(Utskrivet den 20.7.2018 från www.slc.fi / Tidningen Landsbygdens Folk)

Tidningen Landsbygdens Folk, Ledaren 13.4.2018

13.4.2018;
Regeringens goda vilja räcker inte långt

Fastän det handlar om att ta tillbaka tidigare beslut om inbesparingar visar regeringen åtminstone sin goda vilja genom att avlägsna en planerad beskärning på 10 miljoner euro till LFA-ersättningen 2019. Det här kom regeringen överens om under förhandlingarna om budgetramarna. I annat fall skulle ersättningen ha sjunkit med 20 euro per hektar nästa år, låt vara att jord- och skogsbruksministeriet i sitt eget pressmeddelande talar om 15 euro.

Man kan i alla fall inte annat än hålla med vår jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (c) när han säger att LFA-ersättningen är det enklaste och mest jämlika sättet att stöda jordbrukarna. Ersättningen är också rättvis och legitim på EU:s inre marknad eftersom den är en kompensation för det sårbara konkurrensläge jordbrukarna inom vårt land befinner sig i.
Det kan hända att 20 euro per hektar inte låter som väldigt stora pengar i synnerhet för mindre gårdar. Om minskningen hade verkställts hade det emellertid bidragit till att ytterligare strama åt det sedan tidigare trängda läget som näringen har försatts i.
Regeringen hänvisar själv till beräkningar från institutet för naturresurser Luke, vars resultat är att näringens läge i likhet med 2016 är det sämsta under 2010-talet.
Dessutom börjar signaler komma från banker runt omkring i landet om att det står allt annat än bra till inom jordbruket, det gäller i synnerhet de gårdar som med lånade medel har satsat på sin produktion med tanke på framtiden. När bankerna börja tala om svårigheter inom näringen är läget onekligen allvarligt.
Det skulle kanske gå att leva med om ljuspunkter skulle finnas på marknaden, men det gör de inte, åtminstone inte tydliga sådana.
Statsmaktens och branschens strävan att göra genombrott på exportmarknaden för våra högklassiga livsmedel är för den delen uppriktigt värda en eloge. Det handlar dock om mycket långsiktiga åtgärder, och under tiden är vi tvungna att upprätthålla produktionen så gott vi kan.
Det är dessutom betänkligt att samtidigt som också jord- och skogsbruksministeriet hänvisar till vår svåra situation, så låtsas regeringen som ingenting när det gäller underfinansieringen av miljöersättningsprogrammet. Under vårvintern har signaler visserligen kommit ut som ger vid handen att ifall ersättningarna sjunker i slutet av perioden så sänks även kraven.
Det är emellertid på gott och ont. Risken på ett politiskt tryck under följande riksdag kan nämligen bli desto större på att införa tvångsåtgärder i stället för program där jordbrukarna får ersättning för frivilliga åtgärder.
Att regeringen inte har nämnt något om en eventuell fortsättning på avträdelsestödet efter 2018 bådar allt annat än gott. Vi har under många år haft det här systemet som har varit ett ytterst effektivt verktyg att främja generationsväxlingarna inom jordbruket, så att vi nu är bland de länder som har den yngsta jordbrukarkåren i EU.
Logiken i systemet är klart och enkelt att man måste stöda de äldre jordbrukare som slutar, för att kunna öppna dörren för dem som ska ta över. Inom EU-kommissionen har man emellertid inte sett med blida ögon på dylika lösningar i medlemsländerna.
Unionens tidigare jordbrukskommissionär Dacian Ciolo? påstod till och med att dylika system enligt erfarenheterna inte haft effekt, trots att vårt avträdelsestöd uttryckligen har bevisat det motsatta.
Sedan tidigare har regeringen enats om målsättningen att avskaffa skatten på försäkringar mot skördeskador och skador på växtbestånden. Frågan bereds av en arbetsgrupp inom finansministeriet.
I anslutning till informationen om budgetramarna tar jord- och skogsbruksministeriet upp det här i sitt pressmeddelande om budgetramarna, fastän det inte handlar om ett nytt beslut.
Våra ministerier tycks ha anammat kutymen att blanda in tidigare beslut i den information som ges ut i anslutning till exempelvis budgetramarna. Det finns nog andra ministerier som betydligt mer hejdlöst än jord- och skogsbruksministeriet blandar in allt möjligt i sina pressmeddelanden för att skapa en positiv bild av sig själva. Vår statsförvaltning är ändå ingen reklambyrå och sådant drabbar överskådligheten i informationsflödet.
I ärlighetens namn är skatten på försäkringarna en viktig fråga, men det är också allt annat än klart om vi faktiskt ska lyckas bli av med skatten. I det sammanhanget är det också skäl att påminna om finansutskottets betänkande nyligen om den krishjälp till jordbruket som betalas ut i höst i form av en förhöjd återbäring av skatten på lätt brännolja.
I sitt betänkande påtalade utskottet att en fungerande modell för ersättning av skördeskador måste utvecklas. Utskottet gav uttryck för samma sak i sitt senaste budgetbetänkande liksom också jord- och skogsbruksutskottet i sitt utlåtande om budgeten. Det är alltså ingen ny idé. Regeringen hade haft möjligt att lova åtgärder i den här frågan i anslutning till budgetramarna men valde att låta bli.
När allt det här är sagt så fick näringen i går vid tidningens pressläggning ett positivt besked från EU-kommissionen. Då presenterade jordbrukskommissionär Phil Hogan förslaget om nya regler för att stärka producentens ställning mot orättvisa affärsmetoder i livsmedelskedjan. Sedan tidigare bereder vi en motsvarande nationell lagstiftning i Finland som också omfattar inrättande av en livsmedelsombudsman. Det är viktigt att vi kommer i mål med båda.
 
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi