Landsbygdens Folk

Bläddra online

- Matsvinnet skulle minska om vårt arbete och rena råvaror skulle värderas mera!<br />
- Du menar att vi borde ta ett högre pris för maten?<br />
- Vi kunde ha en gemensam kampanj; du skulle representera den strävsamma producenten och vi skulle höja på marginalerna!

Hitta rätt i märkesdjungeln!

Ursprungsmärkning används för att understryka var eller hur en produkt eller tjänst är producerad.
Gott från Finland-märket och Hjärtbladsflaggan känns igen av de flesta konsumenter, men vad säger märkena egentligen om graden av inhemska råvaror eller inhemskt arbete?
Här är reglerna för de vanligaste märkena i korthet.

Läs mera

2.3.2018, Landsbygdens Folk:

Långt till enighet om EU:s jordbruksbudget

Nedskärningar i EU:s jordbruksstöd blir sannolikt realitet efter 2020 som en följd av Brexit. Det framgick efter förra veckans informella toppmöte om EU-budgeten. En del av EU:s nettobetalande länder vägrar blankt att höja sina bidrag till EU.EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och rådets ordförande Donald Tusk bekräftade efter mötet att länderna strävar till att modernisera budgeten. Nya politiska prioriteringar konkurrerar om anslagen medan resurserna blir knappare.
Sverige och Österrike sade på mötet klart ifrån att de inte tänker höja sina medlemsavgifter till EU. Tyskland och Frankrike får inte ensamma bestämma kursen, inskärpte Österrikes nybakade regeringschef Sebastian Kurz.

Fyra länder kör hård linje
Det är framför allt de fyra nettobetalande länder Danmark, Nederländerna, Sverige och Österrike som ställer sig på tvären. Finland tar inte lika kategorisk ställning. Statsminister Juha Sipilä har åtminstone ännu inte uteslutit en försiktig höjning av EU-avgiften.
Den linjen delas också av de baltiska länderna och den så kallade Visegrád-gruppen, som består av Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern. Regeringarna är beredda att betala något mer till EU för att slippa hotande nedskärningar i jordbruks- och strukturstöden.
Tyskland har sagt ifrån att landet är redo att bidra med ett större belopp till EU för att täppa till budgetgapet. Men åtminstone för tillfället verkar intresset för högre EU-bidrag inte att vara tillräckligt stort. Därmed kan också jordbruksstöden lida.
Nederländernas premiärminister Mark Rutte betonade att EU först och främst måste spara inom de tunga politikområdena som jordbruket och strukturfonderna. Han påminde om att jordbrukets andel av budgeten är 39 procent medan strukturfonderna står för 34 procent.
Enligt Rutte måste EU nu dra konsekvenserna av Brexit. EU krymper och då måste också budgeten krympa, argumenterade premiärministern. Han betonade att investeringarna i innovation och migration hädanefter måste prioriteras.
EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker manade länderna till enighet och påpekade att tiden går. Det brådskar med besluten. Men länderna måste leva med konsekvenserna av eventuella nedskärningar.

Spara eller slösa?
I så fall måste utgifterna för jordbruk och sammanhållning dras ned med 15 procent. Alternativt måste EU spara upp till 45 procent inom andra politikområden. Det ger något att tänka på, menade Juncker.
I dragkampen om långtidsbudgeten följer EU-parlamentet en helt egen linje. Parlamentets budgetutskott föreslog senaste vecka en 30-procentig höjning av långtidsbudgeten för nästa årtionde.
Detta skulle förutsätta en rejäl höjning av medlemsländerna avgifter till EU. Därmed ligger positionerna i budgetdebatten mycket långt från varandra. Det är ännu omöjligt att förutse hur den slutliga kompromissen kommer att se ut.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

« Tillbaka | Utskriftsvänlig version »»