Landsbygdens Folk

Bläddra online
SLC:s medlemmar kan läsa tidningen även online i flash/ blädderformat genom att logga in på SLC:s extranet.
 Användarnamn:  
 Lösenord:  
   

Landsbygdens Folk, Ledaren 27.4.2018:


Stödtak på 60.000 drabbar
husdjursgårdar i söder


EU:s budgetkommissionär Günther Oettinger kom i veckan ut med budet att EU-stöden till unionens jordbruk kommer att beskäras med 6 procent under följande programperiod 2021-2027. Det lär inte ännu vara klart om det ska drabba både de direkta stöden till gårdarna, grundstödet, eller om också EU:s finansiering av landsbygdsutvecklingsstödet i den andra pelaren kommer att minska.

Enligt den information som fanns tillgänglig i mitten av den här veckan torde i alla fall finansieringen av landsbygdsutvecklingsstöden hållas på samma nivåer som nu, även om budgetkommissionär Günther Oettinger hotat med motsatsen.
Andelen 6 procent är inte lika drastisk som de beskärningar man kommit ut med i tidigare sammanhang, men nog tillräcklig med tanke på förverkligandet i ett läge där jordbruksnäringen har stora problem med lönsamheten inom de flesta produktionsgrenarna, inte bara i Finland utan i hela Europa.
Dessutom måste vi antagligen vara beredda på nya krav i stödpolitiken för att inte tala om risken att marginalerna i jordbruksbudgeten för att hjälpa i eventuella krissituationer – till exempel av den typen som den ryska importbojkotten ledde till – blir betydligt smalare i framtiden.
Med en någorlunda jämn fördelning på alla stödformer hade beskärningen kanske ändå kunnat verkställas utan att enskilda jordbrukare eller särskilt utsatta grupper drabbas extra hårt.
I ett preliminärt utkast till villkoren i den kommande programperioden, som läckt ut riktigt nyligen, föreslås emellertid ett tak på det direkta stödet till gårdarna på 60.000 euro årligen. Det verkar som om det taket ser ut att ha att göra med hur mycket oavlönat arbete som utförs på en vanlig bondgård per år, närmast inom de gamla medlemsländerna i unionen. Beloppet skulle således utgöra en ersättning för det jobbet.
Det skulle visserligen vara möjligt att höja gränsen enligt löneutgifter, men det åter kommer garanterat att ge anledning till ännu ett byråkratimonster. Och kan man då alls beakta till exempel köptjänster, som blivit allt vanligare hos oss, och i så fall hur?
Enligt en snabb uträkning skulle en gräns på 60.000 euro drabba cirka 6.500 gårdar i Finland, det är redan en bra bit över en tiondedel, som står för en betydande del av vår råvaruförsörjning. Utöver de stora växtodlingsgårdarna drabbas bland annat mjölkgårdar med cirka 100 mjölkkor och fler samt större nötgårdar.
Av allt att döma är det främst mjölk- och nötgårdar i södra Finland som råkar illa ut, eftersom stödet till deras djur betalas via det direkta EU-stödet. Så blev det inför den nuvarande programperioden för stödet i den gemensamma jordbrukspolitiken efter att vi inte längre fick betala nationellt stöd till mjölk och nöt i söder.
De riktigt stora gårdarna, som har bildat bolag, hittar antagligen vägar att dela produktionen på mindre enheter om stödtaket förverkligas. De som drabbas är större familjejordbruk, där man har försökt satsa på framtiden, vilket man nu ska straffas för.
Dessutom ligger det obehagligt nära till hands att det gömmer sig ett slags kvasisocialt tänkande bakom utkastet, en sorts populistisk anspelning på småborgerlig avundsjuka bland allmänheten. Bara för att ta ett exempel, så skriver den amerikanska nättidningen Politico till exempel om 80-procenten av CAP-stödet, som går till 20 procent av gårdarna ”ägda av brittiska kungligheter och deras gelikar samt stora multinationella bolag”.
I fall Brexit förverkligas så försvinner emellertid en hel del av kungligheterna och deras gelikar ur stödlistorna i EU. Dessutom så handlar det här om stödtagare i en helt annan storleksklass än 60.000 euro per år.
Enligt de uppgifter som läckt skulle de medel som sparas in i stället omfördelas till nationella stöd i den så kallade andra pelaren. Dessutom vill man så som inför den nuvarande programperioden återuppliva idén om en omfördelning av medel till småbruk.
Det lär emellertid redan ha kommit sådana motreaktioner från jordbrukarkretsar i Europa att taket på 60.000 euro av allt att döma kommer att utsättas för ett hårt tryck.
En positiv sak i det förslag som läckt är att medlemsländerna skulle få större frihet att bygga upp en egen jordbrukspolitik inom givna ramar, delvis genom att anpassa budgetmedlen regionalt.
Det föreslagna taket för produktionskopplat stöd på tio procent måste vi jobba för att höja, vilket lyckades ganska bra inför den nuvarande programperioden.
Dessutom innehåller utkastet också ett förslag om att slopa förgröningsstödet. I stället skulle en grundpremie införas samt tillägg som kopplas till standarder för miljö och klimat.
Det låter som en bättre idé.
 
Micke Godtfredsen
 
För många mjölkbönder togs på säng
Valios beslut att sänka mjölkpriset till anskaffningsmejerierna med 2,5 cent per liter kom som en chock för allt för många mjölkproducenter.
De som har kunnat följa med den europeiska och internationella marknaden har kanske helt eller delvis kunnat förutse vad som komma skulle, men det är långt ifrån alla som har den möjligheten.
På det finländska planet fanns inga omedelbara hot synliga för producentkåren när beslutet kom. Valio kunde uppvisa ett bra bokslut för fjolåret, och i januari infördes även ett ansvarstillägg på en cent per liter mjölk. Många gick väl till och med i en from förhoppning om höjningar.
Ansvarstillägget i januari kunde Valio informera om. Nu när priset sänktes sköts emellertid informationsansvaret över på anskaffningsandelslagen.
I sanningens namn har Valio nog gjort sig känd för att försöka hitta alternativa lösningar och komma leverantörerna till mötes också i situationer då marknaden visat sig från sin mest hänsynslösa sida. Här skulle några konkurrenter ha något att lära.
Koncernen jobbar också hårt med produktutveckling och på att öppna exportkanaler.
Valio har även konsumenternas förtroende. Bolagets varumärke har av konsumenterna utsetts till det mest ansvarsfulla fem år i rad.
Att så många producenter var helt oförberedda på sänkningen borde dock ge anledning till en utvärdering av kommunikationen med leverantörerna. – MG

« Tillbaka | Utskriftsvänlig version »»