Landsbygdens Folk

Bläddra online

- Matsvinnet skulle minska om vårt arbete och rena råvaror skulle värderas mera!<br />
- Du menar att vi borde ta ett högre pris för maten?<br />
- Vi kunde ha en gemensam kampanj; du skulle representera den strävsamma producenten och vi skulle höja på marginalerna!

Hitta rätt i märkesdjungeln!

Ursprungsmärkning används för att understryka var eller hur en produkt eller tjänst är producerad.
Gott från Finland-märket och Hjärtbladsflaggan känns igen av de flesta konsumenter, men vad säger märkena egentligen om graden av inhemska råvaror eller inhemskt arbete?
Här är reglerna för de vanligaste märkena i korthet.

Läs mera

9.3.2018, Landsbygdens Folk:

Färsk rapport om Östersjöområdet:
Miljösamarbetet bör hållas utanför politiken


Christina Gestrin, tidigare riksdagsledamot för SFP, kom i tisdags ut med rapporten Miljösamarbetet i Östersjöområdet. Rapporten utges av Nordiska Rådet.- Jag har arbetat med frågor som rör Östersjöns miljö och framtid under hela min tid i riksdagen. Jag kände att jag vill utnyttja den här kunskapen och göra ännu en insats för Östersjön, säger Gestrin, som oroas av att miljösamarbetet för närvarande är satt på sparlåga i och med Rysslandssanktionerna.
Rapporten har sin bakgrund i händelserna våren 2014 då Ryssland annekterade Krimhalvön.
- I och med annekteringen bröts den positiva utveckling av miljösamarbetet kring Östersjön som pågått i 40 år.
Den sommarvecka i juli 2014 då Europeiska rådet skulle sammanträda för att slå fast innehållet i sanktionerna valde man att inte sammankalla riksdagens stora utskott. - Det visade sig senare vara ett stort misstag, säger Gestrin som då var medlem i stora utskottet.
De kommentarer som medlemmarna istället skriftligen skickade till utskottets tjänstemän hade nämligen inte till alla delar beaktats av regeringen. - I mina kommentarer påpekade jag att det är viktigt att sanktionerna inte försvårar miljösamarbetet med Ryssland. Men i praktiken gick det så att sanktionerna avbröt EU:s finansiering av nya miljöprojekt i Ryssland. Detta trots att både dåvarande statsminister Alexander Stubb och utrikesminister Erkki Tuomioja upprepade gånger svarade mig att Östersjön inte ingår i sanktionerna, säger Gestrin.

Fyra decennier av
samarbete stannade upp

Våren 2016 vistades Gestrin i St Petersburg med hjälp av Svenska Kulturfondens vistelsestipendium. Under den här tiden intervjuade hon de ryska experter och tjänstemän som medverkar i rapporten. Gestrin konstaterar att de personliga kontakter som skapats inom det fyra decennier långa miljösamarbetet mellan Finland och Ryssland är helt avgörande.
–I Ryssland måste man bygga relationer och skapa förtroende också mellan mötena. Utan nordiska clean-tech bolag och finländska experter skulle man till exempel inte ha lyckats med att bygga reningsverket i St Petersburg.
Guldåldern i miljösamarbetet inföll på 2000-talet då utsläppen från St Petersburg minskade kraftigt.
- I dag renas 98 procent av St Petersburgs avloppsvatten. Investeringen har kostat en miljard euro, av vilket Rysslands andel är två tredjedelar. Den sista tredjedelen består av stöd samt lån.
Den positiva spiralen med utvecklandet av nya projekt som förbättrade vattenreningen i nordvästra Ryssland fortsatte ända fram till 2014, då allt stannade upp. –Miljöproblem är gränsöverskridande och det är väldigt riskfyllt att bryta det samarbete som byggts upp under en lång tid, säger Gestrin.
Bland de finländska experter som byggt upp samarbetet under många år finns bland annat Seppo Kiiskinen, teknisk direktör vid konsultbolaget Ekovod, som följer med vattenreningsprocesserna i Vodokanals vattenreningsverk. Kiiskinen har för flera år sedan uppnåt pensionsåldern men har trots det fortsatt att jobba för Ekovod. –Om miljösamarbetet trappas ned på grund av den politiska spänningen i Östersjöregionen samtidigt som långvariga Östersjöexperter är på väg att gå i pension, finns en risk att kontakterna och miljödialogen mellan personer, gräsrötter, administration och beslutsfattare bryts, säger Gestrin.

Nya orosmoln
på miljöhimlen

Till de största miljöproblem i Östersjön räknar Gestrin eutrofieringen av havet, avfall och skadliga ämnen, klimatförändringen och atomkraften. Därtill finns stora risker med de ökande oljetransporterna; cirka 300 miljoner ton olja transporteras årligen med tankfartyg över Östersjön.
Andra tickande miljöbomber är bland annat jordbruksnäringen som har exploderat i och med Rysslands mål att bli självförsörjande. I St Petersburgsregionen finns idag 30 miljoner hönor, 180.0000 nötdjur och 200.000 grisar vars gödsel dumpas. Därtill kommer soptippen för problemavfall i Krasnyj Bor samt atomkraftverken i Sosnovy Bor. I regionen finns också 180 bristfälligt fungerande vattenreningsverk; bland annat saknar Viborg en fungerande vattenrening.
–Det är ohållbart att EU ska utsättas för dessa miljörisker. EU borde med det snaraste omtolka Rysslandssanktionerna så att de europeiska och nordiska finansieringsinstituten kan delta i finansieringen av miljöprojekt i Ryssland, säger Gestrin.
Hon föreslår också en gemensam handlingsplan för att motverka klimatförändningen genom Östersjörådet CBSS och Östersjökommissionen HELCOM.
–Det står redan nu klart att HELCOMs mål att återställa Östersjöns ekologiska status fram till 2021 inte kommer att uppnås, men ambitionsnivån får inte sänkas. Vi har ett ansvar för kommande generationer och Östersjön borde vara ett pilotområde för kretsloppsekonomi och hållbar utveckling, så kallad blågrön tillväxt.

« Tillbaka | Utskriftsvänlig version »»