Landsbygdens Folk

Bläddra online

- Du sådde i misstag två hektar in på grannens sida! Hur är det möjligt?<br />
- Jag lyssnade på radion på Finlands match mot Schweitz och blev lite upphetsad och tappade koncentrationen.

Hitta rätt i märkesdjungeln!

Ursprungsmärkning används för att understryka var eller hur en produkt eller tjänst är producerad.
Gott från Finland-märket och Hjärtbladsflaggan känns igen av de flesta konsumenter, men vad säger märkena egentligen om graden av inhemska råvaror eller inhemskt arbete?
Här är reglerna för de vanligaste märkena i korthet.

Läs mera

Ledaren 18.5.2018 Jordbruket blir digitalt

Det är ingen science fiction längre. Robotar, drönare, sensorer och en mängd andra digitala hjälpmedel är på god väg att etablera sig inom det moderna jordbruket. Utvecklingen är intressant men väcker också frågor.
Under några få årtionden har vårt jordbruk förändrats radikalt. På 1950-talet började mekaniseringen långsamt erövra terräng på gårdarna. Hästen ersattes av de kännbart effektivare traktorerna. Snart kom också de första skördetröskorna.
Täckdikningen gjorde det möjligt att manövrera större maskiner och redskap på åkrarna. En ensam bonde kunde plötsligt odla stora arealer på egen hand. Handelsgödsel, ett effektivt växtskydd och växtförädling bidrog till att höja produktiviteten.
Nu är nästa stora utvecklingsvåg på väg. Digitalisering är ett begrepp som nämns i snart sagt varje diskussion om framtidens jordbruk. Det finns vägande skäl att ta argumenten på allvar.
Jordbrukssektorn genomgår stora förändringar. Dagens producenter måste anpassa sig till en globaliserad marknad där priserna på jordbruksprodukter pressas i en obarmhärtig, internationell konkurrens.
Häftiga svängningar i ekonomin med starka prisfluktuationer försvårar planeringen. Dagens jordbrukare måste dessutom reagera snabbare på krav från konsumenterna i frågor som gäller livsmedlens kvalitet och jordbrukets miljöpåverkan.
Världsbefolkningen ökar snabbare än odlingsarealen. Det blir knappare om vatten och temperaturerna stiger. Jordbrukets produktionsprocesser måste optimeras för att bemästra nya livsmedelskriser. Ett smartare jordbruk kan bidra med lösningar.
EU-kommissionen vill svara på utmaningarna i nästa CAP-reform, där det digitala jordbruket enligt förhandsinformationer ska bli ett prioriterat område. Det blir intressant att se vilka recept Phil Hogan och hans stab kommer att presentera.
Digitaliseringen är i och för sig inget nytt längre. Datorstöd och en mångsidig programvara hjälper redan i dag bonden att fatta viktiga avgöranden. Traktorer med GPS-styrning, satellitstödd precisionsodling och drönare har tagits i bruk på många gårdar.
Större mjölkgårdar använder automatiska mjölkningsrobotar med sensorer som parallellt checkar kornas hälsotillstånd. Grisproducenterna kan övervaka grisarnas tillväxt individuellt med hjälp av bildanalys.
I ett aktuellt projekt testar den tyska koncernen Bayer en smart programvara som automatiskt identifierar 70 olika ogräs och levererar i realtid exakta verktyg för bekämpningen. Programmet arbetar med självlärande algoritmer.
Artificiell intelligens med maskininlärning vinner snabbt terräng. Smarta maskiner och redskap lär kontinuerligt nya saker via sin omgivning och kan hjälpa bonden att lösa problem, minimera svinn eller att anpassa skörden till uppköparens önskemål.
Maskiner, redskap, program och sensorer kan samordnas i heltäckande gårdsnätverk. Nätverket kopplas i sin tur upp mot externa intressenter som slakterier, mejerier, uppköpare av spannmål eller maskintillverkare.
Det handlar om att producera mer livsmedel av högsta kvalitet med möjligast små insatser. Inom industrin står begreppet ”Industri 4.0” för en effektiv, självstyrande industriell produktion med intelligenta, digitala nätverkssystem.
Internet of Things (IoT) optimerar den samlade kunskapen i ett samspelt system. Enligt motsvarande principer utvecklas det digitala jordbruket mot ”Farming 4.0” med målet att producera mer livsmedel med möjligast små men smarta insatser.
För att allt ska fungera klanderfritt måste de olika systemen kommunicera med varandra. Tyskland har tagit initiativet till en global standard. Målet är en kompatibel överföring av information mellan alla berörda aktörer.
Dataskyddet är en viktig aspekt i sammanhanget. De stora datajättarna som Google och Microsoft börjar redan visa intresse för det digitala jordbruket. Snart kan data blir en lika viktig produktionsfaktor som jord, arbete och kapital. Säkerheten får inte underskattas.
Ett välkommet initiativ är den uppförandekod för ansvarsfull datahantering som Copa-Cogeca har startat tillsammans med en rad europeiska branschorganisationer med anknytning till jordbruket. Reglerna ska bland annat klargöra hur data som samlas på gårdarna får användas och delas. Kärnpunkten är att jordbrukaren själv ska bestämma var gårdens data hamnar. Data är en god dräng men en dålig husbonde.
Den digitala tekniken får inte bli ett verktyg som enbart resursstarka gårdar har råd med. EU-kommissionen medger att tillgången till den nya tekniken ännu är ojämn. Små och medelstora gårdar riskerar att halka efter.
Det måste bli en uppgift för nästa CAP att trygga en bred tillgänglighet och sprida kunskap om de tekniska möjligheterna. Målet för ett uthålligt jordbruk förutsätter att vanliga familjejordbruk inte utestängs från utvecklingen.
Det digitala jordbruket erbjuder också nya chanser för företagsamhet på landsbygden. En snabb uppkoppling eliminerar de fysiska avstånden och gör det möjligt att med små insatser förverkliga innovativa affärsidéer.
En avgörande förutsättning för landsbygdens digitala utveckling är utbyggnaden av bredband och heltäckande mobilnät. Fiberoptiska nätverk och 5G är en nödvändighet överallt.
Utan fungerande bredband har det digitala jordbruket ingen chans. På den punkten finns ingen prutmån.
 
Peter Karlberg

Ledarsida | Utskriftsvänlig version »»

Aktia betalar inte tillbaka räntestödspengar till jordbrukare

Aktia meddelar att banken i fortsättningen avstår från minimiräntan för räntestödslån till jordbruket. Däremot kommer banken inte att retroaktivt betala tillbaka de överhöga räntor som räntestödslånen genererat de senaste åren.
Bakgrunden är den diskussion som förts angående de statligt stödda räntestödslånen som beviljats jordbrukare i samband med generationsskifte eller investeringar. De har haft en i lag fastställd minimiränta på 2 procent från år 1999 och efter en lagändring år 2007 på 1 procent.
Sedan dess har marknadsräntan sjunkit rejält och den som haft en räntestödslån har följaktligen förlorat pengar på de lån som var tänkta som fördelaktiga möjligheter för nyetablerade jordbrukare.
Landsbygdsverket Mavis ståndpunkt är att jordbrukarna inte ska betala mer än summan av marginalen och referensräntan. Om dessa sammanlagt understiger det fastställda 2 alternativt 1 procent borde bankerna betala tillbaka mellanskillnaden, anser Mavi.
Nordea och Andelsbankerna har meddelat att de återbetalar de förhöjda räntorna till kunderna.

Ingen ersättningsskyldighet
I Svenskfinland har däremot Aktia traditionellt haft en stark position som jordbrukarnas bank. Närmare tvåhundra jordbrukare har beviljats räntestödslån av Aktia. Senast nu kan de alltså sluta hoppas på återbetalningar.
- Jag förstår att det finns en del kunder som blir besvikna, men i våra skuldebrev har det tydligt framgått att det finns en minimiränta och hur stor den är, säger Aktias vice vd Merja Sergelius.
Hon hänvisar till att jurister gått igenom alla dokument och kommit till att banken juridiskt sett inte har någon ersättningsskyldighet. Banken har följt gällande lagstiftning som gäller beviljande av räntestöd, och villkoret för räntestöd har varit att minimiräntan har registrerats i skuldebrevet.

Slopar miniräntan
Däremot medger Sergelius att beslutet kan få följder för banken rent imagemässigt.
- Var och en bank gör sitt beslut. Vi har utgått från dokumenten och ser det som en handräckning att vi nu slopar miniräntan för dem som ännu har lån kvar, säger Sergelius och påpekar att kunderna gärna får komma med synpunkter om saken.
Från och med 1 juni i år bestäms alltså räntan för Aktias räntestödslån enligt marknadens villkor. Alla jordbrukare som har ett räntestödslån kommer att kontaktas av banken.
Enligt den ändrade praxisen använder Aktia från och med början av juni en totalränta som utgörs av referensräntan och marginalen enligt skuldebrevet som ränta för räntestödslån.
Ifall totalräntan i något marknadsläge överstiger minimiräntevillkoret för räntestödet, får kunden räntestöd för den del som överstiger minimiräntan så länge som det räntestöd som har beviljats för lånet räcker till.

Maria Wasström
maria.wasstrom@gmail.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Nordea återbetalar räntestödspengar till jordbrukarna

Nordea följer nu Andelsbankens exempel (se LF 20.4) och övergår till marknadsränta på sina räntestödslån för jordbrukare. På motsvarande sätt som Andelsbanken betalar också Nordea tillbaka det överskridande räntebeloppet till kunderna.
Processen med återbetalningarna inleds omedelbart och kunderna behöver inte vidta några åtgärder för att erhålla pengarna. Beslutet omfattar de räntor som kunderna eventuellt betalt för mycket under de senaste tio åren. Enligt Nordea returneras räntepengarna till kundernas konton under det här året.
Precis som övriga finländska banker med jordbrukskunder har Nordea hittills uppburit en minimiränta på en eller två procent för sina räntestödslån. Det här också då marknadsräntan varit lägre än den minimiränta som det stipuleras om i lagen om strukturstöd till jordbruket från 1999 (2 procent) eller motsvarande lag från 2007 (1 procent).
Enligt Nordea beror den nu förestående förändringen för deras del på den rekommendation som Försäkrings- och finansrådgivningen FINE gett till en annan bank i ett fall som gällde en jordbrukares räntestödslån.
- Nordea har gjort ett stort utredningsarbete gällande minimiräntan, med vilket vi kan säkerställa en rättvis och jämbördig behandling av alla våra jordbrukskunder. Vi vet att räntestödslånen och förfarandet med räntorna har stor betydelse för dem, säger Nordeas jordbruksdirektör Timo Kalliomäki.
Nordea har ungefär 7.000 aktiva jordbrukskunder runt om i Finland. Av dem har flera hundra räntestödslån.

Staffan Björkell
staffan.bjorkell@gmail.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Ta kontroll över kontrollen - SLC:s nya
broschyr ger tips om djurskyddsgranskningar

Många medlemmar har kontaktat SLC med frågor om vad man som husdjursbonde behöver tänka på i samband med husdjursgranskningar. Därför har SLC:s jurist Mikaela Strömberg-Schalin samlat ihop tips, råd och fakta i en ny broschyr "Ta kontroll över kontrollen", där dialog mellan granskare och jordbrukare är en av de aspekter som betonas.
Djurskyddskontroller skall vara rättssäkra understryker SLC. Myndigheten som utför kontrollen skall vara sakkunnig och bemötandet skall vara sakligt. Noggranna förberedelser från bägge sidor är avgörande för att kontrolltillfället blir lyckat.
Materialet finns och broschyren kan även laddas ner från SLC:s webbsida http://slc.fi/djurskyddsgranskning. Broschyren kan även beställas i tryckt format från SLC:s kansli per e-post info@slc.fi eller telefon 09-5860460 eller från det egna förbundet.

Mia Wikström
mia.wikstrom@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Bred EU-opposition mot åtstramad budget

Omkring en tredjedel av EU:s medlemsländer med Frankrike i spetsen opponerar sig mot kommissionens planerade nedskärningar i jordbruksbudgeten. Frankrike varnar för dramatiska konsekvenser för jordbruket om förslaget antas.
En lång rad EU-länder protesterar mot förslaget till långtidsbudget för 2021-2027. Jordbruksbudgeten ska bantas med omkring fem procent och direktstöden tappar fyra procent. Det vill regeringarna inte gå med på.
Frankrikes jordbruksminister Stéphane Travert planerar en allians av medlemsländer mot de annonserade nedskärningarna. Frankrike accepterar inte en styvmoderlig behandling av CAP, inskärpte ministern inför den franska nationalförsamlingen.
Enligt Travert har Spanien, Portugal och Irland redan anslutit sig till oppositionen mot budgeten. Tillsammans med den irländska jordbruksministern Michael Creed bjöd han också in andra EU-länder, som Polen, Italien, Rumänien och Bulgarien.
Protesterna fortsatte på måndagen då EU:s allmänna råd diskuterade budgeten. Polens representant anklagade kommissionen för att frisera siffrorna. Beaktar man inflationen, blir de realistiska nedskärningarna femton procent och inte fem procent.
Frankrike varnade under mötet för dramatiska följder som hotar hela jordbrukssektorns framtid. Vid sidan av Frankrike och Polen har åtminstone Estland, Malta, Slovakien, Ungern, Kroatien, Rumänien, Irland och Spanien anslutit sig till budgetoppositionen.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Britterna förbereder en ny jordbrukspolitik

Den brittiska regeringen har börjat förbereda en ny jordbrukspolitik för tiden efter Brexit. Stora förändringar uppges vara på gång med sänkta gårdsstöd och tak för stora gårdar. De första förslagen väntas på hösten.
Det konservativa regeringspartiet har börjat utreda basen för en nationell jordbrukspolitik som ska ersätta de kritiserade stöden från Bryssel. De brittiska farmarna kan räkna med stora förändringar, åtminstone så länge de konservativa Tories stannar vid makten.
Den brittiska landsbygdsministern Michael Gove betonar att farmarna måste jobba hårdare för att få använda skattebetalarnas pengar, som han uttrycker det. Farmare har ingen självklar rätt till skattemedel bara för att de råkar äga eller odla mark, menar ministern.
Målet är i stället en grön Brexit som siktar på att skydda och vårda landskap. Miljöskyddet ska inte försvagas då landet lämnar Brexit. I stället ska britterna hädanefter bli den första generationen som sätter miljön i ett bättre skick än den har varit.
Under den femåriga övergångsperioden efter 2019 kommer farmarna att få vänja sig vid nya förhållanden. Jordbruksminister Gove släpper redan försöksballonger med idéer för att ta reda på hur de tas emot av fältet.

Stödtak på förslag
Bland förslagen finns ett tak för jordbruksstöd, en modell som EU-kommissionen också har på gång. Gove föreslår en övre gräns på 100.000 pund, omkring 115.000 euro, vilket i och för sig är lindrigare än de 60.000 euro som det ryktats om i Bryssel.
Om ett fast tak inte passar, kan Gove tänka sig en stegvis starkare sänkning av direktstöden med stigande arealer utan en definitiv övre gräns. Producentorganisationen NFU har för sin del redan varnat för sänkta direktstöd.
I dag står 3 miljarder pund, nästan 3,5 miljarder euro, till förfogande för den brittiska jordbrukssektorn. I sin kommande Agriculture Bill vill Michael Gove föra över en större del av de tillbudsstående pengarna i miljöprogram och landsbygdsstöd.
För Nordirland har jordbruks- och miljöministeriet Defra preliminärt föreslagit specialbestämmelser för direktstöden. Utgångspunkten är att de nordirländska gårdarna är särskilt illa utsatta för följderna av Brexit.
Storbritannien och EU är eniga om att gränsen mellan Nordirland ska förblir en mjuk gräns utan tullformaliteter. Problemet är att parterna har olika åsikter om hur det ska genomföras. Förhandlingarna är fortfarande blockerade.
EU eftersträvar en tullunion där EU och Storbritannien enas om gemensamma tullar utåt medan de inre gränserna förblir tullfria. Det skulle lösa problemet. Men den brittiska regeringen avvisar alla former av tullunion.

NFU varnar för nedskärningar
Defra har nyligen genomfört en utfrågning på nätet för att ta reda på hur producenterna ställer sig till förenklade stöd och nedskärningar. Det kan tolkas som ett förebud om förestående nedskärningar.
Producentorganisationen NFU varnar för nedskärningar i gårdsstöden, men är samtidigt mån om att upprätthålla en dialog med regeringen. Det vore kortsynt att försvåra den inhemska matproduktionen, anser NFU-ordföranden Minette Batters.
Ett frihandelsavtal kan underminera de nuvarande kvalitetsstandarderna, befarar NFU. En ny och obeprövad jordbrukspolitik kan också försvåra utrikeshandeln efter Brexit. Det vore fatalt.
Minette Batters vill att regeringen ska stöda inhemska livsmedel i skolor, sjukhus och andra offentliga inrättningar. Hon efterlyser tydliga köpstandarder som föreskriver att varorna ska levereras av inhemska producenter.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Glyfosat är helt riskfritt anser schweiziska forskare

Användningen av glyfosat medför inga hälsorisker för befolkningen. Det fastslår den schweiziska regeringen på basen av en statlig undersökning av glyfosatrester i livsmedel. Det finns inget skäl att förbjuda glyfosat, betonar schweizarna.
Undersökningen har genomförts av det statliga verket för livsmedel och veterinärfrågor BLV. Resterna av glyfosat i schweiziska livsmedel är så försvinnande små att de saknar praktisk betydelse för hälsan. Enligt experterna kan ingen cancerrisk påvisas.
I studien undersöktes och analyserades 243 olika livsmedel som saluförs på livsmedelsmarknaden i Schweiz. Forskarna koncentrerade sig på livsmedel där sannolikheten var störst att finna rester av glyfosat.
Detta gäller framför allt produkter som framställs av spannmål och baljväxter. Resultatet visar att 60 procent av proverna var glyfosatfria. De övriga proverna innehöll ofarliga koncentrationer långt under gällande gränsvärden.

Risken ökar med 1.600 liter vin per dag
BLV-experterna sammanfattar resultatet i klartext. En daglig konsumtion av 72 kg pastaprodukter, 655 kg bröd, 10 kg kikärter eller 1.600 liter vin per person måste till för att få i sig en dos glyfosatrester som kan vara skadlig för hälsan.
I Schweiz är det liksom i Finland förbjudet att behandla grödorna med glyfosat före skörden. Det syns också på resultaten. Schweiziska produkter innehöll mindre rester av glyfosat än importerade livsmedel.
Enligt forskarna var resterna av glyfosat därför något högre i vissa importprodukter. Det gäller särskilt pastaprodukter och livsmedel som framställs av baljväxter. Trots detta underskreds gränsvärdet genomgående med betryggande marginal.
Den schweiziska förbundsregeringen drar slutsatsen att fortsatta åtgärder mot glyfosat inte är nödvändiga på folkhälsogrunder. Resterna i livsmedlen är minimala och utgör ingen risk för konsumenternas hälsa, heter det i en kommentar.
Regeringen delar därmed samma bedömningar som EU och andra internationella myndigheter. EU förlängde i november 2017 tillståndet för glyfosat för fem år efter en häftig debatt. Ursprungligen planerade kommissionen en förlängning med femton år.

Undersökningen en följd av EU-debatten
Förslaget till ett fortsatt tillstånd för glyfosat resulterade i omfattande protester i EU. Ett europeiskt medborgarinitiativ samlade under några månader mer än en miljon underskrifter.
Den europeiska livsmedelsmyndigheten Efsa har klassificerat glyfosat som en "icke cancerframkallande" substans. Till samma slutsats kommer också den europeiska kemikaliemyndigheten Echa.
Den internationella agenturen för cancerforskning IARC var av annan åsikt. I ett utlåtande från 2015 klassificerar IARC som enda vetenskapliga instans glyfosat som "en sannolikt cancerframkallande substans för människor".
Den känslobetonade EU-debatten om glyfosat föranledde den schweiziska regeringen att genomföra en egen undersökning. I Schweiz hör glyfosat till de mest använda växtskyddsmedlen. Omkring 70 produkter får behandlas med glyfosat i landet.
På basen av resultaten ser regeringen ingen anledning att ändra sin position gentemot glyfosat. De schweiziska bönderna betraktar rapporten som en bekräftelse på att landets jordbruk använder glyfosat på ett ansvarsfullt sätt.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

LFA-ersättningen ska hållas
på nuvarande nivå 2019

Regeringen har för avsikt att hålla LFA-ersättningen (kompensationsersättningen) på samma nivå 2019 som i år.
– Vi har redan kommit överens om att minska den planerade inbesparingen med tio miljoner nästa år, men avsikten är att också resten av inbesparingen tas tillbaka, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (cent) till LF. Det är en fråga av prioritet för mig, den är mycket viktig.
– Det som återstår är att vi måste försöka hitta pengarna från andra poster. Hur det kommer att gå till klarnar i en tilläggsbudget senare i år. Men att nivån på LFA-ersättningen är den samma 2019 som i år är klart, säger minister Leppä.

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Viktiga EU-länder går emot budgeten

Flera EU-länder som betalar nettobidrag till EU protesterar mot kommissionens förslag till långtidsbudget. Häftigast går Frankrike ut. Jordbruksminister Stéphane Travert flaggar rött, både mot bantade jordbruksstöd och högre EU-avgifter.
Flera av de medlemsländer som betalar mer till EU än de får tillbaka från Bryssel ställer sig på tvären till kommissionens förslag. Frankrike, Österrike, Nederländerna och de skandinaviska länderna vill inte betala mer till EU.
Frankrike kan på inga villkor acceptera en femprocentig nedskärning av jordbruksstöden för att kompensera följderna av Brexit, inskärpte jordbruksminister Stéphane Travert efter kommissionens presentation av förslaget till EU:s långtidsbudget förra veckan.
Enligt Travert skulle de föreslagna nedskärningarna bli katastrofala för Frankrikes jordbrukare. Deras inkomster baserar sig till stor del på EU:s direkta stöd. Det kommer Frankrike inte att samtycka till, sade jordbruksministern.

Små EU-länder förutser hårda duster
Österrike har från början hållit en kritisk linje till högre EU-avgifter. Men EU-kommissionens budgetförslag är betydligt värre än väntat. Nedskärningarna är ett veritabelt angrepp på både miljöskyddet och landsbygden, säger jordbruksminister Elisabeth Köstinger.
Enligt Köstinger är landsbygdsstöden traditionellt ett viktigt bidrag för Österrike. EU-medlen används för att finansiera ekologiska åtgärder som klimat- och markskydd och bevarandet av artmångfalden.
De största nedskärningarna planeras inom landsbygdsstöden. Det betyder stora förluster för Österrike. Det är givetvis inte acceptabelt. Vi kommer att föra hårda förhandlingar med kommissionen, säger Köstinger.
Österrike tar över EU:s ordförandeskap i juli. Ifall österrikarna håller fast vid sin strama linje, kan detta påverka höstens förhandlingar.
Nederländernas premiärminister Mark Ruette räknar likaså med mycket svåra förhandlingar om långtidsbudgeten. För oss betyder kommissionens förslag en alltför saftig räkning, fastslår regeringschefen.
Enligt Ruette kommer Nederländerna att lida tillräckligt av följderna efter Brexit. Det är inte logiskt att kräva större betalningar av medlemsländerna. Om EU krymper på grund av Brexit, måste också budgeten krympa, anser Ruette.
Sverige och Danmark håller likaså fast vid sina ståndpunkter att inte höja betalningarna till EU. En höjd medlemsavgift är ett orimligt förslag som vi inte kan acceptera, säger Sveriges finansminister Magdalena Andersson.
Danmarks finansminister Kristian Jensen är inte heller redo för högre medlemsavgifter. Det vore dyrt för Danmark, då budgeten borde krympa när britterna lämnar EU. Vi kommer att kämpa hårt mot förslaget, inskärper Jensen.

Tyskland vill vänta och se
Något mjukare tongångar kommer från Tyskland. Jordbruksminister Julia Klöckner betecknar EU-kommissionens förslag till inbesparingar som smärtsamt, men också som en god utgångspunkt för förhandlingar.
På förhand ryktades det tidvis om inbesparingar upp till 30 procent. Mot den bakgrunden kan förslaget till långtidsbudget karaktäriseras som måttligt, menar Klöckner. Brexit lämnar ett hål i budgeten och EU måste räkna med nya utgifter för säkerhet och migration.
Om EU måste spara går det inte att helt skona jordbruksbudgeten, som är EU:s största utgiftspost. Dessutom är det omöjligt att bedöma konsekvenserna innan det egentliga förslaget till CAP-reform läggs fram i slutet av maj, framhåller Klöckner.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Producentorganisationer kan
förbättra odlarnas förhandlingskraft

- Kännedomen om producentorganisationer kunde bli bättre och vi vill därför gärna marknadsföra möjligheten för våra medlemmar. En producentorganisation kan kollektivt besluta om mängder och förhandla om pris och den vägen få en bättre möjlighet att påverka marknaden, säger SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback.
Vid årsskiftet preciserade Europeiska rådet den så kallade omnibusförordningen, vilken ytterligare förbättrade producentorganisationernas befogenheter i och med att alla sektorer nu är inkluderade: "I syfte att förbättra jordbrukarnas ställning i leveranskedjan utvidgas vissa befogenheter som producentorganisationer har vad gäller till exempel planering av produktionen, optimering av produktionskostnaderna, utsläpp av produkter på marknaden och förhandling om kontrakt för leverans av jordbruksprodukter på medlemmarnas vägnar till att omfatta alla sektorer. Dessa befogenheter gäller redan inom till exempel sektorerna för olivolja, nötkött och jordbruksgrödor. Även andra sektorer än sockersektorn får möjlighet att kollektivt förhandla om värdefördelningsvillkor i kontrakt och detta kommer att vara frivilligt."

Två producentorgansationer på SLC:s område
Trots utvidgade befogenheter har man dock hittills inte kunnat skönja något ökande intresse för att grunda producentorganisationer. På SLC:s område finns idag två av en handfull godkända i hela landet: Närpes grönsaker och Ålands trädgårdshall.
Laxåback uppmanar nu producenterna till aktivitet. Initiativet måste nämligen komma från producenterna själva.
- Det lönar sig att fundera tillsammans med andra likasinnade över hur man till exempel kunde förbättra kvaliteten, effektivera produktionen och se över produktionskostnaderna för att uppnå ett bättre producentpris. Vi behöver göra något för att bli starkare på marknaden.
Producentorganisationer inom frukt och grönsaker har en lång historia inom EU:s jordbrukspolitik.
- Kommissionen har med jämna mellanrum gjort utvärderingar av den här sektorn och man har konstaterat att det är ett bra program som har positiv effekt på marknadsbalansen och kvaliteten på produkterna.
Mjölkproducenterna kom med i bilden i samband med mjölkkrisen 2010, då man från EU-håll ville stärka producenternas resiliens mot marknadsstörningar. I vissa medlemsländer har man efter det haft en tydlig utveckling mot producentorganisationer, vilket har gjort marknaden mer stabil med ett stabilare mjölkpris.
- Idag är anslutningsgraden till andelsföretag i Finland på mjölksidan kring 90 procent, på köttsidan kring 80 och på äggsidan 40. Men på spannmålssidan är anslutningsgraden nästan obefintlig, trots att man öppnade upp för spannmål, nötkött och olivolja redan 2013, säger Laxåback.

Ekosektorn nästa?
Laxåback konstaterar att det idag finns ett klart behov av producentorganisationer både inom spannmåls- och ekosektorn.
- Potential finns. Vi har en hel del företag med producentbakgrund som kunde passa in.
Producentorganisationer kunde också göra det lättare för producenterna att komma in på skolkökssidan; något som hittills har upplevts som svårt speciellt bland mindre producenter.
- Odlar man morot på en hektar kan det vara svårt att få in foten i de offentliga köken, men om man går i hop med några andra blir volymerna kanske sådana att man kan ge leveranssäkerhet för hela året. Då det gäller ekosektorn överlag ses för närvarande ett stort intresse bland de inhemska producenterna att slå om till eko.
- Som en följd av det stora ekointresset kan man fråga sig i fall ekosektorn inom de närmaste åren kommer att översvämmas av till exempel spannmål utan en klar adress? Det skulle kanske därför löna sig också för ekoproducenterna att tänka på en organisering, funderar Laxåback.

Vilket produktionsområde som helst kan organisera sig
En producentorganisation kan fungera inom vilket produktionsområde som helst inom lantbruket. En övergripande målsättning för producentorganisationen är att stärka producenternas ställning på marknaden. Utgångspunkten är att initiativet kommer från producenterna själva.
Förutsättningar för att bli godkänd som en producentorganisation är att man är en sammanslutning av producenter som på frivillig väg velat ansluta sig. Man skall därtill vara en registrerad sammanslutning; till exempel ett aktiebolag eller ett andelslag.
Det tredje kravet är att organisationen har minst fem producentmedlemmar eller en omsättning på minst 500.000 euro. Då det gäller frukt- och grönsakssektorn ska en producentorganisation uppfylla båda dessa krav.
Producentorganisationens medlemmar beslutar om sina egna regler enligt vissa formkrav. Producentorganisationen skall utöva åtminstone en av följande verksamheter: gemensam förädling, gemensam distribution, gemensamma förpackningar, förpackningsmärkningar eller säljfrämjande åtgärder, en gemensamt organiserad kvalitetskontroll, gemensam användning av maskiner eller lagerutrymmen, gemensam avfallshantering i omedelbar anslutning till produktionen eller gemensam anskaffning av produktionsinsatser.

Landsbygdsverkets guide på kommande på svenska
Landsbygdsverket Mavi har gett ut en guide för producenter som överväger att grunda en producentorganisation. Guiden "Hakuopas tuottajaorganisaatioksi" som finns på Mavis webbplats är i skrivande stund inte ännu översatt till svenska, men överinspektör Noora Malkamäki berättar att guiden är på väg för översättning.
- Orsaken till att vi lagt ut den finska versionen innan den svenska är klar är att vi ville börja marknadsföra den här möjligheten så fort som möjligt.
Laxåback är inne på samma linje och uppmanar till aktivitet.
- Jag tycker att det lönar sig att ta vara på den här chansen när den erbjuds och åtminstone bekanta sig med möjligheterna att grunda en producentorganisation. Då jag i tiderna jobbade på ÖSP fanns en propagandaplansch utanför mitt arbetsrum med texten "Enade vi stå, splittrade vi falla". Det är en ganska bra sanning än i dag. Jobbar man tillsammans har man mycket bättre möjligheter. Och jag tror att man inom EU i framtiden kommer att vilja hitta ytterligare sätt att stärka producenternas position via producentorganisationer.

Nina Colliander-Nyman
nina.colliander-nyman@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Vårbruket drog i gång i Nyland

På tisdagen var jordbrukaren Staffan Åberg från Järsö gård i Porkala i Kyrkslätt i full fart med att så bondböna invid Estbyvägen. Åberg hade inlett sådden på måndagen och var hoppfull.
Vårbruk
I början av den här veckan drog vårbruket i gång på allvar i Nyland. I Kyrkslätt började en del jordbrukare harva redan senaste söndag för att sedan inleda sådden på måndagen.

- Jorden reder sig hyggligt bra. Man märker att det varit tjäle i vintras, säger han.
Jordarten på skiftet är mellanlera. Åberg tillämpar direktsådd och sår i fjolårets spannmålsstubb. Bondbönan är av sorten Sampo som är ny för honom.
- Jag har odlat Kontu någon gång tidigare, men gick nu in för den här sorten. Den ska ha aningen kortare växttid, men som allt som har kortare växttid så antar jag att också avkastningen är aningen mindre än hos Kontu.
Orosmomentet med Kontu har varit att den inte mognar tillräckligt fort och kräver en tämligen hög värmesumma. Åberg berättar att han tillsammans med lokala lantmannagillet besökte Danmark och att en odlare där påtalade användningen av så kallat "pre-harvest" glyfosat.
- Där är användningen av det rätt så utbredd, för att få grödorna att mogna till skörd. Den danska odlaren antog att vi här använder det stup i kvarten på grund av vårt nordliga och kyliga klimat, men vi fick upplysa honom om det förbud som råder.

Marknadsanpassning i växtföljden
Järsö gård, som Staffan Åberg driver, är en utpräglad växtodlingsgård. Utöver bondböna odlar han korn, havre och kummin.
- Jag har försökt göra en viss marknadsanpassning i valet av odlingsgrödor. Det är inte motiverande att odla sådant som man sedan är tvungen att sälja halvgratis och överproduktion är inte bra oss jordbrukare.
I fjol odlade Åberg havre för första gången på länge.
- Det verkar finns en efterfrågan på havre, både här hemma och i Europa. Den har fått en tilltagande positiv och hälsosam image.
Vädret ser ut att gynna vårbrukarna i Nyland just nu och många jordbrukare tar vara på chansen. I Kyrkslätt, Sjundeå och Ingå var det traktorer i gång på många skiften under veckan.
Sockerbeta och bondböna såddes först och sedan gick man över till spannmål. Staffan Åberg ser fram emot ett fint vårbruk.
- Väderprognoserna lovar värme och uppehåll åtminstone den här veckan. Visst är det roligt om man får köra på och klara av allt på en gång, säger han.

TEXT & FOTO
Staffan Björkell
staffan.bjorkell@gmail.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Möjlighet för rovdjursundantag i betestvång

Jordbrukare med båsladugårdar kan få undantag för förpliktelsen att ta ut sina djur i sommar om det kan dokumenteras att det finns varg eller andra stora rovdjur i området. Det meddelar livsmedelssäkerhetsverket Evira.
Det handlar dock om enskilda fall. Så här säger Evira i en korrespondens med SLC: "Platsen där djuren hålls måste i alla fall vara trygg, och av den orsaken kan man i undantagsfall hänvisa till förekomsten av rovdjur som motivering då man ansöker om lov för dispens när det gäller djurgårdens förpliktelse att ta ut djuren för att beta och röra på sig.
Hotet från rovdjur måste i sådana fall kunna dokumenteras. Det skulle närmast handla om situationer där rovdjur redan har förorsakat skador eller där risken för rovdjursskador på området helt klart har ökat enligt myndigheternas allmänna uppskattning."
I övrigt finns det enligt Evira ingen officiellt acceptabel orsak för undantag. Det betyder att det gäller för den enskilda producenten att vara noga med sina åtgärder och kolla dem med myndigheterna.

Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Demonstration mot
vargpolitiken i Vasa i juni

ÖSP och SÖP kommer att ordna en demonstration mot den ohållbara vargsituationen i Österbotten. Demonstrationen hålls den 11 juni på torget i Vasa. Arrangörerna hoppas på stor uppslutning.
- Alla som bor, lever på landsbygden vet att läget med vargen är ohållbart. Nästan dagligen sker incidenter och befolkningen lider socialt och många känner sig otrygga. Därför kommer vi att ordna demonstrationen, säger ÖSP:s ordförande Tomas Långgård.
Det blev klart i onsdags efter att ÖSP bjöd in samarbetspartners till ett möte. På plats var också Dan-Ove Stenfors, verksamhetsledare för Svenska Österbottens Pälsdjursodlarförening, SÖP.
- Vår näring har lidit mest i vinter och därför ställer vi oss bakom den här viljeyttringen. Att vara med och försöka påverka den förda vargpolitiken är självklart för oss, konstaterar Stenfors.
- Och våra medlemmar och husdjursproducenter bävar nu inför sommaren när djuren ska ut på bete. Därför är det viktigt att vi visar vår åsikt, fortsätter Långgård.
Arrangörerna av demonstrationen, som äger rum den 11 juni kl.17 efter Österbottens förbunds vargforum, hoppas på många deltagare.
- Vi hoppas på stor uppslutning och att det förutom primärproducenter också kommer hundägare, jägare, barnfamiljer och allmänheten som berörs negativt av den nuvarande situation som är ohållbar, säger Långgård.
Jägarförbundet för Svenska Österbottens distrikt, Skogsvårdsföreningen Österbotten och Intresseföreningen för en levande skärgård deltog också i mötet. Nu fortsätter planeringen av tillfället och ÖSP kommer att vara i kontakt med berörda samarbetspartners.

Christoffer Thomasfolk
christoffer.thomasfolk@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Österbottens Pälsdjursproducenter
kräver åtgärder mot vargattacker

Svenska Österbottens Pälsdjursodlarförening, SÖP, kräver att staten ser över lagstiftning och regelverk gällande skyddsjakt och förebyggande åtgärder mot överstora vargstammar i närheten av bosättningar och anläggningar för produktionsdjur. Det säger föreningen i ett uttalande från årsmötet i måndags.
- Under 2018 har ett flertal attacker mot pälsdjursfarmer förekommit i Österbotten liksom incidenter där husdjur attackerats och där människor ställts i hotfulla möten med varg eller vargliknande hunddjur. SÖP konstaterar att det finns en stor oro inom hela den österbottniska jordbrukarkåren där producenter ställs inför oskäliga hotbilder mot sina produktionsdjur.
SÖP uppmärksammar att de attacker som utförts mot pälsfarmer bland annat visar att det finns ett antal vargindivider som specialiserat sig på att angripa farmrävar.
- De åtgärder som diskuterats och genomförts i form av myndighetsingripanden och åtgärder gällande jakt och fördrivning har visat sig ha begränsad effekt, säger föreningen.
Österbottens Pälsdjursproducenter kräver att lagstiftningen i brådskande ordning ses över för att enklare kunna tillåta skyddsjakt i förebyggande syfte och i sådana fall då omedelbart och övervägande hot för omfattande egendomsskada kan konstateras.
Vidare kräver SÖP att polismyndigheterna får utsträckta befogenheter att bevilja skyddsjakt när privat egendom är i fara eller har förstörts.

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

ÖSP översatte medborgarinitiativ
om förebyggande av vargskador

Österbottens svenska producentförbund har översatt medborgarinitiativet om förebyggande av vargskador till svenska.
Initiativet syftar bland annat till att få igång en ny lagberedning som skall möjliggöra effektivare ingripande mot problemvargar som förorsakar skada.

I början av maj har 22.000 personer skrivit under initiativet, men för att riksdagen ska behandla det krävs 50.000 underskrifter.
– Vi ansåg det viktigt att i snabb takt översätta initiativet och uppmanar nu alla som vill ha en förändring att underteckna det, säger ÖSP:s förbundsordförande Tomas Långgård.
Sista datum att underteckna initiativet är den 25 maj.
Medborgarinitiativets nummer är 112/52/2017 och hittas på https://www.kansalaisaloite.fi/sv/initiativ/2702, den svenskspråkiga översättningen finns på www.ösp.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Det ska bli lättnader för
antecknande av nötkreatur

Det ska bli lättare att rapportera om händelser som gäller nötkreatur.
Framöver ska man inte längre behöva föra en särskild nötkreatursförteckning, till exempel över födelse eller avförande av djur, ifall en händelserapport om detta lämnas elektroniskt direkt till nötkreatursregistret inom sju dagar.
Hittills har det varit obligatoriskt att anteckna händelserna om djur i nötkreatursförteckningen senast den tredje dagen efter händelsen.
Ändringen gäller gårdar som utnyttjar det elektroniska registret, det vill säga merparten. Ändringen gäller alltså inte djurhållare som lämnar uppgifter på blankett.
  Enligt jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (cent) ingår ändringen i regeringens arbete för att avveckla byråkratin.
– Jag har i samband med avvecklingen av normer rest runt på fältet tillsammans med tjänstemän vid ministeriet och tagit del av jordbrukarnas bekymmer för de strikta kraven på registrering av djur. En av de viktigaste frågorna har varit kravet att rapportera händelser som gäller nötkreatur inom tre dygn antingen i gårdsförteckningen eller till nötkreatursregistret. Vi har utrett frågan och bedömt att digitaliseringen har framskridit betydligt även inom detta område och att tiden är mogen för en ändring av reglerna.
  Ministern konstaterar att kravet också har orsakat ett onödigt stort antal sanktioner för gårdarna.
Utkastet till förordning i ärendet sänds på remiss ännu under denna vecka. Avsikten är att förordningen ska träda i kraft retroaktivt från ingången av 2018 och detta kommer att beaktas vid övervakningen under innevarande år.
Motsvarande ändring har nyligen genomförts i Sverige.

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Lantmännen köper Raisios
enheter för nötfoder

Uppdaterad 4.5.2018 klockan 12.35
Svenska Lantmännen förvärvar Raisios nötfoderenheter.
Förvärvet är ett led i Lantmännens tillväxtstrategi i Östersjöområdet och stärker Lantmännen som aktör på den finska marknaden, skriver Lantmännen i ett pressmeddelande.

Köpet omfattar Raisios foderfabriker i Ylivieska och i Kouvola samt varumärken, varav de mest kända är Maituri och Melli. Lantmännen tar även över licensen på Benemilk av Raisioagro och försäljningen av insatsvaror för växtodling. Däremot stannar fiskfoderverksamheten hos Raisio.
Raisios nötfoderverksamhet har en marknadsandel på cirka 35 procent. Omsättningen var i fjol närmare 74 miljoner euro. Rörelseresultatet var 1,9 miljoner och driftsbidraget 3,7 miljoner euro.
Raisio forsätter tillsvidare med att leverera foderspannmål till Lantmännen Agro.
– Förvärvet stärker Lantmännens position ytterligare inom spannmålsvärdekedjan i Östersjöområdet, säger Per Olof Nyman, verkställande direktör och koncernchef på Lantmännen. Vi har sedan tidigare innehav inom bland annat bröd- och mälteriindustrin i Finland, samt Lantmännen Agro (tidigare K-lantbruk) med fristående återförsäljare över hela landet.
Förvärvet innefattar 76 medarbetare, som övergår till Lantmännen som gamla arbetstagare. Utöver den huvudsakliga verksamheten med produktion av foder, bedriver Raisio forskning och utveckling inom djurfoder och ligger i framkant inom digitalisering av lantbrukstjänster.
– Vi är glada att den nya ägaren är ett företag som har en betydande position i Norden och med bra förutsättningar att vidareutveckla verksamheten, säger Raisios vd och koncernchef Pekka Kuusniemi.
Det skuldfria priset är 34 miljoner euro och köpet förverkligas genom en aktiehandel. Köpet förutsätter ännu godkännande av de finländska konkurrensmyndigheterna.
Transaktionen väntas vara genomförd senast under senhösten.

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

EU-kommissionen vill skära ned
jordbruksstöden med fem procent

EU-kommissionen har presenterat sitt förslag till långtidsbudget för 2021-2027. Jordbruksbudgeten ska bantas med omkring fem procent och direktstöden tappar fyra procent. Medlemsländerna ska betala mer till EU för att kompensera luckan efter Brexit.
EU:s budgetkommissionär Günther Oettinger redogjorde på onsdagen över sina budgetplaner för åren efter 2021. Fram till dess förlorar EU ett av sina penningstarkaste medlemsländer Storbritannien och det lämnar ett hål i kassan.
Oettinger uppskattar den årliga förlusten till omkring 12 miljarder euro. EU måste också ta itu med nya utmaningar som kostar pengar - migration, gränskontroller, säkerhet och försvar. Dessutom borde digitalisering och innovation främjas.

Alla medlemsländer vill inte betala mer
Balansen i långtidsbudgeten ska tryggas genom nedskärningar, främst inom jordbruket och sammanhållningspolitiken. Därtill förutsätts medlemsländerna betala högre avgifter till EU än tidigare. Det bäddar för kontroverser.
Oettingers kalkyler bygger på åtaganden om 1.135 miljarder euro för 2021-2027. Det motsvarar 1,11 procent av de 27 medlemsländernas nationalinkomst. Det återstår om kommissionen lyckas pressa alla länder att ta ansvaret.
Merparten av länderna har visat beredskap att medverka, bland dem Tyskland som drar det tyngsta lasset. Finland har i princip givit sitt motvilliga samtycke men Nederländerna, Österrike, Sverige och Danmark avvisar ännu blankt kravet från kommissionen.
Om förslaget går igenom, lovar Oettinger att begränsa den ekonomiska skadan för jordbruksbudgeten till en femprocentig nedskärning. Jordbruksbudgeten för sjuårsperioden spikas till 365 miljarder euro, varav 79 miljarder reserveras för landsbygdsstöden.
De direkta stöden till jordbruket ska enligt planerna naggas i kanten med fyra procent.
Kommissionen har dementerat ryktena om ett stödtak på 60.000 euro, men flaggar ändå för en mer balanserad fördelning av jordbruksstöden, också mellan länderna.
Kommissionen efterlyser en förnyad modell med gradvis minskade stöd till större gårdar, så kallade degressiva stöd. Medlemsländerna föreslås också få större frihet att omdisponera en del av direktstöden till landsbygdsstöd.

Nya källor för finanserna
En intressant fråga är stöden till struktursvaga regioner som ska sänkas med sju procent och kopplas till brott mot rättsstatsprincipen. Åtgärden riktas särskilt mot de östeuropeiska länderna Polen och Ungern, som drar stor nytta av strukturstöden.
Kommissionen föreslår också nya finanskällor för EU. Bland annat ska 20 procent av intäkterna från utsläppshandeln flöda in i EU-kassan. En skatt på plastavfall nämns också som en möjlighet att späda på unionens knappa resurser.
Onsdagens presentation blir startskottet för en lång debatt om EU:s framtida finanser. Medlemsländerna och kommissionen måste förhandla fram en slutlig kompromiss, som till sist ännu ska godkännas av EU-parlamentet.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

SLC:
Skärpta krav höjer
kostnaderna för jordbruket

Enligt EU:s grundfördrag ska EU se till att jordbrukarna har en skälig inkomstnivå. Ett av de verktyg som EU då har till sitt förfogande är EU:s jordbrukspolitik som bör ha tillräckliga budgetanslag.
I kommissionens förslag till budget för perioden 2021-2027 beskärs jordbrukets EU-medel med cirka fem procent för landsbygdsanslagen och med cirka fyra procent för de direkta stöden. Beskärningen kommer samtidigt som det finns ett uttalat behov att i jordbrukspolitiken ta med nya målsättningar som i sin tur innebär nya kostnader för jordbruksproduktionen.
- SLC uppmanar nu Finlands regering att agera så att EU:s framtidsbudget bättre beaktar jordbrukssektorns ekonomiska verklighet. Ställer EU nya krav på jordbruksproduktionen som höjer kostnaderna ska EU också betala, kräver SLC:s ordförande Mats Nylund.
För Finlands del är anslagen för landsbygdsutvecklingen särskilt viktiga med tanke på LFA- och miljöstöd samt strukturförbättrande åtgärder. Ett absolut minimikrav är att Finland åtminstone kan bibehålla nuvarande andel av landsbygdsutvecklingsfinansieringen.
- Att budgetramarna på EU-nivå nu fastställs i snabb takt är dessutom avgörande för att kunna inleda en mer ingående politisk diskussion om själva innehållet i EU:s kommande gemensamma jordbrukspolitik, säger Nylund.
SLC anser att medlemsländerna under den kommande finansieringsperioden bör ges mer flexibilitet att utarbeta en jordbrukspolitik som är bäst tillämpad för de nationella förhållandena så länge som den följer en viss gemensam grundprincip för alla medlemsländer.

Finland tillbaka i EU:s politiska centrum
Nylund kräver även att Finlands regering måste återta sin position i EU:s politiska centrum och aktivt visa vägen för EU:s utveckling. Alla medlemsländer bör även ha en beredskap att diskutera en höjning av medlemsavgiften till EU.
- En höjning av medlemsavgifterna till unionen gynnar inte enbart jordbrukspolitiken utan även andra gemensamma politiska områden inom EU, t.ex. klimatförändringen, miljöfrågor och forskning, påminner Nylund.

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Brittiska parlamentet stöder tullunion med EU

Osäkerheten tilltar om Brexit och dess återverkningar på handeln. Inom det brittiska parlamentet ökar stödet för en tullunion med EU. Det inger förhoppningar om problemen i handeln med EU ännu kan undanröjas.
Inom en tullunion skulle EU och Storbritannien enas om gemensamma tullar utåt, medan de inre gränserna förblir tulllfria. Gränskontroller av personer och transporter vore överflödiga vid gränserna inom själva tullunionen.
En tullunion mellan Storbritannien och EU skulle därmed eliminera problemen inom handeln med jordbruksprodukter och livsmedel mellan EU och Storbritannien efter Brexit. Copa-Cogeca förespråkar en tullunion som lösning.
För premiärminister Theresa May skulle en tullunion däremot vara ett svårt nederlag. Hon håller fast vid sitt löfte att britterna kommer att lämna EU i slutet av mars 2019. Regeringen i London vill inte veta av någon tullunion.

May tvingas på defensiven
May och hennes regering förespråkar som tidigare en tydlig brytning med EU. Storbritannien ska lämna både tullunionen och den gemensamma EU-marknaden. May vill ha ett frihandelsavtal, varken mer eller mindre.
Samtidigt ökar motståndet mot planerna i parlamentet. May förlorade nyligen en omröstning i överhuset, där en majoritet av medlemmarna opponerade sig mot planerna att lämna tullunionen.
En debatt i underhuset förra veckan tolkas också som ett tecken på att regeringen kan få svårt att hävda sin EU-fientliga linje. Under debatten backade en majoritet upp en informell deklaration som förespråkar att Storbritannien ska stanna i tullunionen.
Deklarationen är inte politiskt bindande och flera konservativa medlemmar av underhuset saknades under omröstningen. En majoritet är långtifrån säker. Trots detta lägger förespråkarna för en tullunion fram en rad tunga argument för sin sak.
En tullunion är den naturliga lösningen för ett fortsatt utbyte av varor, vilket är utomordentligt viktigt för gränshandeln mellan Irland och Nordirland. Ett frihandelsavtal skulle däremot bromsa handeln, med eller utan tullar.
Tullunionens förespråkare i parlamentet påpekar att frihandelsavtal alltid förutsätter en tullförvaltning som hanterar dokument som tulldeklarationer och ursprungsintyg. Det förutsätter gränskontroller i någon form.
Regeringens stödtrupper argumenterar att Brexit-väljarna har röstat för ett komplett utträde ur EU, medan tullunionen bara motsvarar ett halvhjärtat utträde. I slutändan skulle EU i vilket fall som helst bestämma tullunionens villkor på britternas bekostnad.

En "sista varning" från EU-förhandlaren
Än så länge är underhusets initiativ ett informellt dokument utan praktisk betydelse som regeringen gör allt för att bagatellisera. Den egentliga debatten startar först då lagen om EU-utträdet avgörs i underhuset, där May har en mycket knapp majoritet.
EU:s chefsförhandlare Michel Barnier varnade i början av veckan för risken att förhandlingarna mellan EU och Storbritannien strandar om parterna inte snart enas om en lösning för gränsen till Nordirland.
Enligt Barnier börjar det nu bli bråttom. En tydlig och fungerande lösning måste nås senast i juni för att frågan ska hinna beredas i tid före det avgörande EU-rådsmötet i oktober.
Ett samförstånd om den irländska gränsen är en tröskelfråga för EU, inskärpte Barnier. Om britterna inte reagerar, måste EU-företagen bereda sig på "alla scenarier". I värsta fall blir det en hård Brexit utan rättsliga avtal med Storbritannien.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Frankrike förbjuder vilseledande köttetiketter

Utbudet av köttprodukter som inte alls innehåller kött förvillar konsumenterna. Det anser det franska parlamentet, som har infört en ny lag mot fejkade köttprodukter. Mat som inte innehåller äkta kött får inte marknadsföras som stek, korv eller bacon.
Fantasin bland tillverkarna av veganprodukter är stor. Butikshyllorna vimlar av produkter som efterliknar kött, fastän de i själva verket är framställda av soja, grönsaker, tofu eller andra köttfria ingredienser.
De franska butikerna måste nu röja hyllorna från alla slags fejkade köttprodukter. Alla livsmedel som marknadsförs som kött ska också innehålla kött, fastställer en ny lag som ska skydda konsumenterna.
Den nya lagen gäller också vegetariska eller vegana produkter som marknadsförs som mjölkprodukter, exempelvis sojamjölk och mandelmjölk. Den som bryter mot lagen kan bestraffas med böter upp till 300.000 euro.
Initiativet till den nya lagstiftningen kommer från parlamentarikern Jean-Babtiste Moreau, som är bonde och medlem i president Emmanuel Macrons parti La République en Marche! Motivet är att marknadsföringen vilseleder konsumenterna.

Copa-Cogeca kräver EU-lag
Liknande initiativ har också diskuteras i några andra EU-länder, bland annat Tyskland. Copa-Cogeca har tagit upp tråden och kräver att produkter som efterliknar mjölk och smör måste härstamma från animalieproduktion.
Producentorganisationen hänvisar till ett rättsfall där EU-domstolen i fjol fastställde att begreppet "mjölk" bara får användas för livsmedel som härstammar från däggdjur och så kallad "normal juversekretion", som domstolen uttrycker det.
Principen gäller alla förädlade industriprodukter som saluförs som mjölk och andra traditionella mejeriprodukter. Det måste klart framgå av förpackningen att produkten innehåller veganprodukter som varken är smör, ost, mjölk eller yoghurt.
Bakgrunden är ett klagomål mot det tyska företaget TofuTown som tillverkar och marknadsför veganlivsmedel. EU-domstolen har skickat sitt utlåtande vidare till en tysk domstol som ska fälla det slutliga avgörandet.
Flankstöd får Copa-Cogeca av den europeiska mejerisektorns organisation EDA, som fordrar ett starkare EU-skydd för produktbeteckningarna "mjölk" och "smör". Anledningen är flödet av ersättande "mjölkprodukter" av soja, kokosnöt, mandel och ris.

USA-farmare klagar också
I USA har boskapsproducenternas organisation USCA också fått upp ögonen för problemet. Veggieburger, insektmat och kött som snart börjar odlas i laboratorier lurar konsumenterna att de köper äkta kött, menar producenterna.
Enligt USCA har konsumenterna ingen chans att skilja mellan syntetiska och äkta köttprodukter om lagstiftningen inte ändras. Därför har man nu vänt sig till jordbruksministeriet USDA med kravet på obligatorisk varudeklaration.
Producenterna anser att bara äkta köttprodukter ska få säljas under benämningen kött eller nötkött. En förutsättning är att produkten härstammar från djur som som har avlats och vuxit upp på traditionellt sätt.
Märkningen borde gälla alla produkter av naturligt kött, oavsett om de är inhemska eller härstammar från andra ursprungsländer. Farmarna påminner om att USDA och dess myndigheter bär ansvaret för livsmedelsstandarder och produktmärkning av mat.
Farmarnas initiativ kritiseras av tillverkarna av alternativa köttprodukter. De anklagar nötproducenterna för att uteslutande försöka skydda sina marknadsandelar mot nya konkurrerande produkter.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Landsbygdsverket backar från ändrad
tolkning om gröngödslingsvall

Lands­bygds­ver­ket och jord- och skogs­bruksmi­nis­te­ri­et be­slu­ta­de ti­di­ga­re att det skul­le med­de­las pre­ci­se­ran­de an­vis­ning­ar om an­mä­lan av grön­göds­ling. De här an­vis­ning­ar­na pu­bli­ce­ra­des i an­sök­nings­gui­den för 2018. Nu har det än­då be­slu­tats att de kom­plet­te­ran­de an­vis­ning­ar­na i gui­den ska slo­pas.
Om vall som har såtts som grön­göds­lings­vall fyl­ler kra­ven ock­så för pro­duk­tions­val­lar, kan den an­mä­las ock­så som vall.
I ansökningsguiden har nu alltså förs­ta av­snittet i Att be­ak­ta från ka­pit­let Er­sätt­ning om eko­lo­gisk pro­duk­tion strukits följande punkt: "Vall­växt­lig­het som an­läggs i grön­göds­lings­syf­te bör ock­så i stö­dan­sö­kan upp­ges som grön­göds­lings­vall."
Flera tips och matnyttigt inför stödansökan 2018 finns i veckans papperstidning!

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Beakta beställaransvarslagen -
primärproducenter granskas i år

Inspektioner gällande beställaransvarslagen görs i år speciellt inom primärproduktionen, berättar Maria Liukkonen, inspektör vid regionförvaltningsverket i Södra Finland. Liukkonen som själv utför inspektionerna i Österbotten är medveten om att det existerar mycket oklarhet om vem beställaransvarslagen gäller.
- Många vet att lagen gäller byggverksamhet, men det finns mera ovetskap inom andra branscher. Därför vill vi påminna om att lagen faktiskt gäller alla näringsidkare som anmält sig till handelsregistret och använder hyrd arbetskraft eller underleverantörer.
Beställaransvarslagens utredningsskyldighet gäller de gårdar med verksamhet i bolagsform som är beställare så som avses i lagen om beställaransvar. Utredningsskyldigheten uppnås om arbetets värde överstiger 9.000 euro utan moms.
Utredningsskyldigheten gäller också om den inhyrda arbetskraften arbetar i mera än tio dagar sammanlagt, vilket också uppnås till exempel om tre personer arbetar i fyra dagar.
När det gäller avtal om underleverans är beställaren utredningsskyldig om underleverantörens arbetstagare arbetar i beställarens arbetslokaler eller arbetsställe. Utredningsskyldigheten gäller också transporter om de anknyter till beställarens normala verksamhet.
- Om man har utländsk arbetskraft till exempel i växthus är det väldigt viktigt att ta reda på vilka utredningar man ska ha gjort, säger Liukkonen. Det är på ditt ansvar som beställare att lagen följs.
Utredningarna bör förvaras i minst två år efter att arbetet eller avtalet har avlutats.

Kontaktas före inspektionen
De gårdar som blir granskade kontaktas först per e-post, post eller telefon, och kommer överens med granskaren om en lämplig tidpunkt för inspektionen. Sedan skickar regionförvaltningsverket information om alla de områden som kommer att gås igenom under inspektionen.
Förutom primärproduktionen har regionförvaltningsverket i år som projekt att följa upp hur lagen följs inom servicesektorn, logistikbranschen, byggnadsbranschen och industrin.
Ansvarsområdet för arbetarskyddet vid regionförvaltningsverket i Södra Finland ansvarar för tillsynen av lagen om beställarens ansvar i hela Finland, och har cirka 30 inspektörer i lokala kontor i Helsingfors, Vasa, Åbo, Kouvola, Kuopio, Lahtis, Villmanstrand, S:t Michel, Uleåborg, Tammerfors och Jyväskylä.
Näringsidkaren ska själv se till att han eller hon uppfyller sina lagstadgade skyldigheter, och villkoren kan kontrolleras på Arbetarskyddsförvaltningens webbtjänst www.tyosuojelu.fi.
För den som funderar mera på beställaransvarslagen går det bra att ringa inspektör Päivi Lehto på 029-5016016 eller skicka frågor per e-post till paivi.lehto@avi.fi.

Andrea Bergman
andrea.bergman@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Stora rovdjur är force majeure  
Chans för uppluckring av betestvånget i år 

Det ser ut att finnas goda chanser för att myndigheterna kommer till mötes, där det gäller förpliktelse att ta ut djuren nu under sommarsäsongen, om det kan dokumenteras att det finns varg  eller andra stora rovdjur i området. Bland jordbrukare talar man om betestvång.
  Producentorganisationerna SLC och MTK har överlagt om frågan med jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (cent) under mitten av den här veckan.
– Vi var överens om principen att om man har stora rovdjur i området och det kan dokumenteras, så handlar det om force majeure, säger SLC:s ordförande Mats Nylund.
Det skulle innebära att man i sådana fall inte kan tvingas att ta ut sina djur.
– Det blir dock inget allmänt undantagslov under säsongen, utan varje husdjurshållare måste agera på egen hand och meddela myndigheterna om vargförekomster. Jag vill understryka vikten av att djurägaren följer myndigheternas anvisningar för att undvika sanktioner.
Påbudet om att djur måste få komma ut gäller bland annat mjölkkor i båsladugårdar, ersättningen för djurens välmående, ekoproduktion samt avtal om exempelvis skötsel av jordbruksnaturens biologiska mångfald och landskapet.
Landsbygdsverket torde komma ut med mer information om frågan riktigt i dagarna. – MG

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Åländska vargar får skjutas
vid angrepp mot tamboskap

Vargar som hotar att angripa tamdjur eller befinner sig inom stängslade betesområden på Åland får avlivas omedelbart om det inte går att skrämma bort dem med exempelvis varningsskott. Det bestämde landskapsregeringens miljö- och näringsminister Camilla Gunell i onsdags på enskild föredragning av naturvårdsintendenten Hanna Kondelin.
Ministerns beslut fattades eftersom vargar flera gånger under vintern och våren har observerats på Åland. Om det inte räcker med skrämselåtgärder för att avbryta vargangrepp på tamdjur får vargen eller vargarna avlivas under ett pågående angrepp eller ”om det är uppenbart att ett angrepp omedelbart förestående”.
Rätt att avliva vargen har djurägaren eller någon annan som handlar på uppdrag av ägaren ”om rovdjuret befinner sig inom inhägnat område eller bete med stängsel avsett för tamdjur och det finns skälig anledning att befara att ett angrepp på ett tamdjur är omedelbart förestående”.
Dessa åtgärder får vidtas oavsett om jakträtten tillkommer någon annan eller om jakt inte får bedrivas på platsen, men den som avlivar djuret måste ha ett giltigt jaktkort. Skrämselåtgärder för att avbryta angrepp på tamdjur får också ske inom naturreservat, men där får vargen däremot inte avlivas.

Dödad varg får inte flyttas
Ifall en varg har avlivats i enlighet med landskapsregeringens beslut ska en anmälan om detta omedelbart göras till polisen ”och snarast möjligt till landskapsregeringen”.
Vargen eller dödade tamdjur får inte flyttas utan medgivande från landskapsregeringen och den döda vargen tillfaller landskapsregeringen. Skjutvapen får användas i enlighet med paragraf 5 i landskapsförordningen om jakt, men däremot är vissa fångstmetoder förbjudna enligt paragraf 47 i jaktlagen för landskapet Åland samt bilaga 6 a och 6 b i Europarådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter.
Beslutet som tillåter avlivning av en angripande varg på Åland gäller till och med 31 augusti 2018, men landskapsregeringen kan när som helst upphäva beslutet.

”Sista utvägen”
Beslutet motiveras med att vargen visserligen är fridlyst både enligt landskapslag och Europarådets direktiv, men att undantag från detta kan göras om det inte finns någon annan lämplig lösning för att undvika skada ”särskilt på boskap”.
– För att skydda sina tamdjur är det viktigt att en enskild person har möjlighet att freda dem från angrepp från rovdjur. Under pågående attack finns inte tid eller möjlighet att avvakta beslut om skyddsjakt. En djurägare eller annan person behöver därför ha möjlighet att själv avvärja angreppet, sägs det i landskapsregeringens beslut.
Som ”en sista utväg” om attacken inte kan avbrytas på annat sätt ger beslutet rätt att döda vargen.

Vargtätast i sydväst och Norra Karelen
I beslutet påpekas också att skyddsjakt på varg är mycket svår att genomföra under barmarksperioden eftersom det kan vara svårt att säkerställa att det rör sig om rätta individer. Men när en varg dödas vid ett angrepp mot tamboskap vet man att det är rätt individ som fälls.
I Finland klassas vargen i den nationella rödlistan som starkt hotad (EN) och enligt den senaste uppskattningen fanns det år 2017 ca 150-180 vargar i landet. Beståndet är starkast i sydvästra Finland och Norra Karelen.
I sitt beslut om rätten att döda attackerande vargar påpekas att landskapsregeringen följer vargbeståndets utveckling i Finland och fortlöpande bedömer om beslutet riskerar att äventyra bevarandestatusen för varg.

Rolf-Lennart Witting
witting@aland.net

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Reklam-reklam

Förkalkyler på nätet