Landsbygdens Folk

Bläddra online

- Jag borde skriva texten till söndagens andakt, kan du hjälpa?<br />
- Skriv så att när jag på måndagen sitter på andjakt så tänker jag på söndagens andakt, inte tvärtom!

Hitta rätt i märkesdjungeln!

Ursprungsmärkning används för att understryka var eller hur en produkt eller tjänst är producerad.
Gott från Finland-märket och Hjärtbladsflaggan känns igen av de flesta konsumenter, men vad säger märkena egentligen om graden av inhemska råvaror eller inhemskt arbete?
Här är reglerna för de vanligaste märkena i korthet.

Läs mera

3.8.2018, Landsbygdens Folk:

Långsiktig planering räddar Johans kossor

- Väldigt välkommet att Ålandsmejeriet höjer avräkningspriset till oss leverantörer. Helt rätt gjort. Själv har jag nu merkostnader på 2.000 euro i månaden för att köpa in kompletteringsfoder, kommenterar mjölkbonden Johan Åkerblom i Saltvik Fremmanby. Han tycker att Ålands Centralandelslag och det åländska mejeriet nu verkar ha stabiliserat sin ekonomi efter krisen för några år sedan.
Åkerblom
Johan Åkerblom konstaterar att det också för korna har varit olidligt hett den senaste tiden både utomhus och inne i ladugården. Det har medfört minskad mjölkproduktion samt lägre fett- och proteinhalter.

Själv känner Johan Åkerblom sig också lugn och tycker sig ha ganska bra kontroll på fodersituationen trots att årets första ensilageskörd bara gav 75 procent av normal vallskörd. Och den andra skörden gav endast ca 5 procent av normal skörd.
- I år fick jag 12 balar från 20 hektar jämfört med ca 15 balar per hektar under ett normalår.
Redan tidigt på sommaren när Johan märkte vad torkan ställde till med minskade han sin besättning från ca 100 till 90 årskor genom att sända iväg kor som även annars småningom skulle ha gått till slakt.
Han har också haft en del kvigor av köttras, men också dem bokade han för slakt redan på försommaren och avslutar nu köttproduktionen.

Gammalt lager och foder som drygas ut
Dessutom har Åkerblom turen att delvis kunna "leva på gamla lager" eftersom han fortfarande har kvar lite foder från fjolårets skörd.
- Tack vare att jag har fullfoder kan jag med hjälp av mera kraftfoder dryga ut fodret för ca tre månaders behov. Så jag räknar med att redan nu ha foder som räcker till mars-april. Sen får man förstås hoppas att det också blir en tredje skörd så att man senare i år ännu kan få fram någon form av grönmassa.
Han har också köpt in mera helsäd som han ska blanda i ensilaget.
- Men jag vet ännu inte hur mycket årets helsäd kommer att ge.
Ett annat sätt att hjälpa upp fodersituationen är att försöka ha en längre betessäsong i höst.
- Men just nu finns det ingenting för djuren ute på betena.

Litenhet stort plus i kritisk situation
I den akuta krissituation som nu har uppstått tycker Johan Åkerblom att Ålands litenhet tillsammans med de befogenheter som självstyrelsen medför innebär en klar fördel.
- Ålands hushållningssällskap, landskapsregeringen och alla våra andra instanser står nu på tårna för att klara jordbrukets situation. Det nära samspelet mellan producenter och politiker är också ett stort plus som gör att vi kan agera snabbt och rationellt. Bara vi samarbetar tror jag att vi klarar oss ganska bra.
Då blir det enligt Åkerblom också lättare att hitta lösningar som i många fall förutsätter samarbete över jordbrukets produktionsgränser.

Matproduktionen måste prioriteras
Johan Åkerblom är också glad för att landskapsregeringen beslutat lätta på regelverket för hur mycket bevattningsvatten jordbrukare får ta från åländska insjöar.
Själv skulle han vara beredd att tillåta ännu större vattenuttag än de som landskapsregeringen redan har godkänt exempelvis beträffande 60 hektar stora Storträsk i Finström.
- När den avdunstning som solen åstadkommer är betydligt större än vattenuttagen för bevattning borde man få vattna för att undvika direkta skördekatastrofer. Man ska prioritera att få fram mat så att inte de framtida samhällsekonomiska förlusterna blir större än tillfälligt sänkta vattennivåer i våra sjöar. Ett jordbruksföretag som läggs ner i år startar inte upp nästa år.

TEXT & FOTO
Rolf-Lennart Witting
witting@aland.net

« Tillbaka | Utskriftsvänlig version »»