Landsbygdens Folk

Bläddra online

- Jag ser inga fördelar med klimatuppvärmningen!<br />
- Ett varmare klimat betyder mera sol som mina solpaneler kan ta tillvara och driva mitt kylaggregat!

Hitta rätt i märkesdjungeln!

Ursprungsmärkning används för att understryka var eller hur en produkt eller tjänst är producerad.
Gott från Finland-märket och Hjärtbladsflaggan känns igen av de flesta konsumenter, men vad säger märkena egentligen om graden av inhemska råvaror eller inhemskt arbete?
Här är reglerna för de vanligaste märkena i korthet.

Läs mera

Ledaren 12.10.2018 
Fokus ska vara på vettiga klimatåtgärder

Den senaste rapporten från IPCC, den mellanstatliga panelen för klimatförändringar, måste tas på allvar, det är inte konstruktivt att bagatellisera.
Finland och andra som undertecknade klimatavtalet i Paris för tre år sedan har redan förbundit sig att begränsa den globala uppvärmningen till under två grader jämfört med förindustriell tid. Med den avses tiden före 1800-talet då ångmaskinen hunnit vara i bruk ett antal decennier.
USA:s president Donald Trump drog senare sitt land ut ur avtalet, men flera av landets delstater har deklarerat att de fortfarande står bakom förpliktelserna i överenskommelsen. Dessutom torde USA med en viss sannolikhet återansluta sig efter följande presidentval.
I veckans LF har SLC:s ordförande Mats Nylund redan en rad idéer om vad vi ytterligare kan göra inom de finländska naturbruksnäringarna för att minska kolutsläppen i atmosfären och öka lagringen i marken. Vi har faktiskt gjort en hel del redan och helt frivilligt.
Det skulle vara frestande att koncentrera kritiken till krav på större insatser av de verkliga utsläppsbovarna, de som producerar stora mängder varor med energi från i huvudsak fossila bränslen. Men vi kan också vara konstruktiva inom våra egna näringar och se vad vi ytterligare kan förbättra och därigenom framhålla betydelsen av att vi satsar frivilligt.
Mycket snack som har surrat efter att IPCC-rapporten fick offentlighet har tyvärr redan bidragit till att flytta en del av uppmärksamheten bort från det väsentliga: att vi ska minska utsläppen och binda kol i marken. Det innebär att vi tvingas ändra levnadsvanor. En stor del av problemet finns naturligtvis i att vi är många som har svårt att pruta på vår bekvämlighet.
Det är dock att fly fokus när vi genast börjar tala om elbilar och andra pseudolösningar för att minska utsläppen från den privata trafiken utan att samtidigt påminna om att hela den privata motortrafiken måste och ska minska. Den saken borde vi ha tagit på betydligt större allvar för länge sedan.
Motorfordon kan naturligtvis vara nödvändiga för den som inte kan ta sig fram på annat sätt för att nå sitt mål, en vanlig situation i glesbygden. Det måste i första hand vara de meningslösa och långsamt ringlande köerna av halvtomma bilar i och runt våra städer som vi måste bli av med.
I andra hand bör de som måste köra eventuellt använda elbilar. Man ska dock inte heller glömma att elbilar behöver komponenter som är tillverkade av material från naturen samt att också själva elen måste produceras.
När det blir tal om skogen så har vi inom naturbrukskretsar framhållit den som förnybar källa och som kolsänka. Det förutsätter att vi förnyar skogen så som vi har gjort under många årtionden, när vi avverkar.
Använder vi skog på rätt sätt som byggnadsmaterial samt för tillverkning av föremål och även energi, så främjar vi en kretsloppsekonomi. Det torde ganska långt råda koncensus i den frågan i vårt land.
Professorn vid Helsingfors universitet Markku Ollikainen, som också är ordförande för Finlands klimatpanel är dock till synes ute efter något annat. Vi ska inte bygga bioraffinaderier, där man börjar göra bränslen av trä, säger han. Sådana är fyra gånger mer belastande än fossila bränslen. Hur han har kommit fram till den siffran förblir otydligt.
Han påstår också att utsläpp från marken kommer från jordbruket samt från minskning och avverkning av våra skogar. Nu som tidigare har professor Ollikainen även föreslagit att skogsägarna ska få ersättning för att vänta med att avverka sin skog. Han vill ha äldre skog och större träd.
När det gäller åldern på våra stockar så torde det dock närmast vara en fråga för industrin och då främst sågarna, hur stora stockar de vill ha. I fall större stockar är efterfrågade torde skogsägarna nog vara redo att låta skogen växa ännu några år. Om samhället tycker vi ska ha ersättning för en dylik åtgärd, vilket visserligen är osannolikt, lönar det sig väl att tacka ja.
I övrigt så har vi hela tiden strävat efter att rätt virke används för rätt ändamål. Sågarna ska ta hand om stocken, massafabriken om massaveden och värmeverket om rötskadat virke, grenar och toppar samt avfall från sågar och massafabriker. Och så ska vi naturligtvis fortsätta att förnya skogen.
Det har vi gjort med framgång, vilket förstärker skogens ställning som kolsänka. Så säger också institutet för naturresurser Luke, som nyligen uppdaterat data om skogsbruket i vårt land, att trädbeståndet i våra skogar har fortsatt att öka trots ett intensivare virkesuttag. Visserligen är tillväxten inte så hög som man tidigare räknat med, men det beror på att man infört en tillförlitligare mätningsmetod.
Intressant är också att motsvarande diskussion inte verkar ha uppstått i Sverige, som torde ha ganska likadant utgångsläge som vi. Tvärtom verkar där råda utbredd enighet om att skogen och skogsbruket fungerar som kolsänka.
Det här kan professor Ollikainen inte undvika att veta. Han har naturligtvis sin akademiska frihet att göra en egen bedömning, men det ligger väldigt nära till hands att han använder den färska IPCC-rapporten för att köra en egen agenda.
I stort sett samma budskap skulle ha kunnat sägas på motsatt sätt, nämligen att skogen är en stor och nyttig resurs, som vi kan vårda ännu bättre med ett fortsatt hållbart skogsbruk. Det är sedan en annan sak att vi behöver en mångsidig palett av förnybara energikällor, där förbränning utgör en del.
Lika viktigt om inte viktigare är att vi försöker minska vår energiförbrukning.
 
Micke Godtfredsen

Ledarsida | Utskriftsvänlig version »»

Parlamentets jordbruksutskott röstade igenom
bättre skydd för bönder och livsmedelsindustri

I framtiden ska det bli svårare för detaljhandeln att utnyttja sin dominerande ställning mot bönder och livsmedelsindustri.
Det är meningen med det förslag till direktiv som EU:s jordbruksutskott precis röstat igenom.
Livsmedelsgrossister och detaljhandel som utnyttjar sin starka ställning för att tvinga bönder till ojämlika kontrakt, eller låter dem vänta länge på betalning. Eller kanske tar tillbaka en stor order på frukt precis innan leverans.
Det är den här typen av beteenden som jordbruksutskottet, med dess vice ordförande Paolo De Castro (en gång i tiden jordbruksminister i Italien) i spetsen, vill komma åt. Det är mycket tack vare honom som förslaget om ett nytt EU-direktiv också omfattar jordbruket och inte bara livsmedelsindustrin.
– Den beroendeställning som bönder ofta befinner sig i, när de måste sälja sina varor snabbt, gör dem extra utsatta för otillbörlig handelspraxis från detaljhandeln. Därför tycker jag det är viktigt att bönderna finns med i förslaget, förklarar Paolo De Castro.
Utskottets förslag innehåller bland annat förbud mot att tvinga leverantörer att ta tillbaka osålda varor, en gräns på 30 dagar för betalning för färskvaror och 60 dagar som sista gräns för att ta tillbaka eller ändra en order på färska varor.
– Bönderna, som redan har det svårt i dag, måste veta med säkerhet vad de kommer att sälja, påpekar Paolo De Castro.
En annan stor nyhet i förslaget är att varje land måste starta en ny myndighet som ska kontrollera att lagarna inom handeln efterföljs. Till den kan bönderna vända sig anonymt med anmälningar, eller föra sin talan genom sina intresseorganisationer.
– Det ligger i sakens natur att ingen vill ställa sig upp och öppet anmäla att grossisten går emot lagen, för då kommer man ju aldrig att få sälja till samma grossist igen. Därför anser vi i utskottet att anonymiteten är oerhört viktig för att komma åt eventuella övertramp, säger De Castro, som poängterar att detta är extra viktigt nu när uppköpen oftast sköts av några få företag på riksnivå.
Utskottet röstade igenom förslaget nästan enhälligt, med bara en tiondel emot. I praktiken innebär det att EU-parlamentet helt säkert kommer att rösta ja 22 oktober. Sedan ska kommissionen och EU-rådet (som består av de olika staternas politiska ledare) säga sitt. Paolo De Castro hoppas att de säger ja före årets slut, så att direktivet blir giltigt före EU-valet i vår.
– Österrike, som är ordförande för rådet det här halvåret, är väldigt angelägen om att detta direktiv blir verklighet snart och driver på rejält. Det finns stater, som Sverige, som är mer negativa och anser att det inte behövs. Men jag är optimist, konstaterar Paolo De Castro.
TEXT & FOTO
Kristina Wallin

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Kommande veckornas respons är
avgörande för Karhinens idéer

Bergsrådet Reijo Karhinens utredning om hur matproduktionens lönsamhet ska förbättras framskrider till ett nytt skede. En ny webbtankesmedja som öppnades i onsdags låter de idéer Karhinen samlat in under hösten fritt bedömas och förädlas av diskussionsdeltagarna.
Webbtankesmedjan är öppen till slutet av oktober på ruuantuotantokannattavaksi.fi.
- Jag inser att förväntningarna på min slutrapport är höga. I den modell för öppet hörande som jag har valt är dock slutrapportens innehåll ett resultat av vår gemensamma insats och aktivitet. Jag hoppas att både nya deltagare och de som redan tidigare deltagit i tankesmedjans diskussioner också deltar i denna nya diskussion. Den respons som under de kommande tre veckorna ges i tankesmedjan kommer tillsammans med tidigare respons att avgöra slutresultatet, betonar Karhinen.
Åtgärdsförslagen i den nya tankesmedjan har sammanställts utifrån den tankesmedja som ordnades i somras och resultaten av de workshoppar och möten som ordnats under hösten.
I sitt arbete har utredaren hört producenter, industrin och handelsbranschen samt forskare och andra experter inom matkedjans olika delar. I den första tankesmedjan deltog över 3.800 personer i diskussionen på webben.

Idéerna gäller hela matkedjan
Idéerna som tagit sig till det andra skedet av enkäten gäller hela matkedjan, allt från producenter till livsmedelsförädlare, handeln, producenter och konsumenter av mattjänster.
Deltagarna kan belysa om lönsamhet i första hand borde eftersträvas med åtgärder inom forskning och kompetensutveckling, export eller specialisering, och i så fall hur.
Konsumenterna ombeds till exempel bedöma de åtgärder som presenterats för att handeln med inhemska livsmedel ska öka. Deltagarna uppmanas också bedöma hur skyndsamma de konkreta åtgärderna är.
Statsminister Juha Sipilä och jord- och skogsbruksminister Jari Leppä, båda från centern, kallade sommaren 2018 Karhinen till utredare med uppgift att dryfta medel för att förbättra jordbrukets långvariga svaga lönsamhet och trygga en hållbar matproduktion. Resultaten av utredningsarbetet publiceras vid ingången av 2019.

Utredaren kan kontaktas på: ruokaselvitys@gmail.com
Webbtankesmedjan finns på: http://www.ruuantuotantokannattavaksi.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Vill ha en förening som säljer
kött till högst bjudande

En förening som bjuder ut kött till högst bjudande. Den idén lägger den ekologiska nötköttsproducenten Henrik Vikström fram. Konkurrensen om köttet skulle öka och det kunde betyda högre priser, säger han.
Köttförening
Henrik Vikström vill utreda om det finns intresse bland köttproducenter att organisera sig på ett nytt sätt. Till exempel genom en förening bestående av producenter som bjuder ut kött till försäljning. Det tror han skulle kunna öka konkurrensen om köttet och betyda högre priser.

Producenternas andel av priset har minskat i flera år. Den stora frågan i producentledet har varit varför den som gör mest får minst. Det är en fråga som Henrik Vikström, ekologisk nötköttsproducent i Larsmo, också har ställt sig otaliga gånger.
Nu vill han göra något åt den prekära situationen som många befinner sig i.
- Jag skulle vilja utreda om det finns intresse för ett nytt koncept. Ett koncept som går ut på att samla köttproducenter till en nötring som bjuder ut kött till den aktör som bjuder högst. Jag tror det skulle öka konkurrensen om köttet och torde också kunna öka producentpriset, säger Vikström.
Vikström betonar att han inte är den som ska organisera nötringen. Det han däremot kan göra är att utreda om det finns intresse bland köttproducenterna.
- Jag har redan talat med några som ställer sig positivt till idén. Alla producenter är intresserade av åtgärder som skulle kunna betyda högre producentpriser. För som det är i dag får vi för litet betalt, säger han.

Inte bunden till en aktör
Han konstaterar att alla större slakterier är intresserade av mängder. De aktörer som finns på marknaden är dessutom intresserade av att utöka produktionen.
- Problemet för dem är att det är svårt att hitta fler producenter. Många av oss, så även jag, är bunden till ett andelslag och säljer mitt kött dit. Av gammal vana säljer många av oss till de aktörer som finns.
Medlemmarna i en eventuell nötring är inte bunden till endast en aktör.
- Tanken med nötringen är att vi säljer till den som betalar det högsta priset. Medlemmarna i en nötring är inte bundna till ett andelslag eller till ett slakteri. Köttet säljs till högst bjudande. Vill ett slakteri utöka produktionen kan den aktören betala ett högre pris och därmed köpa in önskad mängd, förklarar Vikström.
Att jämföra producentpriser mellan slakterierna är svårt. Som medlem i ett andelslag finns olika förmåner förutom enbart producentpriset. Slakterierna har ett grundpris men pristillägg för bland annat kött-, tillväxtklasser samt åtgärder som ökar djurens välfärd, däribland tillägg för gummimattor i liggbås, gör det svårt att jämföra.
- Hur prissättningen ska göras inom nötringen vet jag inte. Men det måste självklart finnas tillägg för eko och olika tillägg för om köttet är av biff- eller mjölkras. Huvudsaken är att nötringen samlar allt kött och bjuder ut det till den som betalar mest.

Förening eller producentorganisation
Vikström vill inte ha ett nytt andelslag utan tänker sig i första hand att nötringen kan vara en förening.
- Vilken organisationsform som är den bästa vet jag faktiskt inte. Men det ska inte bli ett nytt andelslag utan byråkratin ska vara minimal. Det första vi borde göra är att utreda om det finns intresse för en nötring. Om det finns kan vi går vidare och fundera på hur vi ska organisera oss, säger han.
Jonas Laxåback, verksamhetsledare för SLC, välkomnar Vikströms idé om att utreda behovet av en starkare organisering i primärledet så som via en nötring. Samma problem finns också inom övriga produktionsgrenar. Han ser grundandet av en förening som ett bra första steg men på sikt är en annan organisationsform lämpligare.
- Till en början kan en förening kan vara en bra organisationsform. Men på sikt kan en producentorganisation vara ett bättre alternativ. Uppfyller föreningen kraven för en producentorganisation och handlingarna förs till godkännande till Mavi så blir föreningen en godkänd producentorganisation, förklarar Laxåback.
Enligt Laxåback är det i Europa vanligare med producentorganisationer än i Finland.
- EU-kommissionen har konstaterat att jordbrukarnas förhandlingsposition bör förbättras och det finns ett stort behov av gemensamma satsningar för att föra högkvalitativa produkter ut på marknaden, säger Laxåback.

Lättare lagstiftning
Kommissionen har de senaste åren gjort ett flertal ändringar i den lagstiftning som berör producentorganisationer, framförallt för att göra grundandet enklare. Det är sedan upp till medlemsländerna hur de stöder producentorganisationerna.
- Grundandet av en producentorganisation torde i slutändan inte vara så svårt. Det svåraste är främst att hitta de producenter som har intresse att göra det byråkratiska för att få ihop en producentorganisation, berättar Laxåback.
Mavi har utarbetat goda anvisningar för hur gå tillväga med grundandet av producentorganisationer.
- SLC kan också bistå med råd hur man ska gå tillväga men intresset bör komma från producenterna själva att bygga upp en producentorganisation.
Grundandet av producentorganisationer är en del av SLC marknadsbevakning.
- Livsmedelsmarknadslagen är nu i riksdagen och vi hoppas att den godkänns av riksdagen. Det är ett bra steg framåt med vi behöver också se över vår organisering inom vissa sektorer så som spannmål, grönsaksproduktionen och potatissektorn. Hit hör också ekosektorn, säger Laxåback.

TEXT & FOTO

Christoffer Thomasfolk
christoffer.thomasfolk@slc.fi

FOTNOT: Producenter som har ett intresse för Vikströms koncept kan ta kontakt med honom per telefon 050-3622286 eller via e-post: anttas.henrik@gmail.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Höstanmälan lämnas in senast 31.10

För jordbrukarna innebär hösten också att det är dags att göra höstanmälan till landsbygdsmyndigheterna. Anmälan ska vara inlämnad senast 31.10.
Sam Vickholm, landsbygdschef vid landsbygdsförvaltningen i östra Nyland påminner om att det allra viktigaste är att man kommer ihåg att överhuvudtaget göra själva höstanmälan.
- Årligen är det odlare som glömmer bort att göra den. Det är smidigt att göra höstanmälan innan man inleder höstbearbetningarna och gör man den elektroniskt kan man ha Vipu-tjänsten att räkna ut de aktuella procenterna och arealerna, säger han.
Höstanmälan har redan varit öppen en längre tid. I och med att Vipu-rådgivaren alarmerar så är felrisken betydligt mindre om man gör höstanmälan elektroniskt, men det är fortfarande möjligt att lämna in höstanmälan i pappersform till den lokala landsbygdsmyndighetens verksamhetspunkt.
Växttäcke vintertid är en tilläggsåtgärd i miljöersättningen som berör rätt så många odlare. Vickholm uppskattar att ungefär 75 procent av odlarna har valt åtgärden vid inledandet av förbindelsen.
Nivån kan ju variera på gårdarna årligen, men har man valt tilläggsåtgärden så måste man komma ihåg att skiftesvis uppge arealerna av äkta växttäcke och lätt bearbetning. Har man en gång valt åtgärden måste den gårdsvisa nivån vara minst 20 procent.
- Om man tidigare valt åtgärden växttäcke vintertid så är det viktigt att man uppger den nivå som man har det aktuella året. Om man inte gör det sparkas man ut från den här tilläggsåtgärden (dock inte från miljöersättningen som helhet) för resten av förbindelseperioden. Dessutom blir man tvungen att betala tillbaka redan utbetald växttäckesersättning.
I höstanmälan uppger man också gödselspridningar. Nitratdirektivet tillåter maximalt 35 kilo kväve vid höstspridning, men för höstsädens del ändå maximalt 30 kilo.
- Vi blir också varje år tvungna att förkasta en del spridningar av organiskt material på grund av att torrsubstanshalten inte är tillräckligt hög, den ska vara minst 20 procent. Förvånansvärt torr gödsel kan falla på det, säger Sam Vickholm.

Staffan Björkell
staffan.bjorkell@gmail.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Kom ihåg avstånden vid höstbearbetningarna

Maria Saarimaa-Ylitalo koordinerar åkerövervakningen vid Nylands NTM-central. Hon påminner om avstånden till vattendrag och utfall. När det kommer till avstånd är tvärvillkoren en sak och miljöersättningen en annan.
- Vid vattendrag kräver tvärvillkoren minst 1 meter medan miljöersättningen kräver och tillåter i genomsnitt 3-10 meter. Om skyddsremsan överstiger 3 meter ska den etableras som ett eget odlingsskifte, säger hon.
Enligt Saarimaa-Ylitalo har man vid övervakningen under den här förbindelseperioden främst upptäckt brister just då det kommer till avstånd till vattendrag och utfall samt gällande skyddsremsor.
För utfallsdikens del kräver tvärvillkoren minst 1 meter medan miljöersättningen kräver och tillåter 1-3 meter. I den elektroniska Vipu-tjänsten syns gårdens samtliga utfall. Om man som odlare följer det som anges i Vipu-tjänsten bör man inte få sanktioner.
- Det är klart att det i Vipu kan finnas diken som inte borde vara märkta som utfall eller tvärt om, men övervakningen följer det som finns Vipu. Om ett fel upptäcks i samband med en övervakning och odlaren följt Vipu i god tro så får den förstås inga sanktioner för det. Efter övervakningen korrigeras felet.
Vanliga kantdiken (så kallade nackdiken) hör inte till odlarstödens villkor eller tvärvillkoren och inte nämns de heller i landsbygdsförvaltningens instruktioner. Kantdiken omfattas inte heller av åkerövervakningen, avslutar Maria Saarimaa-Ylitalo.

Staffan Björkell
staffan.bjorkell@gmail.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Internationell forskargrupp har hittat
resistentgen som förhindrar gulrost

En internationell forskargrupp bestående av forskare från Naturresursinstitutet Luke, Helsingfors universitet och universitetet i Haifa har hittat en resistentgen som förhindrar gulrost. I Finland förekommer gulrost främst på vete.
Vete är världens mest odlade odlingsväxt och just gulrost uppskattas årligen förstöra fem miljoner ton potentiell veteskörd. Den internationella forskargruppen har identifierat och analyserat Yr15-genen som är en resistentgen som härstammar från en förfader till vilt emmer- och durumvete.
Enligt professor Alan Schulman öppnar forskarnas upptäckt för nya möjligheter.
- Odlingsväxternas vilda släktingar är utmärkta källor till resistentgener och därför är det viktigt att de skyddas. När de här forskningsresultaten kombineras med de genkonsekvensuppgifter som kommit fram i år betyder det att förädlingen kan gå framåt väldigt fort, säger han.
Yr15-genen är särskilt stark, också för att vara en resistentgen och det beror på dess ovanliga struktur. Den internationella forskargruppens resultat visar dessutom på att gener från samma genfamilj förekommer i många olika växter vilket möjliggör en omfattande framtida användning av Yr15-genen.
Forskningsresultaten finns öppet tillgängliga på webben, rapportens namn är "Cloning of the wheat Yr15 resistance gene sheds light on the plant tandem kinase-pseudokinase family".

Staffan Björkell
staffan.bjorkell@gmail.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

IPCC-rapport måste tas på allvar
SLC vill se åtgärder för att
stävja klimatförändringen

SLC tar den färska rapporten på allvar. SLC:s medlemmar är i en nyckelposition när det gäller att bromsa klimatuppvärmningen, eftersom vår produktion binder kol, i synnerhet genom skogsbruket.
Det är SLC-ordföranden Mats Nylunds första spontana reaktion på IPCC-rapporten. Det var i början av den här veckan som IPCC, det vill säga den mellanstatliga panelen för klimatförändringar gav ut en sammanfattning av specialrapporten om global uppvärmning, Global Warming of 1.5 °C. Rapporten slutredigerades i samband med förra veckans möte i Sydkorea som samlade representanter från regeringarna i de länder som är medlemmar av IPCC och de forskare som utarbetat rapporten.
Enligt rapporten har jordens temperatur redan stigit med ungefär en grad jämfört med förindustriell tid. Om uppvärmningen fortsätter i samma takt som hittills, kommer 1,5-gradersgränsen att överskridas före mitten av det här århundradet. En överskridning av denna gräns medför betydande risker för både människa och natur.
– Utsläppen av fossilt kol och koldioxidhalten i atmosfären har inte sjunkit. Om vi inte vidtar snabba åtgärder inom alla sektorer kommer den kritiska 1,5-gradersgränsen att överskridas före mitten av århundradet, och då är också konsekvenserna av uppvärmningen allvarligare, säger meteorologiska institutets generaldirektör Juhani Damski i ett pressmeddelande från miljöministeriet i början av veckan.

Kolbindande alternativ finns
SLC-ordförande Mats Nylund har en rad förslag med konkreta åtgärder.
– Vi har till exempel möjlighet att åtminstone till stora delar ersätta kolförbrukande material med kolbindande alternativ. Således kan vi ersätta betong med trä i byggen. Bland de stora utmaningarna återfinns också trafiken, och även där är vi en del av lösningen vid övergång från fossila till förnybara bränslen. Det är samma sak med produktion av värme och el.

Vall är klimatsmart
När det gäller jordbruket så är det onekligen ett faktum att produktionen av mat frigör koldioxid, säger Mats Nylund. Men det hör också till saken att vi har låga utsläpp från det finländska jordbruket och höga ambitioner att minska dem ytterligare. Vårt miljöprogram har visat att vi med frivilliga åtgärder kan göra en effektiv insats, till exempel är växttäcke vintertid redan nu en populär åtgärd inom vår miljöersättning. Vi kan säkert effektivera insatserna ytterligare, till exempel genom att satsa på åtgärder som ökar markens humus. Vi kunde ha mera växttäcke och fånggrödor, men åtgärderna ska vara frivilliga, det är viktigt.
På frågan om hur mer vallodling ska gå ihop med att vi enligt vissa förespråkare ska äta mer vegetariskt och mindre kött, svarar Mats Nylund så här:
– Ekvationen går kanske inte ihop så lätt men om vi till exempel ska vara klimatsmarta på alla våra torvjordar i Finland så ska vi odla vall på dem. Och vill man vara klimatsmart kan man välja att äta inhemskt kött.

Fyra promille mer kol till marken
Klimatpanelen har redan tidigare gått ut med budet att vi måste få till stånd en nettominskning av koldioxid från atmosfären. I samband med FN:s klimatmöte i Paris för snart tre år sedan förklarade värdlandet Frankrikes jordbruksminister Stéphane Le Foll att en ökning av kollagren i marken med bara 4 promille skulle motsvara nettoökningen från de utsläpp som är ett resultat av mänsklig aktivitet.
Det här torde gå att påverka i en rätt riktning genom exempelvis återhållsam markberedning vid sådd.
Världen har tagit den franska jordbruksministerns utspel på stort allvar.
– Också i Finlands klimatplan har vi förbundit oss att öka kolinlagringen i marken, det vill säga genomföra initiativet med 4 promille mer kol per år via ökade forskninginsatser, säger Mats Nylund med hänvisning till den klimatpolitiska planen på medellång sikt som konsekvensbedömdes i fjol höstas.
– Det skulle vara ett otroligt framsteg om det ens till någon del går att förverkliga, säger Mats Nylund.

Snabba åtgärder nödvändiga
Enligt den färska rapporten måste hela samhället vidta snabba och vittgående åtgärder för att minska utsläppen, Det räcker inte att minska utsläppen för att hejda den globala uppvärmningen, utan man måste också kunna avlägsna koldioxid från atmosfären, bland annat med hjälp av kolsänkor och avskiljning av koldioxid. Ju långsammare utsläppen minskas, desto mer koldioxid måste avlägsnas från atmosfären enligt rapporten.
Om vi i överensstämmelse med klimatavtalet från Paris ska kunna begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader och minska de risker som uppvärmningen medför, så räcker inte heller de nationella löften om utsläppsminskning som hittills ingåtts som en del av Parisavtalet.
Enligt bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen (c) är budskapet i den färska rapporten tydligt:
– Alla måste nu satsa på fler, snabbare och mer omfattande klimatåtgärder. Också EU måste uppdatera sitt åtagande av utsläppsminskning före 2020, och unionen bör i sin långsiktiga klimatstrategi eftersträva ett koldioxidneutralt samhälle 2050. Finlands nationella mål är att vara koldioxidneutralt redan 2045, säger ministern.
Resultaten i rapporten utgör ett viktigt vetenskapligt perspektiv, bland annat inför klimatförhandlingarna i Katowice i december.
Arbetet med att stävja klimatförändringen stöder många av målen för hållbar utveckling, exempelvis tillgången till sötvatten.

Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Nu produceras ägg på förlust -
producenterna är oroliga

De stigande spannmålspriserna har drivit upp kostnaderna rejält för äggproducenterna. Om det inte sker en höjning av producentpriset snarast finns en stor risk att många avslutar verksamheten. Det säger Tobias Dahlblom, ordförande för ÖSP:s äggproducentutskott.
Äggprisen
Äggproducenten Tobias Dahlblom är orolig för sektorns framtid. Stigande foderpriset gör att många nu producerar på förlust. Nu måste priserna upp snabbt för annars finns risken att många slutar, säger han.

Dagens foderpriset utgör redan nu cirka 60 procent av kostnaderna för äggproduktionen. Det innebär att produktionspriset överskrider försäljningspriset, meddelar äggförbundet Kananmunayhdistys. En ohållbar situation för landets äggproducenter.
- Läget är minst sagt allvarligt för äggbranschen. Det har länge varit svåra tider, men nu har trycket på att höja äggpriserna ökat märkbart. Om så inte sker snart befarar jag konkurser eller att en del producenter helt enkelt inte tar in några nya värphöns, säger Tobias Dahlblom, ordförande för ÖSP:s äggproducentutskott.
Dahlblom, som driver Kvarnfors gård i Pörtom med 24.000 värphöns, använder ytterst liten andel egen spannmål. Gården köper in färdig foderblandning som innehåller allt från olika spannmål, mineraler, växtoljor samt soja.
- Vanligast är att äggproducenter är självförsörjande på spannmål och blandar fodret på gården. Men vi har gått in för att köpa allt foder från fabrik. Vi har terminskontrakt på fodret och påverkas inte nu direkt av stigande spannmålspriser, men den 1 januari 2019 ändras det. Så för vår del måste äggpriserna upp senast vid årsskiftet. Det gäller inte bara spannmål utan vi påverkas också negativt om exempelvis sojapriserna stiger, konstaterar Dahlblom.

Måste kompenseras
Men spannmålspriserna har höjts gradvis under hösten och har därmed stigit per äggkilo. Situationen gör att det är en minusaffär att producera ägg i dag.
- Om foderpriserna för vår del stiger med cirka 20 procent vid årsskiftet lönar det sig inte att hålla på med äggproduktion. Då är det lika bra att avsluta produktionen. Det är inte möjligt att producera något på förlust om man inte får tillräckligt bra kompensation för arbetet.
Finns det risk för att inte du tar in nya värphöns om priset inte stiger?
- Jo, för det går inte att producera något på förlust. Det som också kan avgöra situationen för många äggproducenter är huruvida bankerna går med på att finansiera nya värphöns. Många av oss lånar för att ta in nya höns och betalar av under produktionstiden, säger han.
Men han kastar inte in handduken ännu. Efterfrågan på ägg är enligt Dahlblom stabil och prishöjningar borde inte vara en utopi. I dag får han cirka 1 euro per äggkilo för frigående medan priset för burägg är något lägre.
Men vem är det som ska stå för den oundvikliga höjningen av priserna?
- Det är handeln som bör se över sin prissättning. Men vi har gått på tårna länge och vi behöver få mer än bara kompensation för foderkostnaden. Alla andra produktionskostnader stiger också.
Dahlblom vill se en höjning med minst 20 cent per äggkilo.
- Det är det minsta som krävs. Det viktiga är att vi kompenseras för de stigande foderpriserna. Men det som är tokigt är att om våra priser höjs med 20 cent så har handeln också lagt på lika mycket för att behålla sina marginaler, menar han.
Äggproduktionen är enligt Dahlblom ett bra exempel på att visa på handelns starka ställning. Ägg är en färdig produkt som inte förädlas utan enbart kostnader för packandet tillkommer.
- Trots att det inte sker någon förädling får handeln en lika stor del av kakan som packerierna och producenten. Andelen av priset som handeln får är på tok för stor och det är mycket som inte står rätt till.

Stöden halkar efter
Stödpolitiken gynnar enligt Dahlblom inte heller fjärderfäsektorn.
- Nu har vi ett djurstöd enligt en referensmängd för 2008. På vår och många andras gårdar har situationen ändrats mycket sedan dess. Referensmängden stämmer inte med dagens djurantal och vi får ungefär en tredjedel i stöd mot referensmängden för tio år sedan, förklarar han.
Dahlbom poängterar att det inte bara är äggproducenterna som nu har det svårt. Alla inriktningar kämpar med lönsamheten men han betonar samtidigt att alla är beroende av varandra.
- Oberoende produktionsinriktning är det viktigt att alla överlever med tanke på växtodlingen. Växtodlingsgårdarna i Finland är i långt beroende av att det finns husdjursgårdar och tvärtom. Vi är beroende av varandra.

TEXT & FOTO
Christoffer Thomasfolk
christoffer.thomasfolk@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Kronqvist:
Växtodlings- och husdjursgårdar
måste hitta varandra

Många husdjursgårdar kommer att bli tvungna att köpa in spannmål på grund av dåliga skördar. Därför uppmanar Jonny Kronqvist, ordförande för SLC:s slaktutskott, att det inhemska foder som finns används inom landets gränser.
- Jag tycker det är viktigt att de husdjursproducenter som är i behov av att köpa in foderspannmål kan göra det. Nu måste växtodlings- och husdjursgårdar hitta varandra så att behovet av foder kan säkras, säger Kronqvist.
Han nämner bland annat den nya webbtjänsten "viljatori.fi" där husdjursgårdar och växtodlare kan nå varandra. Det är en ny tjänst men värd att testa.
- De som man har köpt av tidigare är också kontakter som kan utnyttjas. I sista hand går det också att vända sig till lantbruksaffärerna, men det är att föredra att handeln mellan gårdar ökar för att minimera kostnaderna och mellanhänderna.

Exportera inte foderspannmål
Foderbristen sträcker sig över landets gränser. Att uppköpare inte börjar exportera foderspannmål nu är viktigt.
- Spannmålsskördarna i Sverige har också misslyckats i hög grad och det är brist även där. Men det viktiga är att vi strävar efter samarbete så att det inhemska spannmålsfodret stannar inom landets gränser, säger han.
I hans område i Nykarleby har spannmålsskörden lyckats bättre jämfört med exempelvis Södra Finland. Men variationerna är också stora i Österbotten.
- Vi har inte fått några rekordskördar, men många kan ändå vara relativt nöjda med tanke på den torra sommaren. Bara på mina odlingar är variationen stor. De som jag har tjugo kilometer från gården söderut fick inte lika mycket regn kring midsommar och där är skörden åtminstone 20 procent sämre än här längre norrut. De lokala variationerna är mycket stora, förklarar Kronqvist.

Höga priser
Spannmålspriserna har stigit i höst och landar nu på över 200 euro tonnet. Det innebär högre kostnader för de husdjursproducenter som tvingas köpa in foder.
- Det är bra att spannmålspriserna har stigit till skäliga nivåer, men som svinuppfödare står man så att säga med fötterna i båda ämbaren. Det är klart att situationen blir ansträngd för husdjursgårdar som måste köpa in foder till höga priser. Situationen är redan ansträngd, konstaterar han.
Lönsamheten är redan mycket ansträngd för i synnerhet svinproducenterna. Atria har höjt producentpriserna en aning efter sommaren, totalt sex cent på slaktsvin och med fyra euro på smågrisar. Men enligt Kronqvist borde priserna upp ytterligare.
- Med tanke på att vi har flera svåra år bakom oss så borde priserna upp betydligt mera nu för att förbättra lönsamheten. För som det är nu riskerar en del slaktsvinsproducenter avsluta produktionen och koncentrerar sig i stället på spannmålsodlingen. Det är mycket oroväckande. Vi måste se till att vi behåller nuvarande produktionsnivåer, säger Kronqvist.

Christoffer Thomasfolk
christoffer.thomasfolk@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Årets krishjälp 7,5 miljoner euro
enligt finansministeriets förslag

Det blir 7,5 miljoner euro i krishjälp till jordbruket nu under hösten. Detta enligt det förslag till tilläggsbudget som finansministeriet gav offentlighet förra veckan.
Resten av de sammanlagt 30 miljoner euro i direkt krishjälp, som regeringen kom överens om i anslutning till budgetmanglingen för en dryg månad sedan, utbetalas nästa år.
I förklaringarna heter det att förbättringen av det allmänna ekonomiska läget inte har inverkat på basnäringarnas lönsamhet.
Den största orsaken till det svåra lönsamhetsläget som jordbruket befinner sig i är den branta sänkningen av producentpriserna under åren 2013 och 2014. Efter det har inte priserna heller återhämtat sig.
- Produktionskostnaderna har inte sänkts och under de senaste månaderna har speciellt priserna på handelsgödsel och energi stigit. Under början av det här året har producentpriserna inom jordbruket åter börjat sjunka. Dessutom har väderförhållandena under både det här året och fjolåret varit extremt svåra.

Vill också ha hjälp från EU
I ett pressmeddelande från jord- och skogsbruksministeriet heter det att regeringen fortsätter att försöka påverka EU för att också få europeisk krishjälp till jordbruket. Utöver stödåtgärder försöker Finland få tillräcklig flexibilitet i stödvillkoren för att underlätta jordbrukarnas situation och försnabba utbetalningarna, heter det i pressmeddelandet.
Därutöver föreslår finansministeriet ett tillägg på 15 miljoner euro i det direkta stödet från EU. Tillägget är en följd av de förhöjda förskotten till nötdjuren, som EU gett klarsignal för. Den direkta avsikten är att lindra följderna av torkan.
Samtidigt föreslår finansministeriet en sänkning på 10 miljoner i räntestöd av årets anslag. Det skulle betyda att 15 miljoner är kvar av anslaget.
Däremot föreslås ett tillägg för det allmänna landsbygdsutvecklingsstödet på 27 miljoner euro, varav EU finansierar närmare 12,6 miljoner.

Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Danmarks jordbrukare är
besvikna över stödpaket

Den danska regeringen har presenterat sitt nya stödpaket "Tørkepakken" som ska kompensera producenterna för förlusterna efter den ovanligt torra sommaren. Men de danska jordbrukarna är ordentligt besvikna.
Jordbrukets branschorganisation Landbrug & Fødevarer har räknat ut att årets förluster stiger till sex miljarder danska kronor (800 miljoner euro). Den utlovade tørkepakken hjälper inte mycket. Jordbruket får 380 miljoner danska kronor (50 miljoner euro).
I praktiken är summan som regeringen och dess stödpartier socialdemokraterna och Danske Folkepartie erbjuder ännu lägre. Producenterna får dela på 220 miljoner kronor (knappt 30 miljoner euro), enligt beräkningarna hos L&F.

Dansk jordskatt retar bönderna
L&F-ordföranden Martin Merrild är sur över paketet. Producenterna hade ursprungligen hoppats på en avskaffning av den förhatliga jordskatten, som skulle ha sparat jordbruket 400 miljoner kronor (drygt 50 miljoner euro) per år.
Jordskatten var ett av L&F:s huvudkrav för stödprogrammet mot torkan. Merrild påpekar att jordbruket är den enda näringen i Danmark som betalar skatt på sin egen produktionsapparat. Producenterna hade dessutom gärna avskaffat en rad andra avgifter.
Nu slipper producenterna vissa avgifter för 2019 men den åtgärden kommer framför allt husdjursproducenterna till godo. Dessutom inrättas en jordfördelningsfond som ska underlätta användningen av osammanhängande odlingsmarker.
Viljan var god men resultatet är uselt, kommenterar L&F:s viceordförande Lars Hvidfeldt i ett pressmeddelande. Det slutliga resultatet blev nog en besvikelse för de drabbade producenterna. Stödpaketet förblir en marginell åtgärd.
Det som mest förargar Hvidtfeldt är byråkratin, som enligt honom var den största boven. Jag vet att regeringen har lyft på alla stenar för att hitta utvägar. Men det är framför allt de stela reglerna som har lagt krokben, noterar han.
Sommarens torka har kört ekonomin i botten på omkring tvåtusen danska jordbruk. Där hjälper det nya stödpaketet inte långt. I bästa fall kan en handfull gårdar räddas från konkurs men problemen är enorma.

Hotas av konkurser
Enligt chefsekonom Klaus Kaiser vid jordbrukets forskningscentrum Seges var gårdarnas ekonomi miserabel redan före den torra sommaren. Då räknade Segens in mellan 1.700 till 1.800 gårdar med akut konkurshot, motsvarande 20 procent av alla heltidsjordbruk.
Mot den bakgrunden är stödpaketet inte till stor hjälp. I praktiken står lättnaderna på 220 miljoner kronor inte proportion till de förluster som torkan förorsakade. De uppskattas till över sex miljarder kronor, noterar Kaiser.
Torkan drabbar jordbruket på bred front och försvagar generellt näringens ekonomi och styrka. Därmed kommer torkan att lämna spår för en lång tid framåt. Till och med robusta gårdar som stöder näringen påverkas negativt.
Inget produktionsområde eller region går helt fri. Särskilt hårt drabbas gris- och mjölkgårdarna. De ekologiska producenterna är kanske mest illa ute. Geografiskt sett har Nordjylland och Sjælland drabbats värst.
Enbart på grund av torkan hamnar nu 500 nya jordbruk i kris. Av dem hotas hälften av konkurs, fastän de hade klarat sig själva under ett normalt år. Det stödpaket som L&F efterlyste, hade hjälpt betydligt fler gårdar.
Det lilla paket som till slut kom ut, kan bara rädda ett fåtal av de mest nödställda gårdarna, sammanfattar Klaus Kaiser.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

CETA-avtalet ökade EU-handeln med Kanada

Det provisoriska CETA-avtalet om ekonomi och handel mellan EU och Kanada har varit i kraft i ett drygt år. Fördelarna är redan synliga. Avtalet är nyttigt, framhåller handelskommissionär Cecilia Malmström.
Malmström besökte nyligen Kanada för att följa upp de aktuella handelsfrågorna. Hon träffade Kanadas minister för internationell handel James Gordon Carr och deltog i EU:s och Kanadas gemensamma kommitté för avtalet.
Carr och Malmström tror att CETA-avtalet har alla möjligheter att bli en framgång. Avtalet ska visa att det lönar sig att satsa på frihandelsavtal med fasta regler. Under träffen diskuterades också initiativen att reformera världshandelsorganisationen WTO.

Har redan lönat sig
Enligt Malmström har handelsavtalet mellan EU och Kanada redan gjort stor nytta. Exporten från EU har ökat överlag och många sektorer har redovisat imponerande ökningar. Det är en bra nyhet för både stora och små europeiska företag.
Förutom avvecklingen av nästan alla tullar, har CETA främjat företagsklimatet mellan EU och Kanada och ger rättssäkerhet för EU-företag som vill exportera. Även om det är för tidigt att dra några definitiva slutsatser, pekar de första handelsresultaten i rätt riktning.
I hela EU visar de senaste tillgängliga uppgifterna för perioden mellan oktober 2017 och juni 2018 att exporten ökar med mer än 7 procent per år. Exporten löper ännu bättre inom vissa sektorer.
Inom jordbruket finns flera positiva siffror att ta fasta på. Exporten av frukt och nötter ökade med 29 procent, choklad med 34 procent, mousserande vin med 11 procent och whisky med 5 procent, för att ta några exempel.
Sammanslutningen för lufttorkade skinkor i italienska San Daniele ökade sin försäljning till Kanada med 35 procent. Exporten av italienska jordbruksprodukter till Kanada ökade totalt med 7,4 procent.
Det belgiska chokladföretaget Smet Chocolaterie har nyligen öppnat sin första affär i Ontario för att hantera den växande efterfrågan i Kanada. Sedan Kanada avvecklade importtullen på 15 procent, ökade företagets försäljning med en femtedel.

Avlägsnade nästan alla tullar
CETA skapar nya möjligheter för EU:s jordbrukare och livsmedelsproducenter, samtidigt som känsliga sektorer skyddas fullt ut. EU:s 143 högkvalitativa livsmedels- och dryckesprodukter kan säljas under eget namn i Kanada och skyddas mot imitation.
Kommissionen understryker att CETA erbjuder goda möjligheter för både stora och små EU-företag att exportera till Kanada. Genom avtalet avskaffades 98 procent av tullarna på produkter som omfattas av handeln mellan EU och Kanada.
Det motsvarar cirka 590 miljoner euro per år i inbesparade tullar när alla tullsänkningar träder i kraft. Avtalet ger också EU-företag möjlighet att lämna anbud på offentlig upphandling i Kanada, såväl på federal som lokal nivå i provinserna.
Avtalet har provisoriskt varit i kraft sedan den 21 september 2017, då det godkändes av medlemsländerna, rådet och parlamentet. CETA träder slutgiltigt i kraft då alla medlemsländer har ratificerat avtalet.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Prishöjningar på maten ska gå till producenten

Handelns prishöjningar på livsmedel bör gå oavkortat till producenten, kräver ÖSP i ett uttalande.
ÖSP påminner om att Pellervo Ekonomiska Forskningsinstituts prognos för jordbruks- och livsmedelsindustrin har lyfts upp i medierna de senaste dagarna. PTT förutspår en höjning av livsmedelspriserna både i år och nästa år.
– Många finländska konsumenter tänker säkert att höjda matpriser också innebär att de som producerar maten får mera betalt men både PTT:s prognos och verkligheten visar med all tydlighet att så inte är fallet, säger ÖSP, bland annat med hänvisning till mjölkpriset. Samtidigt som konsumentpriset på bland annat mjölkprodukter stigit under början av detta år har producentpriset på mjölk sjunkit, nu senast från ingången av maj med 2,5 cent per liter.
Den ekonomiska situationen för mjölkproducenterna är mycket tuff och ÖSP kräver att alla prishöjningar i handeln oavkortat måste gå till producenten.
– Situationen är lika svår också inom andra produktionsinriktningar och en klart större andel av konsumentpriset måste gå till producenterna för att inte äventyra den finländska matproduktionen. Det handlar om produktionen av världens renaste råvaror och livsmedel och det ska synas i producentens pris.

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Lagen om djurs välbefinnande till riksdagen

Regeringens proposition som innehåller en ny lag om djurs välbefinnande överlämnades till riksdagen på torsdag, meddelar jord- och skogsbruksministeriet. Den nya lagen som ersätter djurskyddslagen ska träda i kraft vid ingången av 2021 samtidigt med landskapsreformen.
Från SLC:s sida är man nöjd med att ärendet äntligen framskrider.
– Beredningen av den nya djurskyddslagen har redan varit ohållbart lång, säger SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback. En process som drar ut på tiden betyder ovisshet för producenterna, bland annat angående kommande krav och vilka investeringar som måste göras.
Laxåback understryker att vi lever på en global marknad, och de krav som ställs på finländska producenter redan nu är hårda i jämförelse med många andra länder.
– Det måste beaktas i inköpsplaner för livsmedel hos staten och kommuner. Förslagen till den förnyade lagen tar näringen framåt, men i dagsläget importeras samtidigt livsmedel som inte uppfyller dessa krav. Det vill vi påtala.
Laxåback lyfter också fram behovet av ett samrådsorgan, med representanter från bland annat producentorganisationerna, rådgivningen, övervakningsmyndigheten och NTM-centralen.
– Angående djurskyddsövervakningar finns det definitivt behov av diskussion på lokal nivå mellan berörda parter. Ett samrådsorgan skulle vara ett sätt att undvika brister i kommunikationen åt båda hållen.

Minister Leppä nöjd
Också jord- och skogsbruksminister Jari Leppä gläder sig över att lagförslaget nu gått vidare till riksdagen, meddelar jord- och skogsbruksministeriet.
– Vi har arbetat med lagen redan länge, sedan år 2010. Vi har gjort många ändringar i förslaget utifrån utlåtandena samt kompletterat motiveringarna.
Den nya lagen ska trygga verksamhetsförutsättningarna för den finska animalieproduktionen också i fortsättningen. Djurskyddslagstiftningen reformeras samtidigt enligt den aktuella tillgängliga vetenskapliga informationen om djurens välbefinnande.
– I en internationell jämförelse är välbefinnande- och sjukdomsläget hos djur i Finland bra och förslaget förbättrar det ytterligare, säger minister Leppä.
Lagförslagets utgångspunkt är enligt ministeriet respekt mot djur och god behandling av dem. Djurens välbefinnande får inte riskeras i onödan och djuren ska inte utsättas för onödigt lidande. Vid djurhållningen ska man se till att djuren har möjlighet att tillfredsställa de väsentligaste behoven i fråga om artspecifikt beteende, påpekar ministeriet.

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Belgien slaktar tamgrisar
för att stoppa svinpesten

I Belgien har antalet fall av afrikansk svinpest bland vildsvin ökat till nio. Myndigheterna har beslutat att slakta flera tusen tamgrisar i landets södra delar för att stoppa spridningen. Det bekräftade jordbruksminister Denis Ducarme på måndagen.
EU-kommissionen har välkomnat åtgärden. Enligt jordbruksministeriet i provinsen Vallonien berör åtgärden sammanlagt 58 grisbesättningar. Omkring 4.000 grisar ska avlivas.
Vi måste handla snabbt för att rädda grisproduktionen som är en viktig ekonomisk faktor i landet. Branschen genererar årligen omkring 1,5 miljarder euro. 15.000 arbetsplatser är i fara, tillade Ducarme.
Grisköttet från gårdarna får inte säljas. Enligt Ducarme ska de drabbade producenterna kompenseras för förlusten. Kompensationerna finansieras till hälften av EU medan den belgiska staten står för den andra hälften.

Producenterna är inte övertygade
Alla nio fall av svinpest i Belgien hänför sig till vildsvin. Trots detta fattade Belgiens myndigheter ett riktigt beslut, fastslår kommissionen. Bekämpningen av svinpest är en prioritet i EU på grund av hotet mot grisnäringen och hela ekonomin.
Åtgärden har kritiserats av flera producent- och branschorganisationer som anser att regeringen handlar förhastat. Producenterna befarar att åtgärden kommer att få svåra konsekvenser för Belgiens grisnäring.
I Belgien har grispriset sjunkit kännbart efter att det blev känt att svinpest hade brutit ut i landet. Utländska slakterier har helt stoppat sina inköp av belgisk gris. En vecka före utbrottet av svinpest slaktades ännu 14.000 belgiska grisar i Tyskland.
Tio tredjeländer utanför EU har stoppat importen av griskött från Belgien, bland dem Kina, Sydkorea och Filippinerna. Kina och Sydkorea köper tillsammans nästan hälften av Belgiens export av griskött.

Nervositeten ökar
Bland grisproducenterna i grannländerna ökar nervositeten. Copa-Cogeca-ordföranden Joachim Rukwied, som parallellt är tysk producentbas, kräver att EU-kommissionen ska avdela större resurser för bekämpning av svinpest.
I en intervju för webbsidan TopAgrar understryker Rukwied att den afrikanska svinpesten måste stoppas så länge tid är. Han efterlyser ett större engagemang och framför allt pengar från EU.
De redan smittade EU-länderna behöver kraftigare resurser för att begränsa utbredningen av svinpest. Redan i början av året efterlyste Copa-Cogeca mer pengar men inget konkret har skett, beklagar sig Rukwied.
Kommissionen har beviljat pengar för informationskampanjer men det räcker inte. Med tanke på den skärpta situationen i Belgien måste alla tänkbara åtgärder vidtas för att stoppa spridningen.

Jakten på vildsvin är intensiv i Tyskland
Tyska experter befarar att svinpest snart också kommer att påträffas i Tyskland. Det är bara en tidsfråga. Myndigheterna i Belgien får beröm för effektiva och snabba åtgärder som syftar till att begränsa smittan till ett möjligast litet område.
En viktig strategi var att lokalt stoppa jakten i det nedsmittande området för att förhindra att sjuka vildsvin skräms bort och sprider smittan ytterligare. I stället koncentrerades åtgärderna till att lokalisera självdöda djur.
I Tyskland har jakten på vildsvin redan tidigare intensifierats i hög grad. Under jaktsäsongen 2017/2018 fälldes mer än 820.000 vildsvin i landet, eller 40 procent mer än föregående år.
Enligt det tyska jägarförbundet DJV har jägarna skött sin uppgift mycket effektivt med avseende på svinpestfaran. Jakt är den bästa preventiva åtgärden. En glesare vildsvinsstam minskar kännbart faran för spridning av svinpest.
DJV uppmanar därför jägarna att fortsätta med den intensiva jakten. I skottlinjen är särskilt unga vildsvin som är yngre än två år, eftersom ungdjur fortplantar sig särskilt aktivt och höjer reproduktionstalen.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

EU:s chefsrevisor kritiserar CAP-stöden

EU borde se över målsättningarna för jordbruksstöden. I dag gynnar systemet en regelrätt jordbruksindustri i stället för att stöda små och mellanstora gårdar. Det hävdar chefen för EU:s revisionsrätt, tysken Klaus-Heiner Lehne.
I en intervju för den tyska tidningen Berliner Morgenpost efterlyser EU:s chefsrevisor en större flexibilitet inom EU:s budgetsystem i största allmänhet. I dag öronmärks anslagen för flera år framåt utan möjligheter till ändringar.
Lehne förargar sig över att stora delar av EU-budgeten fixeras för långa tidsperioder från sju år upp till tio år. I långtidsbudgeten är ändringar knappast möjliga. Det är ett stort problem för flexibiliteten.

Alltför stelt
Kommunismen strandade till slut på sina femårsplaner men EU lägger fast sina budgetmedel på sju års sikt. Då kan EU inte reagera på plötsliga förändringar. Pengarna är redan bundna på annat håll, beklagar sig Lehne.
EU behöver nödvändigt en flexiblare budget som snabbt och problemlöst kan anpassas till nya prioriteter, anser Klaus-Heiner Lehne. Han ser ett stort reformbehov inom regionalstöden och den europeiska jordbrukspolitiken.
De två områdena är samtidigt budgetens största poster. Enligt Lehne kan man betvivla att jordbrukens målsättningar ens motsvarar EU-fördragen. Massiva strukturförändringar har förändrat jordbrukets karaktär.
Bondgårdarna i bestämda regioner uppfyller inte längre de klassiska uppdragen som landskapsvården förutsätter. Gårdarna blir ständigt större. Många gårdar arbetar redan i form av aktiebolag.
Lehne anser att stödsystemet i sin nuvarande form inte kan fungera utan övre stödgränser. Det finns redan en regelrätt agrarindustri som förorsakar miljöproblem, som i sin tur måste bekämpas via andra EU-program.
Som en konsekvens borde jordbrukspolitiken ändras i en riktning som koncentrerar sig på små och mellanstora gårdar. På samma sätt borde också struktur- och regionalstöden fokuseras noggrannare på konkreta mål.

"Oettinger är på rätt väg"
Klaus-Heiner Lehne anser att budgetkommissionär Günther Oettinger är på rätt väg med sina planer. Stöden måste sättas in på rätt ställe för att vara effektiva. Därför behövs en omfördelning inom dessa områden.
Lehne avvisar den sega kritiken att EU skulle handskas vårdslöst med pengar. Under de senaste 25 åren har hanteringen av pengar blivit åtskilligt strängare. EU bevakar sina budgetmedel minst lika bra som i medlemsländerna själva.
Kvoten för felaktig användning har sjunkit till 3,1 procent och trenden väntas fortsätta. Revisorerna avslöjar årligen mellan ett till två dussin regelrätta bedrägerier.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Dragkampen om Brexit går in i ett kritiskt skede

Förhandlingarna om Brexit börjar få kaotiska drag. Ett halvt år före britternas eventuella utträde vidgas klyftan mellan Storbritannien och EU vidare utan tecken på förlikning. Också på hemmaplan stöter premiärminister Theresa May på patrull.
Premiärminister Theresa May vill uttryckligen behålla en frihandelszon för varor för att upprätthålla den tullfria handeln med EU. Hon avvisar däremot EU:s tre övriga friheter om rörlighet för personer, tjänster och kapital.
En ovanligt enig skara av EU-ledare har med eftertryck avvisat Theresa Mays planer på ett partiellt frihandelsavtal mellan Storbritannien och EU. Den brittiska premiärministern upplevde ett förnedrande nederlag på toppmötet i Salzburg nyligen.
Förslaget till en fortsatt frihandel mellan Storbritannien och EU efter Brexit fick en veritabel knockout. EU-ledarna sade tydligt ifrån att britterna inte ska få plocka några russin ur kakan. Utanför EU existerar ingen parallell inre marknad.
Antingen är man medlem i klubben på klubbens villkor, eller så stannar man vackert utanför, uppges EU:s chefsförhandlare Michel Barnier ha sagt. Samma regler ska gälla för alla.

EU menar allvar
EU bluffar inte. Bryssel och EU:s medlemsländer anser att den inre marknaden alla gånger är viktigare än ett förlorat brexitavtal med Storbritannien. Ett brittiskt utträde ur EU vore illa nog men konsekvenserna blir värst för britterna själva.
Om Theresa May mot förmodan ännu skulle få något slags avtal med EU, återstår svårigheterna att baxa det igenom det egna parlamentet. Politikerna inom regeringspartiet Tory är splittrade. Detsamma gäller oppositionen Labour.
Där vinkar politikerna med alternativ som nyval eller en förnyad omröstning om Brexit. För Theresa May är ingetdera alternativet någon verklig option. Problemen fortsätter att hopa sig om EU håller fast vid sin hårda linje.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel sade på tisdagen att förhandlingarna nu går in i ett avgörande skede. De politiska avgörandena måste falla inom sex till åtta veckor, då också svåra beslut kan bli aktuella.
Merkel upprepade EU:s ståndpunkt. Britterna kan inte göra anspråk på en del av den inre marknaden som de har mest nytta av. Det gäller att ta hela paketet med alla förpliktelser. Där måste förhandlarna finna förnuftiga lösningar, tillade Merkel.
Det finns gott om problem som måste lösas. Den mest brännande frågan är den brittisk-irländska gränsen, där tullformaliteter hotar att lamslå den livliga gränsöverskridande trafiken.
Theresa May vill lösa frågan med en frihandelszon för varor. Det går EU inte med på, eftersom det vore en eftergift till de brittiska brexitkraven. Alternativet är en hård tullgräns införas mellan Irland och Nordirland, men den vill ingen ha.
EU ser en möjlighet att förlägga tullkontrollerna till havet mellan Irland och Storbritannien. Den lösningen betraktar May som otänkbar eftersom den skulle symbolisera ett angrepp på det förenade kungadömets territoriella enhet.
EU-förhandlaren Michel Barnier har försökt avdramatisera gränsfrågan men i själva verket håller Bryssel fast vid sin hårda linje. Utan ett avtal med London, borde Nordirland stanna kvar som en del av EU:s inre marknad.

Jordbruket står inför förändringar
En hård Brexit skulle enligt studier höja priserna på livsmedel i Storbritannien med i medeltal 12 procent. Priset på nötkött och ost kunde stiga betydligt mer. Å andra sidan ser de inhemska producenterna nya chanser att producera för hemmamarknaden.
Ett stort problem för jordbruket kan bli tillgången på utländsk arbetskraft. I dag kommer 99 procent av alla utländska säsongarbetare från östeuropeiska länder. Redan i år har många producenter haft svårigheter med skörden i brist på utländsk arbetskraft.
De ekologiska producenterna är en grupp som hotas av allvarliga konsekvenser om en hård Brexit genomförs. Enligt producenterna måste det brittiska certifieringssystemet först godkännas av EU, innan produkterna får exporteras till kontinenten.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Norden och Österrike överens
om stark andra pelare

En stark andra pelare också framöver. Det stod högt på värdlandet Österrikes agenda inför agrarministrarnas inofficiella möte i början av veckan, då den kommande gemensamma jordbrukspolitiken CAP var på agendan. Sverige och Finland håller med.
Ministerråd
Det är viktigt att det finns en stark andra pelare också i den kommande gemensamma jordbrukspolitiken. Om den saken var Sveriges landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och Finlands jord- och skogsbruksminister Jari Leppä rörande överens inför det inofficiella agrarministermötet i Österrike i början av veckan.

Den österriska ministern för hållbarhet och turism Elisabeth Köstinger är mån om att understryka den andra pelarens, i praktiken landsbygdsutvecklingsprogrammets betydelse. I Österrike är till exempel 80 procent av landet LFA-område.
- Den andra pelaren är mycket viktig för oss, och därför får betydelsen inte förringas, säger minister Köstinger. Stöden i den andra pelaren främjar åtgärder som faller den urbana befolkningen i smaken. Det gäller till exempel djurvälfärd, miljöstöd och stöd för ekoproduktion. Den är också ett verktyg för klimatåtgärder.
I Österrike har man delvis använt andra pelaren för att kunna satsa på gårdsturism, som sedan tidigare har betydelse för det österrikiska jordbruket och för landsbygden.
- Österrike har varit bra på att hålla landsbygden levande säger minister Köstinger. Bland annat har vi lyckats minska på flyttrörelsen från landsbygden till städerna. Vi är också bland de länder i EU som har den lägsta medelåldern inom jordbruksnäringen.
Hon är övertygad om att det är realistiskt att hålla andra pelaren på samma nivå som hittills i den framtida gemensamma jordbrukspolitiken.

Element bör inte flyttas mellan pelarna
Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (cent) och hans svenske kollega, landsbygdsminister Sven-Erik Bucht är helt inne på samma linje som minister Köstinger.
- Vi håller helt med om betydelsen av en stark andra pelare, det gäller nu och i framtiden, säger de två ministrarna i det närmaste med en mun.
De är också emot att flytta element mellan pelarna. Redan inför den nuvarande perioden för den gemensamma jordbrukspolitiken, blev miljöåtgärder, till exempel förgröningsstödet, som traditionellt har hört under andra pelaren, en del av den första pelaren. Inför följande period heter det förvisso att förgröningsstödet avvecklas, men i stället föreslår EU-kommissionen andra motsvarande åtgärder. Dessutom finns det en press på medlemsländerna att eventuellt gå med på en nationell delfinansiering också av första pelaren.
Ministrarna Bucht och Leppä anser inte att det är rätt väg att gå.
- Det ska finnas två olika system, den första pelaren med grundstödet ska bilda en plattform, en trygghet för jordbruksnäringen, medan den andra pelaren ska vara ett instrument för var och en medlemsstat att vidta åtgärder för sina speciella behov, säger Jari Leppä.
Sven-Erik Bucht påminner för sin del om att han i diskussionerna under ministermötet tagit upp betydelsen av att kunna idka jordbruk i unionens nordligaste regioner, det vill säga norra Sverige och Finland.
Det är viktigt att vi har förutsättningar för en levande landsbygd i norr, säger han. Det ska vara mer fokus på pelare 2 än 1. Vi vill ha större fokus på åtgärder som bidrar till att uppnå de mål vi satt upp. Vi har till exempel kunnat utnyttja landsbygdsutvecklingsprogrammet för att satsa på bredband i norra Sverige. Det är nödvändigt, man kan knappt tömma mjölktanken längre utan en fungerande dataförbindelse.
Likaså har Sverige infört ett driftsstöd till lanthandlarna och nästan fördubblat investeringsstödet för att de ska kunna upprätthålla en vettig servicenivå.

Sverige har höjt nordliga stödet
I sammanhanget nämner Sven-Erik Bucht också att Sverige har höjt sitt nordliga stöd - svenskarna talar om Norrlandsstödet - med 35 procent, gällande från och med i år. Stödet utgör nu en summa på litet över 400 miljoner svenska kronor, cirka 39 miljoner euro.
- För den enskilda bonden har det här betydelse, det betyder en höjning med 3.000 kronor per ko, cirka 290 euro.
Orsaken till höjningen var att jordbruken i norr minskar betydligt mer än i södra Sverige.
- Fastän möjligheten finns i anslutningsavtalet och fullmakterna fanns så måste vi i alla fall be om lov av EU-kommissionen för att utbetala förhöjningen.

Olika linjer om finansieringen
När det kommer till finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken under den kommande perioden har Sverige och Finland inte samma linje: Sverige stöder en minskning av budgeten och kan åtminstone inte tänka sig en höjning. I Finland vill man hålla kvar budgeten på nuvarande nivå. Finland har inte gått in för en höjning men tanken har vädrats.
Finland har inte heller intresse av att flytta medel från första till andra pelaren, utan båda behövs.
- Sverige är en stor nettobetalare redan nu, säger Sven-Erik Bucht.
- Finland är också nettobetalare men en väldigt stor del av pengarna får vi tillbaka till vårt jordbruk, säger Jari Leppä.
- Det samma gäller visserligen Sverige, skyndar sig Sven-Erik Bucht att tillägga.
Däremot är alltså båda ministrarna överens om att medlemsländerna inte ska delfinansiera de direkta stöden i den första pelaren.

EU måste ta itu med byråkratin
På frågan om det finns en möjlighet att minska på byråkratin och då speciellt inom den andra pelaren, svarar båda ministrarna att frågan har diskuterats så länge de har varit politiskt engagerade i jordbruksfrågor.
- Men jag tycker att kommissionär Phil Hogan äntligen har börjat reagera och vidta åtgärder, säger Sven-Erik Bucht och Jari Leppä håller med.
- Det är kommissionen som inom sig måste ta initiativen, säger minister Leppä.

Gemensam nordisk beredskap för klimatåtgärder
På frågan om det finns förväntningar på nya krisåtgärder efter sommarens torka svarar båda ministrarna att det antagligen kommer upp på följande agrarministermöte.
I sammanhanget påminner minister Bucht emellertid om de nordiska jordbruksministrarnas möte i Stockholm förra veckan. Ministrarna beslutade tillsätta en arbetsgrupp som tar fram gemensamma nordiska strategier och åtgärder för ett mer robust jord- och skogsbruk. En första rapportering ska presenteras för nordiska ministerrådet ännu i år.
- Vi har den samma uppfattning om utmaningarna och om vad som bör göras, säger Sven-Erik Bucht. Därför är det viktigt att vi arbetar tillsammans och ställer upp gemensamt.
Sven-Erik Bucht vill inte spekulera i hur länge han kan fortsätta som landsbygdsminister eller på den kommande svenska regeringssammansättningen.
- Det är för mycket öppet just nu, säger han.
Samtidigt som agrarministrarna diskuterade den gemensamma jordbrukspolitiken röstade Sveriges riksdag mot en fortsättning för den socialdemokratiske statsministern Stefan Löfven. Han har dock inte gett upp kampen ännu och fortsätter i vilket fall som helst tills en ny regering utsetts.

TEXT & FOTO

 Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Copa accepterar inte nedskärningar i CAP

Varken Copa eller Cogeca kan acceptera de föreslagna nedskärningarna i EU:s jordbruksbudget, sade Joachim Rukwied, ordförande för Copa. Rukwied framförde under det informella mötet mellan EU:s jordbruksministrar Copas synpunkter på EU:s gemensamma jordbrukspolitik CAP.
Copa ser att det enda sättet att möta EU:s ambitiösa mål för miljö, konkurrenskraft, tillväxt och sysslesättning är att bibehålla den reella nivån på CAP.
- Vi är djupt oroade över konsekvenserna av kommissionens förslag på den framtida CAP. Förutom potentiella komplikationer som kan uppstå genom den föreslagna nya leveransmodellen är risken att CAP åternationaliseras och jordbrukarnas inkomster minskas ytterligare alltför verklig.
De föreslagna klimatåtgärderna ser Copa som positiva.
- De får däremot inte gå ut över sektorns konkurrenskraft och ekonomiska hållbarhet. Ytterligare nedskärningar i de direkta stöden är oacceptabla.
Nivån på de produktionskopplade stöden måste också bibehållas. Dessutom måste CAP riktas till aktiva jordbrukare.

Enklare regler
Copa förespråkar även en förenkling av CAP, vilket gäller såväl planering och implementering som de regler jordbrukarna måste följa.
För övrigt talar Rukwied varmt för fortsatt investering för att jordbruket ska kunna fortsätta vara konkurrenskraftigt. Även LFA-ersättningen behövs fortsättningsvis.
- Kompensationsersättningen hjälper jordbrukare i dessa områden att kunna fortsätta bruka jord på ett hållbart sätt. Ersättningen är också viktig för att motverka avfolkning, bidra till biodiversitet och landskapsvård samt tackla klimatförändring.
Rukwied tillägger att den aktuella CAP inte lyckats locka unga jordbrukare. Det har lett till avfolkning vilket i framtiden kommer att synas i det europeiska jordbrukets konkurrenskraft.
- Med dagens låga inkomstnivåer inom jordbrukssektorn är det svårt att attrahera nya och unga aktörer. Därför måste inkomstdelen i ekvationen gås igenom om vi vill uppnå en effektiv föryngring inom sektorn. Det här måste helt klart vara CAP:s roll.

Andrea Bergman
andrea.bergman@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Stigande livsmedelspriser och minskad
export efter ojämnt skördeår

Ett katastrofalt år för somliga jordbrukare och ett relativt gott år för andra, sammanfattar Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT skördeåret i sin prognos för livsmedelsindustrin. Följden av torkan blir stigande livsmedelspriser och mindre export.
För spannmålsgårdar som undgick den värsta torkan kan det bli ett gott resultat i år, berättar lantbruksekonom Tapani Yrjölä från PTT. Veteskörden blev 20 procent lägre än normalt, men många förutspådde redan ett resultat på hälften av den normala skörden.
- De värsta hotbilderna förverkligades alltså inte. Kvaliteten har också varit relativt god på den spannmål som bärgats, och spannmålspriserna har stigit eftersom utbudet är litet.

Pressad lönsamhet för husdjursgårdar
Enligt Yrjölä är det genomsnittliga resultatet för spannmålsgårdar högre än i fjol tack vare stigande priser. Däremot hjälper inte högre spannmålspriser om det inte finns någon skörd att sälja.
- Skillnaderna kan variera enormt mellan gårdar, helt beroende på var det kom regn. Och en stor brist på foderspannmål betyder höga foderpriser, vilket ytterligare pressar lönsamheten för husdjursgårdarna.
Företagarinkomsten för lantbrukare sjunker igen i år, och PTT förväntar sig att den fortsätter sjunka också nästa år. Samtidigt stiger priset på produktionsinsatser.
- I synnerhet på husdjursgårdar är läget svårt. Bristen på foderspannmål gör att priset för foderkorn nu ligger på nästan på samma nivå som för maltkorn. Prisökningen för brödsäd är inte lika dramatisk.
För svinproduktionen är läget speciellt dåligt.
- De höga kostnaderna gör lönsamheten så dålig att vi nu ser att produktionen sjunker snabbare än konsumtionen.
Därmed stiger producentpriset på svinkött något. För nötköttets del ses ett litet uppsving i konsumtionen, men troligen stabiliseras läget nästa år. Samtidigt minskar produktionen aningen.
- Fjäderfäproduktionen fortsätter däremot att öka i takt med att konsumtionen ökar.

Konsumentpriset stiger
Priset på livsmedel stiger i år och nästa år. Enligt PTT är ökningen i år 1,9 procent, och nästa år förväntas priset stiga 2,2 procent.
- Priset på mat stiger snabbare än den allmänna inflationen både i år och nästa år, berättar ekonom Hanna Karikallio. Ökningen följer prisutvecklingen inom EU.
Efterfrågan på inhemska livsmedel har ökat medan råvarutillgången minskat, vilket gynnar den inhemska marknaden. Ökade kostnader inom livsmedelskedjan flyttas enligt Karikallio nu över på handelns livsmedelspriser när efterfrågan är stor.
- Priserna stiger inom alla produktgrupper. I synnerhet grönsakspriserna har under sommaren stigit ordentligt till följd av hettan, men också köttpriserna stiger nu för första gången på fyra år.
Exporten minskar i år, vilket enligt Karikallio beror främst på råvarubrist.
- Det finns mindre spannmål, mjölk och svinkött att tillgå. Också valutakurserna har varit ofördelaktiga eftersom exporten främst riktat sig till länder utanför euroområdet vilket påverkat exportivern.
På bulkprodukter är vinstmarginalerna annars också små. Exporten förväntas stiga nästa år, men Karikallio efterlyser export av produkter med ett mervärde.
PTT:s forskningschef Kyösti Arovuori har till slut en hälsning till Reijo Karhinen som utreder hur jordbrukets lönsamhet kunde ökas med 500 miljoner euro:
- Pengarna måste fås från marknaden. Och eftersom priset på produktionsinsatser ökar stadigt borde summan vara betydligt mera än 500 miljoner. Då skulle det synas som ett i ett i fjordbrukarnas företagarinkomst.

Andrea Bergman
andrea.bergman@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Reklam-reklam

Förkalkyler på nätet