Landsbygdens Folk

Bläddra online

- Varför skall jag ha en kulram med mig på passet!?<br />
- Det är ett hjälpmedel; i år skall du först räkna älgkronans taggar på ena sidan och sedan den andra sidans, addera, fundera och sedan först skjuta!

Hitta rätt i märkesdjungeln!

Ursprungsmärkning används för att understryka var eller hur en produkt eller tjänst är producerad.
Gott från Finland-märket och Hjärtbladsflaggan känns igen av de flesta konsumenter, men vad säger märkena egentligen om graden av inhemska råvaror eller inhemskt arbete?
Här är reglerna för de vanligaste märkena i korthet.

Läs mera

3.8.2018, Landsbygdens Folk:

Tröskorna tuggar på kummin och råg

Rågen och kumminet är det första som ryker då skördetröskorna börjat svärma ut på åkrarna i Egentliga Finland. Tröskandet började upp till tio dagar tidigare än vanligt.
Heliander
Tapio Heliander på Rövarnäs herrgård har fått in sin råg - omkring 3,5 ton per hektar - och skall nu samla krafter för att ta itu med kumminet, en för honom ny gröda.

Thomas Lindroth på Gundby gård i Kimito har fått sina 16 hektar råg tröskade.
- Det landade lite på fyra ton. Med tanke på året är jag nöjd, säger han.
Han kunde köra ut tröskan den 26 juli.
- Jag hade räknat med att starta den 27. Det räknade jag med sedan den 26 juni, säger han och låter ganska nöjd också över att han kunde pricka in skördestarten så väl.
- Det bygger på att jag kontrollerar värmesumman och jämför den med mina egna tidigare resultat. Då jag nu har femton års erfarenhet börjar det bli ganska exakt.
Och att börja skörda råg den 26 juli var just tio dagar tidigare än femtonårs medeltal, konstaterar han.
Niklas Lönnroth i Kimito hör till dem som redan tagit in sitt höstvete.
- Det blev över tre ton i alla fall, säger han.
- Man vet inte med kvaliteten än, men det borde ju vara bra protein och falltal. För att vara en så här torr sommar så är jag väl ganska nöjd, säger Niklas som har ärter, vårvete och rybs kvar att skörda.

Litet, kruttorrt
Tre-fyra ton per hektar är ungefär vad man får på sin råg.
- Det blir ju inte ett plusresultat om man räknar med kapitalförväntningen, lönen på eget arbete och kostnaderna, men kanske man får kostnaderna täckta och hälften av lönen och kapitalavkastningen, räknar Lindroth.
Anders Abrahamsson på Kimitoöns andra sida har ännu sin råg på fältet, liksom höstvetet, maltkornet och vårvetet.
- Rågen kommer kanske att ge fyra ton, höstvetet tre till fyra, vårvetet 2-3 ton. Det blir nog inte något att tala om säger han.
- Det enda som ger något plus i år blir väl kumminet, säger han.
- Andra årets kummin gav en helt normal skörd på omkring ett ton, och första årets gav varierande mängder, säger han.
FHS rådgivare Peter Fritzén bekräftar bilden.
- Hybridrågen kan goda år ge sju-åtta ton per hektar, men nu får man vara glad om man får hälften, säger han.
- Å andra sidan är det ganska torr vara. Man sparar på torkningskostnaderna.
Fritzén påminner om att det inte är bara i Finland som det blir knappa skördar - det är nästan globalt, och priserna kommer att stiga. På vårvete har världsmarknadspriset redan stigit.
- Om man har möjlighet till det så kan det vara klokt att inte sälja sin skörd genast utan panta lite på den till senare.
Man kan se framåt också på ett annat sätt:
- Om man skall så höstraps så borde man börja förbereda sig på det nu. Det är bäst att få den sådd i början av augusti, säger Fritzén.

TEXT & FOTO
Mathias Luther
luther@infopr.fi

« Tillbaka | Utskriftsvänlig version »»