott skick, som kan bifogas till kontrakten.
Att sköta om jordens odlingsskick, heter mallen. Avsikten är att den är anpassad för olika situationer som kalkning eller tillförsel av gips, tillförsel av organiska ämnen samt vall och täckdikning.

Främja upprätthållande av gott skick
Samtidigt försöker man uppmuntra till långvariga arrendekontrakt.
Kontraktsmallen är ett försök att främja att såväl markägare som arrendatorer systematiskt upprätthåller och förbättrar åkerns odlingsskick. Den är utformad som en frivillig bilaga till själva arrendekontraktet.
Mallen rymmer alternativ som att arrendatorn är skyldig att kalka de åkrar som ingår i arrendekontraktet och vid behov ta markkarteringsprov.
Ett annat exempel är att arrendatorn med markägarens lov har rätt att utföra täckdikning, där markägaren bekostar dikningsplan och material, medan arrendatorn skulle stå för arbetstiden.
Mallen har också en bilaga med praktiska anvisningar för att ta hand om miljön. Till exempel ska man inte sprida gips inom sjöars avrinningsområde, eftersom gips innehåller sulfat. Gips är inte heller lämpad att sprida på sura sulfatjordar.

SLC gör kanske egen
Man kan i övrigt hämta mallen från RANKU-projektets hemsida, http://www.ymparisto.fi/fi-FI/Ravinneneutraali_kunta_2015__2017/Teemat/Hyvat_viljelykaytannot.
Tillsvidare finns den bara på finska.
- Det är möjligt att vi i SLC använder idéerna och kompletterar våra egna mallar, säger SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback.
- Det finns flera konstruktiva idéer i mallen som man kunde ta vara på. Den kan vara nyttig för både arrendator och markägare. Man kan även ha varianter där inte alla skyldigheter läggs på arrendatorn, men är uppgjorda så att endera parten eller båda tillsammans åläggs att ta hand om åkern. Det är viktiga frågor, liksom också arrendeutgifterna, men det är också viktigt att man uppnår överenskommelser där ansvar och utgifter fördelas på ett rättvist sätt.

Våtmarker och sedimentering
Rapporten innehåller även förslag om naturenliga våtmarker och sedimenteringsbäddar i flera nivåer för att undvika urlakning av näringsämnen i vattendragen. Åbo stad har i övrigt varit aktivt med i projektet och deltagit i anläggandet av en sedimenteringsbädd i två nivåer vid ett avrinningsområde till Topinoja.
Också andra försök har utförts i projektet till exempel odlingar av mellangrödor på åkrar där stärkelsepotatis odlats i flera år i rad.
Slutrapporten talar även för en spridd produktion av biogas där man tar tillvara tryggt bioavfall samt exempelvis vass och gödsel från husdjur. I det sammanhanget kommer det fram att skörd av vass också är med om att förbättra vattenkvaliteten.
Samtidigt måste man även beakta de utmaningar för jordbruket som klimatförändringen för med sig. Det behövs en uppdaterad, tidsenlig guide om god odlingssed, heter det i slutrapporten.
En näringsneutral kommun var ett treårigt utvecklingsprojekt som koordinerats av Egentliga Finlands NTM-central. Projektet var en del av miljöministeriets program för främjande av återvinning av näringsämnen och förbättring av Skärgårdshavets tillstånd, det så kallade RAKI-programmet.

TEXT & FOTO
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi