Landsbygdens Folk

Ledaren 19.5.2017 Prisvärt projekt för mjölk från lappkon

Nyligen kunde YLE berätta om ett ytterst intressant projekt vid Lapplands universitet i samarbete med naturresursinstitutet. Projektet heter Lappari och avsikten är att det ska inspirera jordbrukare och företag att utveckla en vidareförädling av mjölken från vår nordfinska mjölkko, lappkon.
Hur kan man utnyttja de goda egenskaperna hos mjölken från lappkon på ett effektivare sätt än man gör i dag? Det är en av frågorna som projektet vill få svar på. Samtidigt är målsättningen eller åtminstone förhoppningen att en vidareförädling i större skala än nu skulle hjälpa till att upprätthålla rasen.
Projektet har fått EU-pengar och i styrgruppen är bland annat rådgivningen, forskningen och livsmedelstillverkarna representerade. Projektet är förankrat bland de jordbrukare som har lappkor, vilket är viktigt.
Man letar nu efter fler lappkor i Lappland, Kajanaland och i Norra Österbotten samt efter företag med småskalig mejeriverksamhet som är intresserade av att förädla mjölken. Ett glassföretag, Arctic Ice Cream i Rovaniemi, har redan tillverkat ett provparti med glass av mjölken.
Eftersom det finns vissa regler för hur man får marknadsföra produkter tillverkade av färsk mjölk förhandlar glassfabriken nu med myndigheterna om hur en stadigvarande produktion kan inledas, uppger Yle.
Enligt en lokal företagare inom landsbygdsturism borde man sträva efter att förädla mjölken från lappkon utan att blanda den med annan mjölk, till exempel tillverka ost eller så marknadsföra den som egen färsk lappkomjölk.
Lappkon producerar mindre, men ger mjölk av god kvalitet, bland annat är fetthalten högre, vilket gör mjölken lämpad för ost- och glasstillverkning. Dessutom torde avkastningen inte vara så ringa om man jämför med kons storlek.
Att upprätthålla lappkon som ras, är redan i sig prisvärt. Den utmaningen har man nog kämpat med under ett antal år redan.
Det som ger anledning till större optimism den här gången är den växande närmatstrenden i kombination med det ökande internationella intresset för Lappland som turistort.
I Sverige har man lyckats åtminstone någorlunda med att upprätthålla en population av fjällkor, delvis genom ett målmedvetet avelsarbete men också genom att tillverka livsmedel av fjällkons mjölk som märkesvaror.
Förhoppningen är självfallet att projekt av den här typen blir framgångsrika. I bästa fall kan projektet inspirera andra som på sätt eller annat har anknytning till landsbygden runt om i Finland att förverkliga sina idéer. Det finns resurser på vår landsbygd som vi troligtvis skulle kunna utnyttja betydligt bättre än vi gör idag.
Oavsett vad resultatet blir är initiativet värt all heder, det är en stor och fin sak att man försöker utveckla en marknad och en produktion med märkesvaror, brand, som baserar sig på lappkon, en av våra nationella skatter.
 
Micke Godtfredsen

Krånglet måste bort från stödvillkoren
Sanktionerna av stöd och ersättningar till jordbrukarna har ökat på grund av misstag. Detta enligt en artikel i Maaseudun Tulevaisuus i veckan.
Ökningen hänger tydligt ihop med övergången till en ny programperiod, som inleddes 2015.
Det lär i synnerhet vara inom miljöersättningarna som misstagen sker. I en av de vanligaste skiftesvisa åtgärderna, växttäcke vintertid, är dock misstagen glädjande få och små.
De flesta jordbrukarna kan säkert skriva under på att villkoren, trots lovat, inte har blivit enklare eller klarare sedan tidigare, tvärtom. Det finns också jordbrukare som anlitat sakkunniga för stödansökan och odlingsplaner men ändå råkat ut för sanktioner.
Allt tyder mer eller mindre på att man mer än nu borde rikta fokus på de krångliga punkterna i stöden och stödvillkoren. Också de instruktioner som kommer från myndigheterna bör vara enkla och entydiga.
Att myndigheterna har en uppfattning om de svaga punkterna vittnar ju det att de plockar ut sådana gårdar för övervakning, som de anser finns i riskzonen. När man sedan jämfört just de gårdarna med gårdar som valts ut enligt ett slumpmässigt urval har felen varit flest i den första gruppen. Myndigheternas misstanker har alltså varit befogade.
Men i stället för bara att fixera sig på övervakning och sanktioner borde man väl kolla noggrannare vad felen beror på och fundera på förbättringar som skulle göra jobbet enklare för gårdarna – eller åtminstone på ett tillgängligt sätt informera gårdarna om hur de ska göra.
Samtidigt måste vi förstås för egen del kolla att vi uppfyller stödvillkoren, till exempel att dikesrenarna håller bredden på en meter längs utfallsdiken och vattendrag samt att markkarteringen är i kraft för alla skiften. Det här torde vara sådant, där vi inte varit tillräckligt noggranna, men det är ”dumma” pengar att bli av med i fall man drabbas av sanktioner. – MG

Ledarsida | Utskriftsvänlig version »»

Eko i växthus under tryck i EU

Parlamentet fortsätter att ställa orealistiska krav på den ekologiska växthusodlingen i de nordliga EU-länderna. Ett nytt krav för kompromiss är att 80 procent av jorden i odlingsbäddarna kommer från den egna gården, uppger Lantbrukets Affärstidning ATL.
Enligt ATL har också EU-kommissionen svängt från sitt ursprungliga förslag och stöttar numera idén att markkontakt ska vara en grundläggande princip i ekologisk odling. Krukor och avgränsade bäddar skulle betecknas som undantag med egna regler.
De svenska, danska och finländska jordbruksministrarna varnar i ett gemensamt brev till agrarkommissionär Phil Hogan att ett sådant krav antingen skulle minska den ekologiska växthusproduktionen drastiskt eller slå ut den helt.
Ministrarna lanserar nu ett motförslag som skulle göra det möjligt att fortsätta att odla ekologiskt i växthus i de nordiska länderna och Baltikum. I övriga EU skulle ekologisk växthusodling inte tillåtas, skriver ATL.
EU-parlamentet har intagit en hård attityd. Parlamentets föredragande, tysken Martin Häusling (grön) har tidigare visat beredskap att tillåta ett undantag, men bara för växthusodling norr om den 62. breddgraden.
En förutsättning för att rucka på gränsen söderut, skulle vara kravet att minst 80 procent av jorden i växthusen kommer från en egna gården, sade Häusling nyligen i parlamentets jordbrukskommitté.
Häusling motiverade sin ståndpunkt med att en sydligare gräns för undantagsbestämmelserna skulle snedvrida konkurrensen mellan länderna. Det vore orättvist att tillåta undantag för södra Danmark men inte norra Tyskland, sade han.
De fyra nordiska producentorganisationerna SLC, MTK, svenska LRF och danska L&F har under våren uttryckt sin oro över läget i ett brev till Phil Hogan. Enligt organisationerna skulle förslaget betyda slutet på den ekologiska växthusodlingen i Norden.
EU-ordförandelandet Malta har utarbetat ett kompromissförslag till ny ekoförordning som beaktar särdragen i olika medlemsländer. Men parlamentet har fortsatt att sätta sig på tvären i vårens trilogförhandlingar, som ska vara avslutade inom maj månad.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

SLC fortsätter lobba för rimliga ekokrav

Arbetet för att slopa kravet på markkontakt inom ekologisk växthusproduktion i Finland fortsätter. SLC:s trädgårdsombud Johanna Smith besökte förra veckan Bryssel tillsammans med Susanne West och Kaijus Ahlberg för att lämna in en skrivelse till EU-kommissionen, minister Hogans kabinett och EU-parlamentet.
- Vi hoppas att kravet på markkontakt inte ska träda i kraft inom ekologisk växthusproduktion, säger Smith. Med vårt klimat och tjäle är det helt enkelt inte rimligt.
Husdjursombudsman Jonas Laxåback hjälpte till med arrangemangen och såg till att rätt personer fick skrivelsen. Enligt Laxåback är det speciellt viktigt att EU-förordningarna ska behandla länderna rättvist.
- Tyvärr ställs syd mot nord i den här frågan, säger Laxåback. Vi vill understryka att nuvarande system med växtunderlag bör tillåtas även i fortsättningen och att ekolagstiftningen bör ge rum för arealtillväxt även i norra Europa.
I skrivelsen påpekades för övrigt att avgränsade odlingsbäddar med slutna system är ekologiska och borde tillåtas även i framtiden. Ifall inte de planerade kraven ändras för Finlands del kommer det att betyda slutet på landets ekologiska växthusproduktion.
- Dessutom borde de ekologiska substrat vi använder i dag även i fortsättningen vara tillåtna, säger Smith. Jag anser att våra odlare ska ha chansen att odla ekologiskt i växthus om de vill, eftersom det finns en tydlig efterfrågan på inhemska ekologiska växthusprodukter.
Debatten om revisionen av ekoförordningen fortsätter mellan kommissionen, rådet och EU-parlamentet. Den sista trilogen kring förhandlingarna hålls den sista maj, och ett beslut förväntas då vara klart.

Andrea Bergman
andrea.bergman@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Miljöorganisationer kritiserar EU:s jordbruksstöd

EU:s jordbrukspolitik är otidsenlig och höggradigt ineffektiv. Det hävdar några stora europeiska miljöorganisationer som kräver en helomvändning. Stödet missar komplett målen, säger miljöfolket.
Organisationerna European Environment Bureau (EEB), BirdLife och tyska NABU presenterade nyligen en rapport om det europeiska jordbruksstödets effekter. Kontentan är att CAP helst borde skrotas.
Senaste vecka överlämnades 258.000 underskrifter i saken till agrarkommissionär Phil Hogan. Underskrifterna hade samlats in via kampanjen Living Land till EU-kommissionens samråd om den framtida jordbrukspolitiken.

Stöden hjälper inte jordbrukarna
Enligt arrangörerna ger underskrifterna belägg för allmänhetens stora missnöje med jordbrukspolitiken. Organisationerna har låtit författa en rapport med budskapet att jordbrukspolitiken är misslyckad, ineffektiv och slösar med resurser.
Rapporten har författats av de tyska miljöforskarna Guy Pe`er och Sebastian Lakner. De anser att att jordbrukspolitiken präglas av en enorm obalans mellan insatser av resurser och effekter.
Årligen subventioneras jordbruket med 60 miljarder euro för att säkerställa en god livsmedelsförsörjning och en rimlig inkomst för jordbrukarna. Verkligheten är någonting helt annat.
Kriserna inom jordbruket avlöser varandra med några månaders mellanrum. Befolkningen på landsbygden flyttar bort. Effekten av klimatförändringen ökar dramatiskt och den biologiska mångfalden krymper inför våra ögon.
Enbart under mjölkkrisen måste ett stort antal gårdar sluta. Därtill kommer massiva skador på miljön genom en hög insats av pesticider. Grundvattnet belastas med nitrat, framhåller skribenterna.

EU-miljarder fördelas utan nytta
Insekterna dör och med dem också småfåglarna. Den dyra politiken är inte enbart otillräcklig. Den är delvis också kontraproduktiv. Enligt författarna har EU ingen chans att nå FN:s målsättningar för uthållighet om allt fortsätter som förut.
I tider av knappa resurser har vi inte längre råd att fördela miljarder av skattemedel till jordbruken, säger NABU-ordföranden Leif Miller. Detta gäller framför allt de scahblonmässiga direktstöden som slukar tre fjärdedelar av budgeten.
Stöden ökar förvisso produktionen - ofta på bekostnad av miljön - men förhindrar samtidigt investeringar i effektivare resurser och skydd av den biologiska mångfalden. En betydande del stödet landar hos markägarna via arrendet.
Effektiva verktyg som naturskyddsavtal hamnar i skymundan till följd av blygsamma stöd som inte lönar sig för jordbrukarna. Miljöorganisationerna har beslutit att sätta bollen i rullning.
BirdLife och European Environment Bureau låter oberoende forskare genomföra en egen egen, omfattande "hälsocheck" av jordbrukspolitiken på vetenskaplig bas, heter det i ett pressmeddelande.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Hogan försvarade CAP mot miljöorganisationernas angrepp

Agrarkommissionär Phil Hogan försvarar EU:s jordbrukspolitik mot miljöorganisationernas angrepp mot CAP. Vid ett möte med organisationerna underströk Hogan att CAP har ett starkt stöd hos befolkningen. Den garanterar rena livsmedel och en bra miljö.
Miljöorganisationerna European Environmental Bureau (EEB), Birdlife Europa och tyska NABU anser att CAP har tjänat ut. Det är Hogan inte införstådd med. Han ifrågasatte organisationernas anklagelser mot EU:s jordbrukspolitik.
Enligt organisationerna sviktar befolkningens stöd för CAP, som har tjänat ut. Påståendet avvisades av Hogan. Om så vore fallet, skulle det knappast finnas något politiskt stöd för jordbrukspolitiken, tillade han.
Den gemensamma jordbrukspolitiken är en bra politik med direkta och mätbara effekter på alla invånare i Europa. CAP representerar de viktigaste framgångarna inom den europeiska integrationen, inskärpte Hogan.

Tryggad livsmedelsförsörjning
Tack vare jordbrukspolitiken har vi en tryggad livsmedelsförsörjning, de strängaste globala standarderna för matens kvalitet, miljönormer, en hållbar utveckling på landsbygden och moderna jordbruksmetoder.
Hogan medgav att jordbrukspolitiken ständigt måste utvecklas. EU söker nya lösningar för att CAP ska bli ännu bättre och möta våra ambitiösa internationella avtal om en hållbar utveckling och klimatmålen.
Givetvis ska EU producera mat på ett hållbart sätt men vi måste titta rationellt på kraven. Vi talar om produktion. Med en växande världsbefolkning och en ökande efterfrågan på råvaror kan det inte vara tal om att sänka produktionen.
Hogan ansåg att jordbruket ska kombinera den produktiva aspekten med miljöskydd. Precisionsjordbruk, bättre utbildning, resurseffektiva maskiner och nya modeller för återvinning bidrar till att producera mer mat med mindre insatser.

Inga resultat utan samarbete med bönderna
Framför allt måste den europeiska jordbrukspolitiken bli enklare. De nuvarande reglerna är allt för komplicerade. Vi kan bara nå våra klimat- och miljömål genom att samarbeta med bönderna. Utan bönder kommer åtgärderna inte att fungera, underströk Hogan.
Han framhöll också kommissionens initiativ till en hållbar vattenförvaltning för EU:s jordbruk. Vatten är en av de mest värdefulla resurserna. Jordbruket och matproduktionen är en vattenintensiv sektor då efterfrågan på mat ökar.
Hogan uppgav att han kommer att samarbeta med EU:s miljökommissionär Karmenu Vella om en långsiktig allians mellan olika avdelningar inom kommissionen. Det är första gången som jordbruks- och miljökommissionären arbetar sida vid sida på en så viktig fråga.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Kommissionen föreslår tioårigt tillstånd för glyfosat

EU-kommissionen eftersträvar en förlängning av tillståndet för glyfosat med tio år. Det framgår av ett förslag från hälsokommissionär Vytenis Andriukaitis. Enligt de ursprungliga planerna skulle tillståndet förlängas med femton år.
Agrarkommissionär Phil Hogan har eftersträvat en förlängning av tillståndet för glyfosat med femton år. Andriukaitis utnyttjade inte hela spelrummet, eftersom frågan är synnerligen kontroversiell, uppger nyhetstjänsten Aiz.
Det var meningen att kommissionen skulle rösta om glyfosat redan i april men frågan försvann från dagordningen. Kommissionen bygger sitt förslag på vetenskapliga data som bekräftar att glyfosat inte kan kopplas till cancer.
Senast bekräftade den europeiska kemikalieinspektionen ECHA att glyfosat varken är mutagent eller skadligt för reproduktion. Kritikerna hänvisar till att glyfosatets eventuella cancerframkallande risker ännu inte har klarlagts.
Enligt kommissionens förslag ska hjälpsubstansen polyetoxilerad talgamin (POEA) förbjudas. Talgamin bidrar till att häfta glyfosatet bättre på själva plantan. Enligt vissa studier kan talgamin kopplas till cancerrisk.
Kommissionen vill också förbjuda användningen av glyfosat före skörden. Användningen i offentliga parker och lekparker ska också förbjudas.
EU:s medlemsländer tar kommissionens förslag till omröstning i medlet av juni i EU:s ständiga kommitté för växter, djur, livsmedel och foder. Förslaget kan bara stoppas av en kvalificerad majoritet bland medlemsländerna.
Kommissionen är angelägen om att möjligast många medlemsländer ställer sig bakom förslaget. Det kan ännu föranleda diskussioner i kommittén.
Ett beslut ska fattas inom sex månader efter ECHA:s utlåtande så att tillståndet kan träda i kraft senast i slutet av 2017. EU-parlamentet har pläderat för en förlängning med sju år.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Djurskyddsplattform bistår EU-kommissionen

EU-kommissionen har inrättat en expertgrupp för djurskydd som ska bistå med kunskap och råd i frågor som rör lagstiftning och andra initiativ som är relaterade till djurskyddet. Initiativet ska också förbättra informationsutbytet mellan medlemsländerna.
Initiativet till den så kallade plattformen för djurskydd kommer från Tyskland, Nederländerna, Danmark och Sverige. Idén föll i god jord hos medlemsländernas jordbruksministrar och parlamentet, som passade bollen vidare till kommissionen.
Nu har idén utvecklats från tanke till handling. Kommissionen har tillsatt en expertgrupp som ska ge råd och främja en regelbunden dialog i frågor som är relaterade till djurskydd och motsvarande verksamhet på internationell nivå.
Kommissionen presenterade i medlet av maj en förteckning med 40 experter och organisationer som ska medverka i arbetet. På listan återfinns bland annat Copa-Cogeca, mejeriorganisationen EDA, men också djurrättsorganisationer.
Dessutom ska medlemsländerna utse 35 organisationer och experter. Bland medlemmarna återfinns företrädare för livsmedelskedjan samt universitet och högskolor. Det första mötet ska hållas i Bryssel i början av juni.
Expertgruppen ska enligt stadgarna bistå kommissionen i lagstiftningsfrågor som gäller djurskyddet. Plattformen ska dessutom bidra till att främja EU:s djurskyddsstandarder för att globalt stärka marknadsvärdet för EU-produkter.
Kommissionen har nyligen också antagit ett diskussionsunderlag om globaliseringsfrågor. Enligt förslaget ska EU betona djurskydd, matsäkerhet och miljöfrågor i sina internationella avtal som främjar den globala handeln.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Kolumn
Ännu en kampanj mot djurhållningen

Häromdagen kom det ett av många pressmeddelanden rullande in på eposten. Det handlar om europeiska djurskyddsorganisationer som har startat kampanjen ”End Pig Pain”, stoppa grisarnas smärta. Kampanjens mål är att få ett slut på kastreringen av smågrisar.

I Finland är det Finlands djurskyddsföreningars förbund och Animalia som genomför kampanjen. De ska samla underskrifter som de överräcker till jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (c) i kampanjens slutskede.
Går man in på kampanjens hemsida elainpolitiikka.fi/endpigpain märker man att organisationerna hänvisar till andra länders strängare lagstiftning och till att några handelskedjor i Nederländerna inte tar emot griskött från grisar som kastrerats utan smärtlindring.
Det nämns inte med ett ord att alla de större slakterierna i Finland har samma spärr som de nederländska kedjorna. Man kan alltså inte föra en slaktgris till det finländska slakteriet som kastrerats utan smärtlindring.
Kampanjens mål är vidare att få ett slut på svanskupering och tandklippning. Organisationerna nämner inte att det är förbjudet i Finland. Tillsammans med grannlandet Sverige är vi de enda som lever upp till EU:s regler på det här området.
Ok, smärtlindringen tar inte bort smärtan helt. Och det låter förstås sympatiskt att helt sluta kastrera smågrisarna.
Också i den frågan måste man i alla fall väga för- och nackdelar. Det finns en risk att det leder till betydligt större oro i svinhuset än i dag, vilket knappast främjar djurens välmående. Men då måste man börja resonera, komma överens om övergångsperioder och annat tråkigt som inte ger uppmärksamhet. Det är enklare för djurskyddsorganisationerna och ger säkert större utdelning i form av nya medlemmar att spela på allmänhetens känslor, ordna kampanjer och kräva lagändringar – dessutom ofta på sådant som i praktiken redan är genomfört.
I ärlighetens namn minns jag inte att jag skulle ha ätit galtkött, så jag kan inte säga om jag är beredd att som köttätande konsument att ge avkall på kastreringen av smågrisar. Många tycks inte vara det.
Som föda är djuren en så viktig del av vår försörjning i Finland och i övriga världen att jag inte av den orsaken har övervägt att sluta äta kött. Så ja, jag kan tycka om djur och äta dem.
Sedan barnsben har jag i alla fall varit känslig när det gäller djur och hur de mår. Jag blir fortfarande glad som en liten unge när jag lyckas få kontakt med ett djur och känna att det har förtroende för mig. Därför vill jag också att djur ska må bra. De gånger jag har besökt ett svinhus med de olika avdelningarna brukar jag faktiskt bli på gott humör av lugnet och värmen.
Jag tror orsaken är att jag har varit vittne till en fullständig förändring från det skränande i svinhuset, jag upplevde under min senare uppväxt i slutet av sextiotalet. Då prioriterades förståelsen för djur som kännande varelser inte särskilt högt i de breda folklagren.
Förändringen gäller ju inte bara grisarna utan produktionsdjur överlag. Det som jag tycker är beklämmande i dag är att det inom djurskyddsorganisationerna finns sakkunskap om djurens beteende som kunde utnyttjas på ett konstruktivt sätt, om viljan skulle finnas att jobba tillsammans med producenterna. Så var det också tidigare med organisationer som Finlands djurskyddsföreningars förbund och Animalia.
Numera blir man tyvärr inte ens förvånad över att organisationerna bagatelliserar de framsteg vi har gjort men i stället mer eller mindre medvetet hänger ut producenterna och den inhemska animalieproduktionen.
Jag förstår inte heller logiken alla gånger. Till nyår kan djurskyddsorganisationerna nog komma ut med allehanda pladderråd om att inte smälla i närheten av djur men undviker att på allvar engagera sig i kravet på ett totalförbud av smällandet. Men det skulle förstås innebära att man ifrågasätter ett allmänt beteende hos en stor grupp potentiella medlemmar, som det kan vara riskabelt att hänga ut för djurmisshandel.

Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Betalningarna av ekoersättning och kompensationsersättning tidigareläggs från juni till maj

Betalningarna av ekoersättning och kompensationsersättning tidigareläggs från juni till maj.
Landsbygdsverket börjar betala ut kompensationsersättningens husdjursförhöjning och ekoersättningen 24.5. Handläggningen av utbetalningarna i informationssystemen har framskridit så bra att det till skillnad från vad som står i den målsatta utbetalningstidtabellen går att påbörja utbetalningarna redan i maj och inte i först i juni.
Jordbrukarna får betalningarna på sina konton från och med den första utbetalningsdagen, efter hand som kommunerna och NTM-centralerna godkänner betalningsmaterialen.
Utbetalningarna gäller kompensationsersättningens husdjursförhöjning, ersättningen för ekologisk husdjursproduktion och restbeloppet av ersättningen för ekologisk växtproduktion (15 %) för 2016. Landsbygdsverket betalar sammanlagt cirka 51 miljoner euro i husdjursförhöjning till kompensationsersättningen och cirka 15,5 miljoner euro i ersättning för ekologisk produktion.

Stödens restbelopp betalas i juni
Betalningen av jordbrukarstöd som sökts år 2016 fortsätter i juni med EU:s bidrag för får och getter. Dessutom betalas restbeloppen av ersättning för djurens välbefinnande, EU:s bidrag för nötkreatur och bidrag för mjölkkor, miljöersättning, grundstöd, förgröningsstöd, EU:s stöd till unga jordbrukare, bidrag för jordbruksgrödor samt miljöavtal om åkrar för tranor, gäss och svanar.
I juni betalas också EU-stöd som minskats på basis av finansiell disciplin. Landsbygdsverket informerar om juni månads betalningsdatum när de är fastslagna.

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Landskapsreformen: Färskt utkast berör landsbygden

Finansministeriet har nyligen lämnat ett utkast till proposition om genomförandet av landskapsreformen. Det här nya utkastet har anknytning till propositionen om landskapsreformen och reformen av social- och hälsovården som regeringen överlåtit till riksdagen. Innehållet berör landsbygden på flera områden.
Så som tidigare handlar det om ett paket av åtskilliga lagändringar. Utkastet innehåller förslag om uppgifter som överförs från staten, kommunerna och samkommunerna till landskapen. Det ska ske 2019.
Här finns dock också ett förslag om att inrätta ett nytt verk, statens tillstånds- och tillsynsmyndighet, förkortad av LF till STTM. Dit samlas uppgifter från de nuvarande regionförvaltningsverken, delar av NTM-centralerna samt tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. De instanserna ämnar staten göra sig av med.
Verket ska fungera på riksnivå, men i regionerna ska det finnas verksamhetsställen.
Finlands skogscentral, miljöcentralen, landsbygdsverket och livsmedelssäkerhetsverket Evira (som jord- och skogsbruksministeriet planerar att slå ihop) samt säkerhets- och kemikalieverket Tukes och trafikverket ska finnas kvar. Graden av befogenheter varierar. Miljöcentralen blir till exempel närmast en forsknings- och utvecklingsenhet men behåller tydligen sina myndighetsbefogenheter när det exempelvis gäller att hålla koll på atmosfärens ozonskikt ...
Landskapen tar för sin del över uppgifter av kommunerna, landskapsförbunden, samkommunerna, andra delar av NTM-centralerna, arbets- och näringsbyråerna med deras utvecklings- och förvaltningscenter KEHA samt regionförvaltningsverken.
Enligt det utkast som nu just har lämnats på remiss är det bland annat landsbygdsförvaltningen, avbytarverksamheten, miljö- och hälsoskyddet, skärgårdstrafiken, fiskerihushållningen, vattenhushållningen, regionplaneringen, vattenvården och vattentjänster som flyttas över till landskapen.

Bland annat detta tar landskapen hand om
Några exempel på hur landskapen ska verkställa uppgifterna inom sina ansvarsområden:
- Vid tillsynen över djurens välmående ska landskapen utarbeta en regional plan och Evira en landsomfattande plan.
- Landskapen svarar även för tillsynen av djurtransporter.
- För veterinärtjänster ska Evira utarbeta en landsomfattande plan och landskapen en plan för tjänsterna inom sitt eget område.
- Landskapen ska ordna grundläggande veterinärtjänster och akut veterinärhjälp som ska vara tillgänglig under alla tider på dygnet för husdjur.
- En veterinär för nyttodjur ska vara tillgänglig på vardagar under tjänstetid.
- I övrigt får landskapen ingå avtal med en privat producent av veterinärtjänster.
Landskapen kommer också att svara för följande uppgifter inom sina områden, medan Evira har det landsomfattande ansvaret för:
- Bekämpning av djursjukdomar.
- Medicinsk behandling av djur.
- Växters sundhet.
- Plantmaterial.
- Bekämpning av flyghavre.
- Handel med utsäde.
När det gäller växtskyddsmedel ska säkerhets- och kemikalieverket Tukes ansvara för verkställandet av lagar och regler på riksnivå och landskapen på regional nivå.

Regionala landsbygdsprogram
Jord- och skogsbruksministeriet svarar för utarbetande av det riksomfattande landsbygdsutvecklingsprogrammet medan landskapen kommer att svara för de regionala programmen med utvecklingsplaner och lokala utvecklingsstrategier.
Landsbygdsverket svarar för stöden på riksplan, men landskapen tar emot stödansökningar och svarar för övervakning.
I fråga om ekoproduktionen utövar landskapen tillsyn över produktionen och produkterna inom sitt område. Livsmedelssäkerhetsverket Evira svarar för en flerårig nationell kontrollplan samt årligt utarbetande av en tillsynsplan för landskapen och verkets egen tillsyn.

Transportservice i skärgården
Inom lagstiftningen om främjande av skärgårdens utveckling faller det på landskapen att sörja för erforderlig trafik och transportservice i skärgården på ett så smidigt sätt som möjligt. Staten täcker en del av de här kostnaderna.
Kommunerna kan söka miljöbidrag för skärgården, men här är det den nya myndigheten Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet STTM som beviljar och även betalar ut bidragen.

Besvärsrätten begränsad
Inom miljöministeriets förvaltningsområde svarar ministeriet för uppföljning av områdesanvändningen medan landskapet har ansvaret inom sitt område.
Man har länge undrat om den nya myndigheten STTM ska få besvärsrätt så som NTM-centralerna hade tidigare.
Nu följer utkastet i alla fall motsvarande skrivning som finns i den nyss ändrade markanvändnings- och byggnadslagen så att STTM:s besvärsrätt begränsar sig till projekt av betydelse på det nationella planet eller på landskapsplanet.
Kommunerna behåller planläggningsmonopolet.
Inom vatten- och havsvården sköter landskapen uppgifterna inom sitt område, men på riksnivå sköts de av miljöministeriet, jord- och skogsbruksministeriet och naturresursinstitutet.

Landskapen svarar för grundvattenområden
Landskapen ska i alla fall samarbeta med STTM och kommunen granska åtgärder som påverkar vattnens tillstånd.
Landskapen har också till uppgift att bland annat ändra gränserna för grundvattenområden i fall "väsentlig information" så kräver.
Här ska även STTM avge utlåtande tillsammans med de berörda kommunerna.
Det samma gäller skyddsplaner från grundvattenområden.
Därutöver ska landskapet ännu göra upp förvaltningsplaner och åtgärdsprogram över vattenförvaltningsområdena.
I vården av byggnadsarvet kan STTM förbjuda åtgärder som äventyrar byggnadsarvet och besluta om skyddande av byggnader.

Exempel på som vad som gäller inom miljöskyddet
Miljöministeriet svarar för den allmänna styrningen, uppföljningen och utvecklingen.
STTM främjar styrningen och övervakar att uppgifterna sköts. Dessutom övervakar STTM att bestämmelserna beaktas och "stöder den kommunala miljövårdsmyndighetens verksamhet".
Det blir också STTM som avgör ansökan om miljötillstånd för större projekt och sådana som kan anses ha betydande miljökonsekvenser.
Om tillstånden gäller verksamhet som delvis hör under STTM:s behörighet och delvis inom kommunens behörighet är det STTM som avgör.
När det gäller marktäkt svarar miljöministeriet för den allmänna styrningen, medan STTM styr och övervakar verksamheten.
Sedan är det dock kommunen som övervakar täktverksamheten inom sitt område och som också tar ställning till enskilda tillstånd. I vissa fall, till exempel om området har betydelse för naturskyddet ska kommunen dock begära utlåtande av STTM.

Förvaltningen av naturvården
Miljöministeriet svarar för den högsta ledningen och övervakningen av naturvården och landskapsvården, som det sedan är STTM:s uppgift att främja och övervaka.
Landskapen och kommunerna har motsvarande uppgift inom sina områden.
Inom landskapet Åland torde det bli Statens ämbetsverk som innehar STTM:s roll, samtidigt som ämbetsverket åtminstone i huvudsak och i praktiken fortsätter i sin nuvarande form.

Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Ny myndighet får betydelse i övervakningen av landsbygdsnäringarna

När det gäller jord- och skogsbruket ser det nya verket som i propositionen kallas Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet (av LF förkortad till STTM) en central övervakande roll.
Några exempel:
I förslagen till ändringar av lagen om fastighetsbildning torde åtminstone vissa dikningsprojekt kräva STTM:s tillstånd. I vissa fall ska också förrättningsingenjören lämna in regleringsplanen i samband med dikning till förrättningsmannen eller till STTM.
I lagstiftningen om fastighetsdatasystem och informationstjänster heter det att lantmäteriverket på vägnar av en annan myndighet kan lämna ut uppgifter ur datasystemet till bland annat STTM.
För samfälligheter ska STTM liksom lantmäteriverket ha ett utdrag ur delägarlagets stadgar samt uppgifter om styrelseordförande, viceordförande och ombudsman.
Inom skogsförvaltningen ska Finlands skogscentral underrätta STTM omedelbart om åtgärder i skogen, om det till exempel berör en skyddad naturtyp eller ett Naturaområde. Samma gäller områden där flygekorrar förekommer.

Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

SLC och MTK kräver bättre avbytarservice inom Salo-enhetens område

Producentorganisationerna kräver att Salo stad och LPA åtgärdar de problem som förekommer inom avbytarservicen i Salo-avbytarenhets område. Kraven framförs i en skrivelse som riktats till Salo stads avbytarservice, Salos stadsdirektör samt LPA, och är undertecknat av SLC Nyland, SLC Åboland, MTK Uusimaa och MTK Varsinais-Suomi.
- Under det senaste året har producentförbunden fått ta emot en hel del respons om avbytarservicen, speciellt på Salo-enhetens område, det vill säga Åboland och Västnyland. Responsen har förmedlats vidare och vissa åtgärder har nog vidtagits, men det är uppenbart att där fortfarande finns en del problem som behöver åtgärdas, kommenterar SLC Nylands verksamhetsledare Bjarne Westerlund.
Producentorganisationerna närmar sig nu beslutsfattarna för att problemen inom avbytarverksamheten i Salo-enheten ska åtgärdas å det snaraste. I skrivelsen påpekas att flera avbytare borde vara heltidsanställda, och avbytarnas övertid borde kunna ersättas i lön och inte bara i ledig tid. Avbytarverksamheten borde också organiseras effektivare, och man bör sträva till att en gård i huvudsak har samma avbytare. Vid behov borde man också bättre kunna organisera användningen av privata avbytare.
För övrigt påpekar producentorganisationerna att någon inom enhetens administration alltid bör svara vid telefontid, eller ringa tillbaka omedelbart. Det borde dessutom vara möjligt att kontakta administrationen även utanför telefontiderna.

Nättjänst bör utnyttjas
Nättjänsten Lomitusnetti ses av gårdarna som ett smidigt verktyg, och därför borde administrationen använda tjänsten så att semesterbegäran och beviljad semester syns i realtid.
Producentorganisationerna påpekar att dålig avbytarservice är det sista en utmattad producent med finansiella problem behöver. Det här går heller inte ihop med LPA:s löfte om satsning på jordbrukarnas ork i vardagen.
Trots att kommunen har det största ansvaret i att organisera avbytarverksamheten, har LPA det övergripande ansvaret för förverkligandet av tjänsten.
Salo stad har lovat anställa ytterligare en person till avbytarenhetens administration, vilket producentorganisationerna ser som positivt. Problemen är däremot så stora att flera åtgärder behövs. För att avbytartjänsterna ska fungera behövs samarbete mellan alla personer inom avbytarsystemet.
Producentorganisationerna påpekar att samarbetsgruppen som har till uppgift att följa med hur avbytartjänsterna fungerar och behandlar praktiska frågor kring avbytarsystemet här kunde ha en betydande roll.

Andrea Bergman
andrea.bergman@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Ålandskomposten vill satsa på biogas

Ålandskomposten Ab ansöker om investeringsstöd på 1,36 miljoner euro av landskapsregeringen för att bygga ett biogasverk för biologiskt avfall i anslutning till den befintliga komposteringsanläggningen i Sund Gunnarsby. Enligt företagets vd Bengt Karlsson är investeringen "följande fas" för att utveckla hanteringen av åländskt bioavfall.
Men Ålandskomposten har ännu inte beställt den utrustning för trumkompostering som parterna kom överens om med representanter för landskapsregeringen och de största avfallsleverantörerna vid ett stormöte i december 2016.
- Vi har ännu inte fått det svar från landskapets miljöbyrå som vi begärt, säger Karlsson.
För den satsningen på trumkompostering har landskapsregeringen lovat ett investeringsbidrag på maximalt 200.000 euro.
Ålandskompostens kostnadskalkyl för biogasinvesteringen är på totalt 3,9 miljoner euro. Karlsson påpekar att biogasverket jämfört med traditionell våtrötning förväntas erbjuda bättre möjligheter att utvinna energi ur avfallet samt vidareförädla rötresten till biogödsel och jordförbättringsmaterial.
I kombination med den planerade komposteringsanläggningen (trumkompostering) kan företaget med en biogasanläggning säkra lokal hantering av olika bioavfallsfraktioner med två alternativa hanteringsprocesser på samma anläggning.
- Biogasprocessen är som känt känslig och med två godkända metoder kan företaget säkerställa att adekvat hantering alltid kan erbjudas lokalt, framhålls det i Ålandskompostens stödansökan.
För att maximera nyttan av biogasproduktionen ska biogasen enligt planerna förädlas för att uppfylla drivmedelsstandard. Detta ger en högre förädlingsgrad och erbjuder enligt Ålandskomposten "konkurrenskraftiga drivmedelslösningar för speciellt tyngre transportfordon i lokal trafik".
Den planerade biogasanläggningen bygger på ett modulärt koncept så att kapaciteten senare kan utvidgas kostnadseffektivt när marknaden för biogödsel utvecklas. Men eftersom de tillgängliga avfallsmängderna är små på Åland behövs ett investeringsstöd för att genomföra projektet.
Samtidigt är det enligt ansökan viktigt att kunna erbjuda en långsiktig hanteringslösning för bioavfall så att de företag inom landskapet som är beroende av en adekvat avfallshantering kan utveckla verksamheten och undvika en ohållbar transport av avfall bort från landskapet.
Ålandskomposten hoppas nu på ett snabbt svar från landskapsregeringen för att "inom kort" diskutera detaljerna för genomförande av projektet.

Rolf-Lennart Witting
witting@aland.net

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Åbolänningar sår i snö och hoppas på det bästa

Vårsådden fortsatte i veckan i smått förvirrad stämning i Åboland. I landets varmaste trakt avbröts de första majdagarnas värme av en serie snöbyar.
Sture Holmström
Sture Holmström sådde sitt maltkorn tidvis i tätt snöglopp i Vreta, Kimito.

- Hur det går med fröna? Det är omöjligt att säga. Det är rena lotteriet det här, säger Sture Holmström mellan varven på stubbåkern i Vreta där han sår maltkorn direkt.
- En och annan hagelskur har man väl varit med om tidigare men jag minns inte att jag sått direkt i snö tidigare.
Den goda sidan: man saknar inte luftkonditionering i traktorn.
- Det brukar vara olidligt på vårarna. Men nu är det bra.
Och sist och slutligen ser en snöby mera dramatisk ut än den behöver vara.
- Om det hade börjat regna skulle det nog redan slira under hjulen, säger Holmström då han betraktar den förvånansvärt torra marken.
Första fröet satt Sture Holmström i jorden fjärde maj - det var då bondböna. Totalt skall han ha 110 hektar sått, och det hoppas han att blir klart under nästa vecka.
Han hoppas också, förstås, att fröna gror och priset på varan skall bli hyggligt.

Betor - som förr
Längre norröver på Kimitoön i Ekniemi by sår Markku Virtanen sockerbeta på en vackert harvad åker. För sig själv och sin brorson sår han närmare nittio hektar sockerbeta.
I år gör lite flera än förr som Virtanen, sår sockerbetor, berättar odlingschef Tero Tanner på Sucros i Säkylä.
- Vi har fått med ungefär femtio nya odlare. I fjol sålde vi 10.700 fröpaket och i år ungefär 600 flera, säger Tanner.
Antalet motsvarar ganska väl antalet hektar som besås, i fjol var den 11.600 hektar. För i år hade Sucros hoppats på 14.000 hektar så att produktionen som inte mera är bunden av EU:s landskvoter kunde höjas från 81.000 ton socker till 100.000 ton, men så mycket verkar det alltså inte bli.

Vänta med oljeväxterna
Odlingsrådgivare Peter Fritzén på FHS säger att det kan vara skäl att vänta på varmare väder åtminstone med oljeväxterna.
- De borde komma upp snabbt så att de klarar sig undan jordlopporna. Om det är kallt och de kommer upp långsamt så hinner de bli uppätna an efter.
Också övriga grödor är i riskzonen om kylan håller i sig.
- Faran finns att fröna inte alls vaknar och bara ruttnar bort.
Det har varit torrt och marken är som Fritzén säger "överraskande mör".
Höstsäden har klarat sig bra i Åboland säger han. Men höstrapsen har mestadels slagit fel, om man inte sådde tidigt.

TEXT & FOTO
Mathias Luther
luther@infopr.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Miljöorganisationerna dominerade samråd om CAP

EU-kommissionen har fått in nästan 323.000 svar på sin offentliga utfrågning om den framtida jordbrukspolitiken. Nästan 80 procent av svaren kom via onlinekampanjen Living Land, som arrangerades av flera stora miljöorganisationer.
Under de senaste tolv veckorna har privatpersoner, organisationer och företag haft möjlighet att lämna in sina åsikter om den framtida jordbrukspolitiken. Utfrågningen avslutades den andra maj.
Nästan hälften av alla svar, 45,6 procent, kom från Tyskland. Övriga länder med förhållandevis stora andelar var Frankrike (12,5 procent), Italien (11,9), Spanien (7,7) och Belgien (6,4 procent).
Sammanlagt 1.188 svar kom från Finland (0,37 procent).

Miljöorganisationerna kräver en annan politik
Inför utfrågningen arrangerade de europeiska miljöorganisationerna en kampanj för att mobilisera svar av privatpersoner, organisationer och företag som efterlyser en förändrad jordbrukspolitik.
Bakom kampanjen står medlemsorganisationerna i European Environmental Bureau (EBB). De största organisationerna bakom uppropet är tyska BUND, Deutscher Naturschutzring, NABU, BirdLife och WWF.
Kampanjen har också engagerat omkring 600 företag och organisationer kring uppropet, som går ut på att EU:s gemensamma jordbrukspolitik måste förändras. Den nuvarande CAP betecknas som ohållbar.
Organisationernas budskap är att EU:s mat- och jordbrukssystem inte längre fungerar. Den kommande CAP-reformen måste vara rättvis för jordbrukare, miljömässigt hållbar, hälsosam och bygga på ett globalt ansvar för klimat och en hållbar utveckling.
På sin hemsida kräver den tyska organisationen NABU att EU:s budgetkommissionär Günter Oettinger och agrarkommissionär Phil Hogan nu måste lyssna till rösterna från samhället i stället för agrarindustrin.
Enligt NABU kräver 258.708 deltagare i online-kampanjen en drastisk förändring av jordbrukspolitiken. Det motsvarar 80 procent av alla svar på kommissionens samråd. NABU påminner om att EU subventionerar jordbruket med 38 procent av budgeten.
Enligt kritikerna används stöden till största delen för att finansiera schablonmässiga, arealbundna subventioner som gynnar intensiva produktionsmetoder. Det skadar miljön och jordbrukare som producerar mat med naturliga metoder.

Kommissionen efterlyser debatt
Den offentliga konsultationen om jordbrukspolitiken stängdes den andra maj. Enligt kommissionen arrangerades utfrågningen som bas för en bred debatt om CAP mellan möjligast olika grupper och aktörer, också utanför jordbrukssektorn.
En bred majoritet av svaren som kommissionen fick in (97 procent) hade lämnats in av enskilda personer. I ett pressmeddelande konstaterar kommissionen att ett stort antal svar hade lämnats in via kampanjer.
Drygt 10.000 svar kom från organisationer. Bara 7,18 procent av de individuella svaren kom från personer som arbetade inom jordbruket. Resten, 92,82 procent, saknade jordbruksanknytning.
Kommissionen har nu börjat utvärdera svaren. De första resultaten kommer att presenteras den 7 juli. I slutet av året ska kommissionen lämna sitt förslag till den framtida jordbrukspolitiken.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Stor landvinning inom finsk livsmedelsexport

Finland får börja exportera ägg och ägg- och nötköttsprodukter till Hongkong. Om exporten avtalades under jord- och skogsbruksministeriets och Livsmedelssäkerhetsverket Eviras exportfrämjande besök i Hongkong den 8-9 maj.
Äggexporten, som startar den 1 juni, öppnar samtidigt också marknaden för ekologiska produkter. Nötkött får exporteras redan från och med den 15 maj.
– För första gången i historien har myndighetsförhandlingarna lett till nya exportmarknader för finska ägg och äggprodukter i länder utanför EU. En del av produkterna kommer dessutom att vara ekologiska, gläder sig jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.
– Till det positiva slutresultatet bidrog framför allt den goda djursjukdoms- och salmonellasituationen i vårt land. Allt som allt gick godkännandeprocessen mycket snabbt, berättar ministeriets kanslichef Jaana Husu-Kallio som just återvänt från Hongkong.
Markandstillträdesprojektet som inleddes för nästan exakt ett år sedan har nu nått sitt slut. Att exportera fjäderfäkött och griskött till Hongkong har varit möjligt sedan år 2015.

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Vårbruket igång utan stress

Förra veckans kyla och snö har till en del försenat det åländska vårbruket, men Guy Söderlund i Jomala Ytterby tar ingen stress.
Guy Söderlund
Guy Söderlund hade ingen brådska med att så vårvete i onsdags fast ett 60-årskalas väntade senare på dagen.

- Fint att det förra veckan kom väta i de annars torra markerna. Och nu när det blivit varmt torkar det upp på bara några timmar när man plöjer, säger Guy i en paus medan han i onsdags sådde vårvete.
Årets första vårvetet på gården såddes dock redan före snöfallet. Och trots att det blev ett påtvingat uppehåll med vårbruket är Guy inte orolig.
- Vi är två som jobbar med egna maskiner och har bara drygt 30 hektar som ska sås. Resten är vall.
59-åriga Guy Söderlund har också varit åkeriföretagare och kört taxi och tack vare privat försäkring kunde han gå i pension redan för fyra år sedan.
Sonen Gustav Söderlund som för ett par år sedan blev klar med sin jordbruksutbildning i Brusaby har numera huvudansvaret för att bruka gården.
- Så nu är jag bara dräng och har chefen i öronen. Men om några timmar sticker jag på ett 60-årskalas.

Rivstart efter Valborg
Flera andra odlare på Åland har också sått sitt första vårvete för ett par veckor sedan. Den första potatisen sattes redan i mars och en del lök har också kommit i jorden.
Men Sixten Mattsson som odlar spannmål, potatis och lök på 95 hektar på gården Staffans i Jomala Karrböle har ännu inte sått något alls.
I onsdags lastade han gödsel på Håkan Janssons dyngspridare. Plöjningen skötte sonen Robin Mattsson, som går Ålands yrkesgymnasiums distansutbildning för jordbrukare.
Sixten Mattsson
Sixten Mattsson är redo med gödslingen.

Men inte heller Sixten, som är ordförande för ÅPF:s spannmålsutskott, oroar sig för att inte få vårbruket klart i tid.
Robin Mattsson
Robin Mattsson, som utbildar sig för att ta över hemgården i Karrböle, plöjer inför vårsådden.

- Tidigare var det var så torrt i markerna att det bara var bra med förra veckans blöta. Men snön kunde förstås ha kommit en vecka tidigare.

TEXT & FOTO
Rolf- Lennart Witting
witting@aland.net

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Delad behörighet bäddar för strid inom jordbruket

Just inom jordbruket där det är så kallad delad behörighet mellan staten och den åländska självstyrelsen kan det lätt uppstå konflikter. Det konstaterade landskapsregeringens näringsavdelnings chef Linnea Johansson och Minna-Mari Kaila när kanslichefer och ledande tjänstemän från samtliga ministerier i Helsingfors i veckan besökte Åland.
Delad behörighet innebär att det är ibland blir en tolkningsfråga vem som har makten att bestämma, men därmed också ska betala.
De senaste stridsfrågorna har bland annat handlat om att staten inte vill ge åländska jordbrukare möjlighet till statlig garanti för så kallade krislån. Den frågan har nu förts till Högsta domstolen för avgörande och Kaila kunde bara konstatera att parterna nu måste vänta på HD:s utslag.
Ålänningarna är också missnöjda med hur staten fördelat fiskekvoter till Åland och ställt villkor för fisket, trots att dessa saker enligt åländska uppfattning är något som ska beslutas om i samråd.
Ytterligare en stridsfråga har varit LFA-stödet, som enligt Ålands tolkning av självstyrelselagen borde ska betalas av staten.

Avundsjuka en gemensam sak
Den allra största nöten att knäcka just nu är dock hur landskapsreformen ska genomföras utan att det kostar ålänningarna 60 miljoner extra när statsskatten höjs. Åland har nämligen redan genomfört motsvarande sjukvårdsreform så att landskapet ansvarar för den.
Men både Ålands "statsminister", lantrådet Katrin Sjögren och statsrådets kanslichef Paula Lehtomäki, tyckte vid en presskonferens att det pågår "konstruktiva diskussioner" både om detta och andra gemensamma frågor.
Finansministeriets kanslichef Martti Hetemäki tyckte att det varit intressant att bland annat lära sig om landskapets starka ekonomi och varför Åland varit så framgångsrikt med att upprätthålla en hög sysselsättning. Exempelvis nu i april var arbetslösheten bara 3,6 procent.
- Vi konstaterade att det enda gemensamma som vi inte behöver ta efter Åland är avundsjukan. Sånt har vi tillräckligt av själva, kommenterade kanslichefen.
- Den åländska avundsjukan har på många sätt varit en stark drivkraft för att utveckla samhället, kontrade lantrådet.

Rolf-Lennart Witting
witting@aland.net

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

EU-producenter vill förenkla det gröna stödet

Nästa jordbrukspolitik efter 2020 ska liksom tidigare balansera på två pelare, men tillämpningen måste förenklas. Det gäller i synnerhet förgröningsåtgärderna. Det anser de europeiska producenternas takorganisation Copa-Cogeca.
Producenterna har gestaltat sina krav på den framtida jordbrukspolitiken och lägger därmed ett tungt bidrag till EU-kommissionens samråd om den framtida jordbrukspolitiken. Tiden för svaren löpte ut i början av maj.
Copa-Cogeca vill behålla den bestående strukturen för jordbrukspolitiken CAP. Den ska också framöver stå på två starka pelare. Enhetliga regler måste gälla för jordbruket i hela den europeiska unionen.

Direktstöden är centrala för CAP
De senaste åren har EU-kommissionen stegvis fogat in nya åtgärder som ska förbättra producenternas trygghet. De borde också behållas i framtiden. Skyddsnät för marknaden och instrument för riskhantering har kommit för att stanna.
Copa-Cogeca betraktar direktstöden som det bästa möjliga instrumentet för att hjälpa jordbrukarna att skydda sig mot risker och stabilisera inkomsterna. Stöden är en central komponent i systemet.
Direktstöden borde uteslutande betalas till aktiva jordbrukare som tryggar livsmedelsförsörjningen och producerar offentliga nyttigheter och tjänster, framhåller Copa-ordföranden Martin Merrild.
Ett av de mest angelägna målen är att förenkla CAP-systemet. Det gäller inte minst bestämmelserna för förgröningen, som är alltför krångliga. De hämmar både innovation och effektivitet och utgör en svår byråkratisk belastning.
Den senaste krisen inom jordbruket har tydligt visat att de politiska instrumenten måste moderniseras och anpassas till dagens situation. Det finns ett klart behov att strömlinjeforma åtgärderna till marknaderna.
Producenterna behöver nya och effektivare verktyg för riskhantering för att möta den tilltagande volatiliteten på marknaderna. Terminsmarknaderna måste utvecklas vidare. Sådana verktyg ska ändå förbli frivilliga för jordbrukarna, anser Merrild.
Det är också viktigt att jordbrukspolitiken innehåller element som uppmuntrar unga människor att arbeta inom jordbruket. Flykten från landsbygden måste stoppas genom att göra landsbygden mer lockande som livsmiljö.

Bredband är nödvändigt
Enligt Merrild ska landsbygden erbjuda en attraktiv och uthållig livsmiljö. Utvecklingen förutsätter lämpliga instrument för ändamålet. Av samma åsikt är Cogeca-ordföranden Thomas Magnusson, som efterlyser kraftigare satsningar på infrastrukturen.
Tillgången till bredband är en grundläggande service. Därigenom kan producenterna vidareutveckla sina företag till smarta jordbruk och utnyttja alla chanser som den digitala teknologin erbjuder, anser Magnusson.
Med hjälp av smart jordbruk och precisionsodling kan jordbrukarna producera mer varor mer mindre resurser. Produktionsmedel som gödsel kan därigenom spridas exakt och effektivt. Det sänker produktionskostnaderna.
Enligt Magnusson flyter en alltför liten del av matens pris tillbaka till gårdarna. För att höja andelen, borde producenterna uppmuntras till att ansluta sig till andelslag och motsvarande sammanslutningar.
Därigenom kan marknadsföringen effektiveras så att en större del av priset tillfaller bonden. Det förutsätter i sin tur att andelslagen arbetar innovativt och följer upp de nyaste trenderna inom konsumtionen, avslutar Magnusson.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Trump går till angrepp mot Kanadas mjölkpolitik

Mjölk kan bli huvudingrediensen för en ny handelstvist mellan USA och Kanada. President Donald Trump betecknar Kanadas starkt reglerade mejerisektor som ett hot mot USA:s mjölkbönder. Han hotar också med tullar på kanadensiskt timmer.
Trump har via Twitter anklagat Kanada för att göra livet surt för USA:s mjölkproducenter. Mejeriindustrin i norra USA känner sig hotad av billig mjölk från Kanada, som håller sina mjölkbönder under armarna med en stark kvotreglering.
Dessutom har Kanada nyligen stoppat importen av mjölkprotein från USA. Det har retat upp mjölkbönderna i flera USA-delstater. I ett tal i Wisconsin lovade Trump nyligen sina bönder att ställa kanadensarna till svars.
Kanadas mjölkbransch arbetar med en marknadsmodell som garanterar ett stabilt mjölkpris genom en ständig anpassning till marknaden. Det ger producenten en säker inkomst utan att belasta staten.
Kärnstycket i det kanadensiska systemet är mängdstyrningen "Supply Management", ett slags automatik som upprätthåller balansen mellan utbud och efterfrågan på marknaden. Mekanismen bygger på ett kvotsystem som ständigt anpassas till situationen.

Kanada stoppade kryphål i importen
Kanadas mjölkreglering har länge kritiserats av mejeribranschen och mjölkproducenterna i USA. De måste nöja sig med att exportera småsmulor i form av proteinkoncentrat, som kanadensiska mejerier har använt för framställningen av yoghurt och ost.
De senaste åren har Kanada köpt in proteinkoncentrat från USA till ett årligt värde av 150 miljoner US-dollar. På begäran av den kanadensiska mjölkbranschen har regeringen nyligen stoppat detta kryphål.
Myndigheterna har infört en ny klassifikation för mjölk som ska locka mejerierna att framställa allt proteinkoncentrat av kanadensisk mjölk. Strategin förefaller att fungera och gynnar givetvis Kanadas mejerier och mjölkproducenter.
USA-producenterna förlorar marknad i motsvarande mån. Importen av proteinkoncentrat från USA har regelrätt rasat. Mjölkbönderna i gränsstater som Wisconsin och New York har fått höra att deras mjölk är överflödig, skriver USA Today.
En grupp kongressmedlemmar har påtalat missförhållandet i ett brev till president Donald Trump. De framhåller att mejerierna och deras mjölkleverantörer är beroende av exporten, som har stoppats på protektionistiska grunder.
Trump reagerade genast via både Twitter och ett tal till bönderna i Wisconsin. Han betecknade kanadensarnas åtgärder som en oförskämdhet som måste bemötas. Min personal kommer att finna en lösning, lovade Trump.

Kanada är ingen syndabock
Kanadas USA-ambassadör i Washington kom prompt med ett svar. Enligt ambassadören är Kanada ingen syndabock för USA-böndernas problem. Orsaken är den globala överproduktionen av mjölk, citeras ambassadören av tidningen Globe and Mail.
Kanadas premiärminister Justin Trudeau försäkrar för sin del att Kanada inte har för avsikt att slopa sitt kvotsystem. Trudeau betonar att Kanada importerar betydligt mer mjölkprodukter från USA än omvänt.
Värdet av den kanadensiska mjölkimporten från USA överstiger Kanadas motsvarande export med 400 miljoner US-dollar årligen. Den globala handeln med jordbruksprodukter är för övrigt inte så fri som Trump tycks tro, tillägger Trudeau.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

USA utesluter inte ett bantat TTIP-avtal

Planerna på TTIP-avtalet mellan EU och USA måste kanske inte avskrivas helt och hållet. Enligt EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström visar Trump-administrationen ett förnyat intresse att i viss mån tina upp de djupfrysta handelsrelationerna.
I en artikel i Financial Times signalerade USA:s handelsminister Wilbur Ross att USA inte är helt främmande för tanken att återuppta samtalen om frihandel mellan EU och USA. En orsak är USA:s stora underskott i handeln över Atlanten.
Liknande tongångar hörs också från den republikanska talmannen för representanthuset, Paul Ryan. Under ett besök i London lät Ryan förstå att USA strävar till ett samarbete med EU för att finna en väg till nya samtal.
Tongångarna inom Trump-administrationen har därmed förändrats rätt kraftigt, jämfört med den blivande presidentens massiva motstånd mot TTIP i sin valkampanj. Då sade Trump att USA i fortsättningen bara förhandlar bilateralt med enskilda EU-länder.
Efter valet beslöt EU-kommissionär Cecilia Malmström att officiellt lägga förhandlingarna med USA på is. Enligt Malmström skulle TTIP hamna i frysboxen, sannolikt för en längre tid framåt.
Pausen kan ändå bli kortare än väntat. Efter ett möte med Trumps handelsminister Wilbur Ross, ser Malmström nya möjligheter att återuppliva samtalen i en eller annan form. Men ännu är USA-regeringen inte redo, bedömer handelskommissionären.
Trump och hans kabinett har antagligen läst på och tänkt över saken. Presidenten uppges vara förargad över det amerikanska underskottet på 149 miljarder dollar i handeln mellan USA och EU. Det ska rättas till.
USA måste enligt Trump förhandla fram ett bättre marknadstillträde i EU. Han eftersträvar en ömsesidig avveckling av importtullarna. Ett ambitiöst avtal av TTIP-modell med samordnade produktstandarder torde däremot inte vara föremål för diskussion.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Mercosur vill enas om EU-avtal detta år

Den nya förhandlingsrundan mellan EU och det sydamerikanska Mercosurblocket avancerar snabbt. Om allt går enligt ritningarna kan parterna enas om den slutliga avtalstexten redan i december.
Efter brottet med USA har EU ökat förhandlingstakten om nya handelsavtal på många olika fronter. De segslitna förhandlingarna med de sydamerikanska länderna Argentina, Brasilien, Uruguay och Paraguay ska nu forceras på allvar.
Både EU och Mercosur är angelägna om en snabb lösning. Spaniens premiärminister Mariano Rajoy uppmanar parterna att brådska med förhandlingarna. Ett avtal är närmare än någonsin tidigare, sade Rajoy under ett besök i Brasilien.
Argentinas utrikesminister Susana Malcorra har också uttalat sig optimistiskt. Efter ett möte i Bryssel uttryckte Malcorra förhoppningar om snabba samtal. Hon sade att parterna först försöker lösa de minst komplicerade frågorna.
Hon medger att det finns många svåra problem som är känsliga för vissa EU-länder. Det gäller inte minst jordbruket. Målet är att nå ett avslut före det viktiga WTO-toppmötet i Buenos Aires i december.
Argentina har det roterande ordförandeskapet i Mercosur. Förhandlingsklimatet kan gynnas av Argentinas nya marknadsliberala president Mauricio Macri. Hans mål är att på allvar integrera Mercosur i det världsekonomiska samfundet.
Samtalen omfattar femton kapitel. Nästa förhandlingsrunda planeras i slutet av maj. Därefter möts parterna ännu en gång före sommarpausen. På mötet i mars diskuterades frågor som bland annat berörde energi och råvaror.
Parterna har också enats om reglerna för ursprungsbeteckningar för fiskeriprodukter. Förslagen till ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och förädlade jordbruksprodukter har också diskuterats.

EU poängterar livsmedelssäkerhet
De största meningsskiljaktigheterna gäller förslagen från Mercosur om allmänna tullsatser, subventioner, skydd av nya industrigrenar och EU-förslaget till förbud mot exportavgifter. EU:s producenter har ställt sig kritiska till Mercosuravtalet.
Köttskandalen i Brasilien berördes inte i de officiella diskussionerna. Livsmedelssäkerheten är emellertid ett viktigt område i de fortsatta förhandlingarna, betonar EU-kommissionen.
Mercosurländernas viktigaste exportvaror i handeln med EU är jordbruksprodukter, särskilt soja, kaffe och köttprodukter. EU vill i sin tur öka exporten av maskiner och farmaceutiska produkter.
USA:s nya frihandelskritiska handelspolitik har satt ny fart på samtalen. EU och Mercosur har i tjugo års tid förhandlat om ett frihandelsavtal utan resultat. Det verkar som om sydamerikanerna denna gång skulle mena allvar med sina närmanden till Europa.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Arla sänker inte mjölkpriset i Finland


Uppdaterad och rättad 4.5.2017, svenska priset är 34 cent

Arlas sänkningar av mjölkpriset i flera europeiska länder berör inte Arla i Finland, försäkrar verkställande direktören Reijo Kiskola för Landsbygdens Folk.
I Finland prissätts mjölken enligt andra system och priset sänks inte här.

I Finland fungerar Arla som ett privat bolag och leverantörerna är inte medlemmar i andelslaget Arla.
I slutet på förra veckan blev det offentligt att Arla sänker mjölkpriset i hela Europa, utom i Storbritannien.
Orsaken till det brittiska undantaget är enligt Lantbrukets Affärstidning ATL, att den säsongbetingade minskningen av mjölkmängden och sänkt pris är en dålig kombination.
Arlas pris ligger enligt ATL nu på 31,6 cent i Nederländerna och på cirka 34 cent i Sverige. Åtminstone det svenska priset är baserat på GMO-fri utfodring. MG

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Reklam-reklam

Euromaster

Förkalkyler på nätet