(Utskrivet den 15.10.2018 från www.landsbygdensfolk.fi / Tidningen Landsbygdens Folk)

31.1.2018, Landsbygdens Folk:

Livsmedelsombudsman viktigt steg enligt SLC


En livsmedelsombudsman från och med ingången av nästa år. Det föreslår jord- och skogsbruksministeriets arbetsgrupp, som haft till uppgift att bereda lagstiftning om livsmedelsmarknaden.
– Arbetsgruppens förslag är ett viktigt steg framåt i arbetet för att skapa bättre balans i vår livsmedelskedja, säger SLC:s ordförande Mats Nylund.
Ombudsmannen har till uppgift att följa med och övervaka livsmedelskedjans funktion och ska dessutom kunna ingripa i oegentligheter på marknaden. Det kan till exempel ske genom en anmärkning eller en offentlig varning om det visar sig att avtalspraxis inte följs.

Obalans på marknaden

  Enligt SLC är inrättandet av en livsmedelsombudsman en tydlig bekräftelse från lagstiftarna på att marknaden inte är i balans i dag.
– Vi har länge haft en obalans på den finländska livsmedelsmarknaden, där några stora handelskedjor dominerar och kan diktera villkoren ensidigt. Flera utredningar på EU-nivå och även på det nationella planet bekräftar att primärproducenterna längst ner i livsmedelskedjan har en svag marknadsposition, säger Mats Nylund. Det är hög tid att vi i Finland kommer vidare med arbetet för en mer fungerande och rättvis livsmedelskedja enligt den föreslagna tidtabellen och inrättar en livsmedelsombudsman från och med nästa år.
Mats Nylund nämner de försök som gjorts från handelns håll att bromsa behovet av lagstiftning för livsmedelsmarknaden.
– Men om man inte har något att dölja finns det inte orsak att motsätta sig lagstiftning, säger han.
 
Gynnar också konsumenterna
 
Ett tjugotal EU-länder har redan nationell lagstiftning som gäller god handelssed och livsmedelskedjans avtalspraxis. Eftersom obalansen i livsmedelskedjan även är ett europeiskt problem, så bereder EU-kommissionen för närvarande lagstiftningsåtgärder med uppbackning av parlamentet. Mats Nylund påminner om att förutom producenterna är även konsumenterna betjänta av att Finland har en fungerande livsmedelskedja:
– Konsumenterna frågar allt oftare efter inhemsk mat. Det bästa sättet att trygga den finländska matproduktionens framtid är att vi har en fungerande livsmedelskedja.
 
Inte alltför lätt

– Det var inte alltför lätt att komma igenom med jordbrukarnas förväntningar på en kommande lagstiftning om en livsmedelsombudsman, säger SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback som i egenskap av sakkunnig har kallats till arbetsgruppens möten.
Det var närmast livsmedelsindustrin och handeln som motsatte sig ny lagstiftning, men gruppens ordinarie medlemmar som bestod av tjänstemän från jord- och skogsbruksministeriet, justitieministeriet samt arbets- och näringsministeriet stödde inrättandet av ombudsmannen.
– Vi som kallats in från organisationerna var alla sakkunniga och kunde alltså inte anmäla avvikande åsikt, förklarar Jonas Laxåback.
Att det finns lagstiftning i de flesta andra EU-länderna och att EU också bereder lagstiftning om livsmedelskedjan ser Jonas Laxåback som ett vittnesmål om att livsmedelsombudsmannen är nödvändig.
– Nu är det upp till ministeriet att fortsätta beredningen och se till att den officiella utlåtanderundan fortskrider, fortsätter han. Om lagen ska träda i kraft nästa år måste beredningen fortsätta i snabb takt.
Jonas Laxåback påpekar vidare att SLC inte är oroligt för att lagstiftningen ska föra med sig så mycket mer byråkrati. Den risken var bland motiveringarna till livsmedelsindustrins och handelns kritiska inställning.
– Lagstiftningen förpliktar redan i dag en aktör till att redogöra för sin verksamhet. Den enda risken för mer byråkrati är när ombudsmannen måste gripa in på grund av ojusta metoder eller inleder en utredning på eget initiativ. Ombudsmannens tröskel att ingripa kommer säkert att vara hög.

Skriftliga köpavtal

Gruppen föreslår visare att köpavtal om livsmedel i regel ska göras skriftligen. I avtalen ska vissa minimivillkor anges så som varans pris, mängd och kvalitet samt tidpunkten för leveransen. Kravet ska tillämpas på avtal som producenter ingår med medelstora eller stora företag om försäljning av jordbruksprodukter. Undantag gällande avtalen ges för dem som levererar till jordbrukarnas egna företag enligt EU:s förordning.
– Aktörerna hade olika uppfattningar om behovet av lagstiftning, säger avdelningschef Minna-Mari Kaila på jord- och skogsbruksministeriet. Bakom arbetsgruppens uppdrag var producenternas svaga marknadsställning, vilket kommit fram i utredningarna i hemlandet och på EU-nivå. Även riksdagen förutsatte våren 2017 i sitt ställningstagande till redogörelsen om livsmedelspolitik Mat2030 att en fungerande livsmedelsmarknad med lika konkurrensvillkor ska främjas, vid behov genom lagstiftningsåtgärder.
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi