Landsbygdens Folk

Bläddra online
SLC:s medlemmar kan läsa tidningen även online i flash/ blädderformat genom att logga in på SLC:s extranet.
 Användarnamn:  
 Lösenord:  
   

Landsbygdens Folk, Ledaren 18.5.2018:

Jordbruket blir digitalt

Det är ingen science fiction längre. Robotar, drönare, sensorer och en mängd andra digitala hjälpmedel är på god väg att etablera sig inom det moderna jordbruket. Utvecklingen är intressant men väcker också frågor.

Under några få årtionden har vårt jordbruk förändrats radikalt. På 1950-talet började mekaniseringen långsamt erövra terräng på gårdarna. Hästen ersattes av de kännbart effektivare traktorerna. Snart kom också de första skördetröskorna.
Täckdikningen gjorde det möjligt att manövrera större maskiner och redskap på åkrarna. En ensam bonde kunde plötsligt odla stora arealer på egen hand. Handelsgödsel, ett effektivt växtskydd och växtförädling bidrog till att höja produktiviteten.
Nu är nästa stora utvecklingsvåg på väg. Digitalisering är ett begrepp som nämns i snart sagt varje diskussion om framtidens jordbruk. Det finns vägande skäl att ta argumenten på allvar.
Jordbrukssektorn genomgår stora förändringar. Dagens producenter måste anpassa sig till en globaliserad marknad där priserna på jordbruksprodukter pressas i en obarmhärtig, internationell konkurrens.
Häftiga svängningar i ekonomin med starka prisfluktuationer försvårar planeringen. Dagens jordbrukare måste dessutom reagera snabbare på krav från konsumenterna i frågor som gäller livsmedlens kvalitet och jordbrukets miljöpåverkan.
Världsbefolkningen ökar snabbare än odlingsarealen. Det blir knappare om vatten och temperaturerna stiger. Jordbrukets produktionsprocesser måste optimeras för att bemästra nya livsmedelskriser. Ett smartare jordbruk kan bidra med lösningar.
EU-kommissionen vill svara på utmaningarna i nästa CAP-reform, där det digitala jordbruket enligt förhandsinformationer ska bli ett prioriterat område. Det blir intressant att se vilka recept Phil Hogan och hans stab kommer att presentera.
Digitaliseringen är i och för sig inget nytt längre. Datorstöd och en mångsidig programvara hjälper redan i dag bonden att fatta viktiga avgöranden. Traktorer med GPS-styrning, satellitstödd precisionsodling och drönare har tagits i bruk på många gårdar.
Större mjölkgårdar använder automatiska mjölkningsrobotar med sensorer som parallellt checkar kornas hälsotillstånd. Grisproducenterna kan övervaka grisarnas tillväxt individuellt med hjälp av bildanalys.
I ett aktuellt projekt testar den tyska koncernen Bayer en smart programvara som automatiskt identifierar 70 olika ogräs och levererar i realtid exakta verktyg för bekämpningen. Programmet arbetar med självlärande algoritmer.
Artificiell intelligens med maskininlärning vinner snabbt terräng. Smarta maskiner och redskap lär kontinuerligt nya saker via sin omgivning och kan hjälpa bonden att lösa problem, minimera svinn eller att anpassa skörden till uppköparens önskemål.
Maskiner, redskap, program och sensorer kan samordnas i heltäckande gårdsnätverk. Nätverket kopplas i sin tur upp mot externa intressenter som slakterier, mejerier, uppköpare av spannmål eller maskintillverkare.
Det handlar om att producera mer livsmedel av högsta kvalitet med möjligast små insatser. Inom industrin står begreppet ”Industri 4.0” för en effektiv, självstyrande industriell produktion med intelligenta, digitala nätverkssystem.
Internet of Things (IoT) optimerar den samlade kunskapen i ett samspelt system. Enligt motsvarande principer utvecklas det digitala jordbruket mot ”Farming 4.0” med målet att producera mer livsmedel med möjligast små men smarta insatser.
För att allt ska fungera klanderfritt måste de olika systemen kommunicera med varandra. Tyskland har tagit initiativet till en global standard. Målet är en kompatibel överföring av information mellan alla berörda aktörer.
Dataskyddet är en viktig aspekt i sammanhanget. De stora datajättarna som Google och Microsoft börjar redan visa intresse för det digitala jordbruket. Snart kan data blir en lika viktig produktionsfaktor som jord, arbete och kapital. Säkerheten får inte underskattas.
Ett välkommet initiativ är den uppförandekod för ansvarsfull datahantering som Copa-Cogeca har startat tillsammans med en rad europeiska branschorganisationer med anknytning till jordbruket. Reglerna ska bland annat klargöra hur data som samlas på gårdarna får användas och delas. Kärnpunkten är att jordbrukaren själv ska bestämma var gårdens data hamnar. Data är en god dräng men en dålig husbonde.
Den digitala tekniken får inte bli ett verktyg som enbart resursstarka gårdar har råd med. EU-kommissionen medger att tillgången till den nya tekniken ännu är ojämn. Små och medelstora gårdar riskerar att halka efter.
Det måste bli en uppgift för nästa CAP att trygga en bred tillgänglighet och sprida kunskap om de tekniska möjligheterna. Målet för ett uthålligt jordbruk förutsätter att vanliga familjejordbruk inte utestängs från utvecklingen.
Det digitala jordbruket erbjuder också nya chanser för företagsamhet på landsbygden. En snabb uppkoppling eliminerar de fysiska avstånden och gör det möjligt att med små insatser förverkliga innovativa affärsidéer.
En avgörande förutsättning för landsbygdens digitala utveckling är utbyggnaden av bredband och heltäckande mobilnät. Fiberoptiska nätverk och 5G är en nödvändighet överallt.
Utan fungerande bredband har det digitala jordbruket ingen chans. På den punkten finns ingen prutmån.
 
Peter Karlberg

« Tillbaka | Utskriftsvänlig version »»