Landsbygdens Folk

Bläddra online

- Matsvinnet skulle minska om vårt arbete och rena råvaror skulle värderas mera!<br />
- Du menar att vi borde ta ett högre pris för maten?<br />
- Vi kunde ha en gemensam kampanj; du skulle representera den strävsamma producenten och vi skulle höja på marginalerna!

Hitta rätt i märkesdjungeln!

Ursprungsmärkning används för att understryka var eller hur en produkt eller tjänst är producerad.
Gott från Finland-märket och Hjärtbladsflaggan känns igen av de flesta konsumenter, men vad säger märkena egentligen om graden av inhemska råvaror eller inhemskt arbete?
Här är reglerna för de vanligaste märkena i korthet.

Läs mera

Ledaren 14.9.2018 
Quo vadis inhemsk frilandsodling?

Det är många som drabbats av årets torka, men frilandsodlarna med sina höga produktionskostnader har kanske drabbats hårdast av alla producenter. I varje fall då det kommer till vem som förlorar mest pengar.
Det är dystra rapporter som kommer från frilandsodlarna runt om på SLC:s verksamhetsområde. Odlare av lök, broccoli, blomkål och morot har kanske drabbats särskilt hårt. Enligt uppgifter till LF är skördebortfallet upp till 75-80 procent på de här grödorna för en del odlare. Skördebortfallet i fråga om uttryckligen marknadsduglig skörd, men det är enbart marknadsduglig skörd man får betalt för.
De för tillfället högre producentpriserna på de av torkan drabbade odlingsgrödorna kompenserar visserligen, men ändå inte på långt när för den ekonomiska katastrof som den här odlingssäsongen innebär. Producent- och marknadspriserna är i och för sig 20-25 procent högre på till exempel broccoli och blomkål men som en frilandsodlare uttryckte det: ”vad hjälper det när man helt enkelt inte har någonting att sälja”.
Ofta brukar handeln reagera på en motsvarande situation med att importera in grönsaker, rotsaker och sallat från andra närliggande länder, men den här gången finns det helt enkelt inte produkter att tillgå i Nordeuropa, ja nästan hela Europa har slut på trädgårdsprodukter.
Spanien har en effektiv trädgårdsproduktion, men också de spanska odlarna har drabbats hårt av torkan, även om rapporter från den iberiska halvön under sensommaren och hösten berättar att produktionen håller på att återhämta sig.
I år har det dessutom inte räckt till att ha bevattning, odlarna borde haft gigantiska kylanläggningar över åkrarna också. Hettan är ett minst lika stort problem som torkan för många av våra vanligaste frilandsgrödor.
Gurkväxterna är ändå ett undantag, de stortrivs med värme och till exempel frilandsgurka och zucchini finns det just nu gott om. Här tycks också den nationalekonomiska tesen om utbud och efterfrågan fungera med förkrossande effektivitet, producentpriserna på gurkväxter är märkbart sämre än under ett genomsnittsår.
Parallellt med slutspurten på den katastrofala odlingssäsongen pågår kampanjer för producenterna i K-kedjan och S-kedjan. K-kedjans kampanj ”Tack till producenten (Tuottajille kiitos)” koncentrerar sig på tio stycken av kedjans egna private label-produkter och från varje enskild såld produkt går ett fastställt belopp som stöd till producenterna. Produkterna är i huvudsak köttbaserade eller så handlar det om konsumtionsmjölk varför just frilandsproducenterna knappast har draghjälp av K-kedjans kampanj.
S-kedjans kampanj inleddes med prissänkning på vissa produkter för att kunna sälja mer och på så sätt köpa in mer av producenterna. En kan tyckas märklig logik där billigare produkter liksom ska ge mer åt producenterna. Senare riktade S-kedjans kampanj in sig också mot grönsaker för att uppmana konsumenterna att äta mer grönt vilket som syfte förstås är bra.
I samband med kampanjerna har kedjorna haft stora helsidesannonser i landets största dagstidningar och vill man faktiskt uppriktigt garantera det inhemska ursprunget kunde man i dessa annonser använda sig av Grobladet- och Gott från Finland-märkningen. Förnuftigast vore ändå att handeln skulle betala skäliga och rättvisa producentpriser för att säkerställa en kontinuerlig efterfrågan för producenterna och en kontinuerlig tillgång för dem själva.
I Sverige har handeln under den här säsongen gått producenterna till mötes genom att tillfälligt sänka mottagnings- och kvalitetskraven på till exempel isbergssallat. Samtidigt ska vi producenter ändå komma ihåg att den inhemska handeln har stor genomslagskraft bland konsumenterna. Redan det att handeln ger synlighet åt den här frågan, att producenterna nu befinner sig i en exceptionellt trängd situation, ökar medvetenheten och det är viktigt.
Vädret rår man inte på, men vad kan då statsmakten göra i det här läget för att lindra torkans och värmens konsekvenser för frilandsodlarna? I måndags nådde producentorganisationerna en överenskommelse med Jord- och skogsbruksministeriet om fördelningen av de 30 miljoner av krispaketet som går direkt till gårdarna. Fördelningen beaktar de olika stödområdena och de specifika produktionsinriktningarna.
Den enmagade sektorn, den idisslande sektorn och spannmålsodlingen får sitt och nu står det klart att frilands- och potatisodlingen inte beaktas nämnvärt i detta skede. En sak statsmakten förstås kan göra är att se till att de omtalade bränsleaccisåterbäringarna verkligen blir av, att de betalas ut raskt och att de omfattar också det bränsle som frilandsodlarna använt på bevattning.
En annan sak är det lagringsstöd som infördes i samband med EU-inträdet 1995 och som det under de senaste åren höjts röster för att skära ned på. Skjut helt enkelt upp den nedskärningen! Gör den inte efter en av de värsta odlingssäsongerna på decennier.
Dessutom finns det totalt sett åtminstone en tredjedel mindre lagringsduglig skörd tillgänglig i år, vilket gör att det tilltänkta budgetanslaget bör räcka till ändå. Lagringsstödet betalas ut baserat på medeltalet av de månatliga lagerinventeringarna under oktober, november och december.
En mer långsiktig men minst lika viktig åtgärd är att se över upphandlingskriterierna till de offentliga köken så att man verkligen premierar inhemsk, trygg och ren mat. Det här är ett långsiktigt arbete och ett arbete som just nu i mångt och mycket måste göras på kommunal nivå.
Också där måste den politiska viljan finnas för att de som äter offentlig mat fem eller rent av sju dagar i veckan äter en mat som görs på pålitliga och säkra livsmedel.
 
Staffan Björkell

Ledarsida | Utskriftsvänlig version »»

Livsmedelsombudsmannen
ska få en stark roll

Statsrådet gav i dag torsdag riksdagen en proposition om livsmedelsmarknadslagen för behandling. Syftet med lagen som är planerad att träda i kraft den 1 januari 2019 är att få livsmedelsmarknaden att fungera bättre och att trygga ställningen för de aktörer som har den svagaste positionen i livsmedelskedjan. Handeln med livsmedel kommer att övervakas av en livsmedelsmarknadsombudsman.
Lagen ska ge producenter möjlighet att få skriftliga avtal om försäljning av jordbruksprodukter. Ett ytterligare mål är att inom handeln med jordbruksprodukter och livsmedel förhindra oskäliga villkor och förfaranden som strider mot god affärssed eller annars är otillbörliga mot en annan part.
I lagen finns också bestämmelser om en livsmedelsmarknadsombudsman som ska övervaka att de krav och förbud som ingår i lagen iakttas.
– Ombudsmannen kan motverka olämpliga affärsmetoder inom livsmedelskedjan. Jag tror att spelet blir renare nu. Det är fint att vi så snabbt får en länge efterlängtad utomstående myndighet som har ett starkt mandat att försvara dem som har den svagaste positionen i livsmedelskedjan, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.
När livsmedelsombudsmannen observerar att en näringsidkare har vidtagit en lagstridig åtgärd ska ombudsmannen genom förhandlingar försöka få näringsidkaren att frivilligt avstå från åtgärden. Ombudsmannen ska själv kunna avgöra om kraven på skriftliga avtal och på avtalens minimiinnehåll har uppfyllts och vid behov ge en anmärkning eller meddela en offentlig varning.
Ombudsmannen ska också kunna ansöka om förbud hos marknadsdomstolen, och i samband med det föreläggande av vite, när det gäller förfaranden som är otillbörliga mot en annan näringsidkare. Ombudsmannen kan också ge rekommendationer, utlåtanden och förslag som hänför sig till verksamheten inom livsmedelskedjan samt ge aktörerna inom livsmedelskedjan information och råd om god affärssed.

Samarbetet mellan ombudsmannen
och självregleringsorganet ska stärkas
Efter remissbehandlingen bestämdes att samarbetet mellan ombudsmannen och självregleringsorganet ska stärkas. Innan ombudsmannen ger rekommendationer ska ombudsmannen be självregleringsorganet, det vill säga Centralhandelskammarens nämnd för god affärssed inom livsmedelskedjan, komma med ett utlåtande.
Tjänsten som livsmedelsmarknadsombudsman ska inrättas vid Livsmedelsverket som inleder verksamheten i början av 2019. Kostnaderna för tjänsten och byrån uppskattas uppgå till 500.000 euro år 2019. Regeringens proposition om livsmedelsmarknadslagen hänför sig till budgetpropositionen för 2019 och avses bli behandlad i samband med den.
Lagen bedöms leda till att de viktigaste villkoren i högre grad tas med i avtalen, att riskerna i samband med verksamhet som strider mot god affärssed minskar och att livsmedelsmarknaden börjar fungera bättre.
Formbundna skriftliga avtal väntas i början leda till något ökade kostnader för de aktörer vars avtal för närvarande inte motsvarar kraven enligt den nya lagstiftningen. Myndighetstillsynen bedöms i första hand förebygga lagstridigheter.

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

FAO och EU varnar för svinpestepidemi

Den afrikanska svinpesten fortsätter att breda ut sig i EU och Asien. Enligt EU:s hälsokommissionär Vytenis Andriukaitis förbereds en europeisk strategi mot svinpest. FN-organisationen FAO befarar att epidemin ska spridas vidare i Asien.
Sedan början av året har närmare 1.000 utbrott av afrikansk svinpest registrerats i EU. Nästan 4.000 infekterade vildsvin har identifierats, fastslog Andriukaitis under en konferens om gränsöverskridande djursjukdomar i Bryssel.
Under sitt anförande påpekade Andriukaitis att svinpesten nu också har nått Bulgarien. Den snabbaste spridningen sker i Rumänien, där smittan är svår att kontrollera. Risken för en fortsatt spridning är överhängande.

Kommissionen förbereder strategi
Enligt Andriukaitis finns det också positiva nyheter. I Tjeckien har man lyckats dämma in svinpesten genom snabba och effektiva åtgärder. Han efterlyste en konsekvent och gränsöverskridande bevakning, både i smittade och icke-smittade länder.
Karantän är viktig men allra effektivast är förebyggande åtgärder. För ändamålet utarbetar kommissionen en EU-omfattande strategi som syftar till att stoppa spridningen. Det definitiva målet är att utrota den afrikanska svinpesten.
Strategin omfattar flera typer av element, från jakt till biosäkerhet. Stammen av vildsvin ska kontrolleras noga. EU måste dessutom komma åt den viktigaste orsaken till smittan, den mänskliga faktorn.
Enligt Andriukaitis främjas svinpestens spridning allra effektivast av människor som inte passar upp i omgivningen. Slarv främjar plötsliga och oförutsedda utbrott av svinpest i regioner som tidigare har gått fria.
EU-kommissionären påpekade att en okontrollerad spridning av den afrikanska svinpesten skulle få förödande konsekvenser, både för den europeiska grisnäringen och den globala ekonomin. Fallet i Bulgarien åskådliggör betydelsen av vaksamhet.

Oro i Asien
Efter de många nya fallen av afrikansk svinpest i Kina, befarar FN:s mat- och jordbruksorganisation FAO en våg av utbrott i flera asiatiska stater i regionen. Det framgick av diskussionerna på ett krismöte som nyligen arrangerades av FAO i Bangkok.
De församlade experterna var eniga om att viruset har landat i Asien för att stanna. Utbrotten i Kina är bara isbergets topp och det är en tidsfråga när svinpesten når andra sydostasiatiska länder.
Enligt FAO:s chefsveterinär Juan Lubroth finns det många teorier om orsakerna till svinpestens spridning över mycket långa distanser. Experterna utgår från att smittan i huvudsak sprids via råa köttprodukter.
Det är mindre sannolikt att vandrande vildsvin skulle transportera smittan över så stora områden som fallet har varit i Kina. Mot bakgrunden av den omfattande handeln med griskött i Asien är det bara en tidsfråga innan svinpesten når Kinas grannländer.
Under FAO-konferensen fick de kinesiska myndigheterna erkänsla för snabba initiativ för att begränsa spridningen. Enligt de samlade experterna tog myndigheterna genast utbrotten på yttersta allvar och handlade effektivt.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Tecken på stigande potatispriser

Potatisskörden blir mindre i hela Europa. I Sverige är priserna på stigande och där betalas nu cirka 31 cent per kilo för fasta sorter. Också i Finland stiger priserna men de borde upp ytterligare, säger odlaren Per-Erik Englund.
Potatispris
Per-Erik Englund tog i tisdags upp Marabel i Dagsmark. I tisdags hade familjen tagit upp potatis på cirka 7 hektar. Det står klart att skörden blir mindre än normalt. Viktigt nu är att priserna kommer upp. Osku Potatis, som Englund är delägare i, betalar nu från 25 cent per kilo. I Sverige är priserna ännu högre, berättar han.

För en dryg månad sedan sänkte handeln medelpriset på potatis från cirka 20 cent per kilo till omkring 15-18 cent per kilo. En sänkning som kritiserades hårt av odlare i LF med tanke på att torkan kommer att drabba årets skörd mycket.
Enligt Lukes senaste rapport beräknas skörden i hela landet bli 503 miljoner kilo, vilket är 18 procent mindre än i fjol. Ställvis kan skörden av vissa sorter bli ännu mindre, vilket bland annat Per-Erik Englund i Dagsmark redan nu kan konstatera.
- Hittills uppskattar jag att skörden blir ungefär 25-30 procent mindre än i fjol. Sieglinde (Siikli), som är en höstpotatis är betydligt mindre i storlek än i fjol och där blir skörden upp till hälften sämre än i fjol. Detsamma gäller för sorten Solist som vi har på torkkänsliga åkrar. Vi har bevattnat men det var inte tillräckligt, konstaterar Englund.
Englund och hans familj inledde i likhet med många andra potatisodlare upptagningen den här veckan. I tisdags hade de avverkat cirka sju hektar och då togs sorten Marabel upp.
- Storleken är mindre på potatisarna, men mängdmässigt ser det inte lika dåligt, ungefär 15 procents sämre skörd än i fjol. Det är fortfarande för tidigt att säga något exakt om bortfallet, men det står klart att torkan har drabbat oss mycket hårt, menar han.

Dålig knölsättning
Förhandsspekulationerna om årets skörd ser därmed ut att hålla. När knölsättningen för matpotatisen kom igång efter midsommar så räckte inte vattenmängderna till.
- Det bidrog till att knölsättningen blev dålig. Vi fick knappt något regn efter midsommar och det är orsaken till att skörden blir betydligt mindre i år, säger Englund.
Med tanke på den dåliga skörden ter det sig mycket märkligt att handeln sänkte potatispriserna för en dryg månad sedan. Men under de senaste veckorna verkar priserna nu vara på väg upp.
- För en månad sedan var det fortfarande mycket varmt och utbudet var troligen större än efterfrågan. Det konsumerades mindre potatis på grund av värmen, vilket gjorde att priserna pressades nedåt, misstänker Englund.
Englund, som är delägare i Osku Potatis, som huvudsakligen levererar matpotatis till dagligvaruhandeln, betalar i dag från 25 cent per kilo till sina odlare.
- Vårt andelslag strävar efter att kunna betala ett så högt pris som möjligt till delägarna och våra leverantörer. 25 cent per kilo är ett ganska bra pris, men det bör upp ytterligare. Enligt mig borde priserna upp till över 30 cent per kilo eftersom ett år med underskott bör kompensera tidigare år med ett för stort utbud av potatis med lägre priser som följd.
- Men det viktiga är att priserna stiger också i Finland. Det är positivt, säger Englund.

Högre priser i Sverige
Potatisskörden blir mindre i hela Europa och i Sverige betalas sedan drygt två veckor sedan cirka 3,25 kronor (31 cent) per kilo för fasta sorter.
- Potatispriserna har varit på stigande de senaste tre veckorna, de startade på 2,50 kronor (cirka 23 cent) per kilo och har i dagsläget stigit till 3,25 kronor (31 cent) per kilo för fasta sorter, berättar Katarina Gillblad, verksamhetsledare för föreningen Potatisodlarna i Sverige.
Och hon förutspår att priserna kommer att stiga ytterligare.
- Det är nästan nödvändigt att priserna stiger ytterligare för att försäkra sig om att odlarna har råd med utsäde efter den här säsongen. Eftersom också utsädesodlingen har påverkats av torkan i hela Europa står det klart priserna på utsäde kommer att stiga märkbart nästa år. Det finns ingen möjlighet att de är på samma nivå som i år. Går inte priserna upp ytterligare kommer odlarna inte ha råd att odla någon potatis nästa år, menar Gillblad.
Det såg dåligt ut med prisutvecklingen tidigare i somras för de svenska potatisodlarna. Priserna på färsk potatis föll snabbt på grund av att all potatis kom ut på marknaden samtidigt.
- Först var våren sen, men så blev det jättevarmt och alla som vattnade gjorde det och det bidrog till ett snabbt och stort utbud som ingen hade förväntat sig. Då var situationen svår eftersom färskpotatisen lägger grunden för prissättningen på matpotatisen, förklarar hon.
Potatisskörden blir på grund av torkan mindre än normalt, vilket också kommer att bidra till att importen till Sverige kommer att bli mindre. De största exportländerna är Danmark, Finland, Tyskland och Holland.
- Men eftersom alla de fyra länderna har en lägre skörd i år så känner våra odlare sig aningen tryggare. Handeln brukar hota med import, men nu vågar en del odlare avvakta och säljer inte allt direkt.

Konsumenterna har vaknat
Det är en orsak till att priserna har gått upp. Men en annan orsak är att svenska konsumenterna verkar ha börjat prioritera inhemsk potatis.
- ICA, som är vår största handelskedja, har importerat potatis i höst. Men för första gången har det inte bara kommit en reaktion på importen från odlarna - utan också konsumenterna. Man kan nästan beskriva det som ett mediedrev på sistone, berättar Gillblad.
Konsumenterna verkar med andra ord vara medvetna om att torkan har påverkat skörden och att det är viktigt att de prioriterar inhemsk vara.
- Stödet för inhemskt kött och mjölk har ökat under senare år och efterfrågan har ökat. Jag tror vi ser det att något liknande händer nu också för den svenska potatisen, säger hon.

TEXT & FOTO
Christoffer Thomasfolk
christoffer.thomasfolk@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Gott om ansökningar om investeringsstöd i år

I år har det skett en ökning i ansökningarna för investeringsstöd jämfört med fjolåret, berättar Kjell Brännäs, specialsakkunnig vid jord- och skogsbruksministeriet.
- Förra året uppgick de beviljade bidragen till 113 miljoner euro, och i år är den beviljade mängden redan 81 miljoner. Beloppet hinner troligen överstiga fjolårets beviljade belopp, eftersom många ansökningar ännu är obehandlade.
Åren 2016-2017 beviljades investeringsstöd för 70-80 miljoner euro. Den gränsen är alltså redan passerad.
- Något riktigt stort uppsving kan man inte tala om, men läget ser lite bättre ut än vad man kanske kunde förvänta sig efter några svåra år.
För mjölkladugårdar har 24 miljoner euro i investeringsstöd redan beviljats i år.
- Förra året uppgick totalsumman till 33 miljoner euro, så där kommer vi nog upp till fjolårets nivå.
För växthusens del har fjolårets stödsumma redan uppnåtts.
- Vi ligger kring 7 miljoner euro nu vilket var det totala beloppet i fjol.

Satsningar på energi och välfärd
Stöd för investeringar för främjande av arbetsmiljön, produktionshygienen, djurens välbefinnande eller miljöns tillstånd har redan beviljats till en summa av 5 miljoner euro.
- Där kommer vi nog också upp i fjolårets 7 miljoner, tippar Brännäs.
Också energiinvesteringar har varit populära i år.
- Intresset har varit stort bland annat för solpaneler och värmecentraler, och i viss utsträckning också biogas. År 2015 var bidraget 1,7 miljoner euro, 2016 4,7 miljoner och i fjol 7,6 miljoner euro. Nu är vi redan uppe i 6,2 miljoner i beviljat understöd. Jag uppskattar att det blir kring 8-9 miljoner till årets slut.

Fundera på alternativ
Brännäs påminner den som funderar på stora investeringar att ta tid på sig.
- Det lönar sig att fundera på olika alternativ innan man slår till, och välja en kompetent planerare som också kan hjälpa till att konkurrensutsätta bygget. Vi ser väldigt stora skillnader i investeringskostnader, beroende på vilka material som används och hur man valt att genomföra bygget. Kolla vilka lösningar andra kommit fram till, runt om i landet och varför inte också utomlands. En stor investering innebär ändå alltid en risk, och då lönar det sig att göra ett ordentligt förarbete.
Också inom ministeriet pågår förarbetet för fullt inför den nya programperioden som inleds efter 2020. Bland annat kommer förslaget om frigrisning i den nya djurskyddslagen att betyda ändringar i stödnivåerna framöver. Under pågående programperiod hålls stödnivåerna i stort sett oförändrade.

Andrea Bergman
andrea.bergman@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Jordkabeln kanske inte ligger så djupt som du tror

Ibland är det bättre att inte veta. Greger Abrahamsson, 62, visste inte att han dragit av en jordkabel i söndags medan han körde alvluckrare på en åker mellan Brokärr och Mattkärr på Kimitoön. Att stiga ur och kolla är det sista man skall göra. Det kan bli det sista man gör.
Kabelbrott
Anders Abrahamsson ser inte med samma lugn som tidigare på förekomsten av jordkablar under hans åkrar. Den aktuella kabeln löper längs åkerkanten t h.

- Jag märkte ingenting, det skramlar och knycker ju ändå lite då man kör med den där, säger Greger Abrahamsson.
Det var först då det började springa män i gula rockar på åkern ett par timmar senare som Greger och sonen Anders Abrahamsson uppmärksammades på vad som hade hänt. Kabelbrottet hade släckt lamporna i Brokärr och Mattkärr byar.
Det ligger uppskattningsvis fem kilometer jordkabel under de Abrahamssonska åkrarna på västra Kimitoön.
- Om du hade frågat mig för ett par dagar sedan så skulle jag ha sagt att det inte oroar mig, men nu är jag inte så säker, säger Anders Abrahamsson.
Det är enligt honom nämligen klart att kabeln inte var där den borde, på minst 70 centimeters djup och utom räckhåll för plogar och alvluckrare. Luckraren var inställd på 32 centimeter och dess maximala arbetsdjup är omkring 50 centimeter. Kabeln med sina 20 kilovolt låg alltså bara ett spadblad djupt i den leriga åkern.

Över berget
Förklaringen är också lätt att se - på just den platsen kommer berget upp till omkring 35 centimeter under markytan. Vid åkerkanten ett tiotal meter bort ligger den i öppen dager. Kabeln som följer åkerns kant går över den, inte runt.
- Montörerna som kom för att fixa felet (och fick strömmen påkopplad igen natten mot måndagen) var alldeles sakliga och sa att vi inte har gjort något fel, säger Anders Abrahamsson.
Men elbolaget Caruna var inte sakligt, säger han. De medgav inte sitt fel utan vidhöll att kabeln "enligt deras åsikt" var på rätt djup.
- Det är det jag blir förbannad på. Hur många skall måsta dö innan sådant här tas på allvar? Hur hade det gått om traktorn stannat och pappa hoppat ut där?
Abrahamsson säger att han efteråt fått rådet från Caruna att man absolut inte skall stiga ut. Man är tryggare inne i traktorn.
- Och om man ändå måste ut så skall man hoppa på ett ben eller jämfota tills man är 20 meter bort, rekapitulerar Anders A och skakar misstroget på huvudet.

Omläggning var beställd
På Caruna har man sedan söndagens ordväxling kommit till en mera nyanserad syn. Driftsledare Jörgen Dahlqvist säger till LF att det enligt mätningarna verkar som om kabeln på just det stället legat på cirka 50 centimeters djup, vilket var för lite, och att man redan tidigare gett entreprenören (Eltel Networks) i uppgift att korrigera felet. Men det hade inte ännu gjorts.
- Normen är enkel, kabeln skall ligga på 70 centimeters djup eller vara mekaniskt skyddad, till exempel med betong.
Dahlqvist utesluter inte Abrahamssons uppgift om djupet, säger bara att han inte sett kabeln med egna ögon och att mätningarna visat 50 centimeter. Mätmetoden har varit mycket tillförlitlig, säger han.
En ny syn skulle göras på platsen de närmaste dagarna.
Farorna för en traktorförare är inte så stora vid ett kabelbrott, menar Dahlqvist.
- Jag känner inte till något exempel på att någon skadats till exempel då en grävmaskin drar av en kabel, och det händer ändå några gånger varje år. Det finns skyddsmekanismer som kopplar bort spänningen på några millisekunder. Den går inte via traktorn.
- Men den kan nog gå via marken. Det är säkrast att göra lika som om man t ex råkar fälla ett träd på en ledning. Man skall inte gå nära innan man vet att strömmen är bortkopplad.

TEXT & FOTO
Mathias Luther
luther@infopr.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Västnylands grundvattenkartor ritas om - klass E förbryllar

- Jag blev fullständigt tagen på säng, säger markägaren Katarina Maxenius i Sjundeå.
NTM-centralen utför arbete med klassificering och avgränsning av grundvattenområden i Västnyland. Till Maxenius stora förvåning hade ett 45 hektar stort skogsområde plötsligt fått den nya E-klassificeringen som kan få följder för skogsbruket på området.
I kommunerna Hangö, Raseborg, Sjundeå och Ingå är förslaget nu till påseende. Som markägare gäller det att vara på alerten och i det här skedet ta reda på vilka ändringar som gjorts och vilka konsekvenser de olika beteckningarna kan få.
Det var så Katarina Maxenius resonerade, men det visade sig vara lättare sagt än gjort. Det handlar i sista hand om tolkningsfrågor som kan vara beroende av vilken tjänsteman som fattar vilka beslut.
Projektet med klassificeringen och gränsdragningen av grundvattenområden görs i olika repriser i olika delar av landet. Det är ett resultat av att lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltning reviderades år 2015. I och med den nya lagstiftningen granskas alla grundvattenområden och ekosystem som är beroende av grundvatten. Det är här den nya E-klassificeringen kommer in.

Bara delvis på svenska
Materialet och kartorna i de berörda västnyländska kommunerna finns framlagda till påseende bland annat på kommunernas och Nylands NTM-Centrals hemsidor. Enligt de ursprungliga planerna skulle kommunernas och privatpersoners utlåtande vara NTM-centralen till handa senast den 19 september, men efter påtryckningar från Ingå kommer nu tiden att förlängas.
- Kommunerna är tvåspråkiga och markägarna till stor del svenskspråkiga. Materialet är av väsentlig betydelse för att överhuvudtaget förstå vad det är frågan om, motiverar miljöchef Patrik Skult i Ingå sitt genmäle.
I Ingå kommer byggnads- och miljönämnden inte att behandla frågan innan materialet finns på båda språken.
NTM-centralen i Nyland ger honom rätt och går in för att översätta allt material till svenska, men kan i det här skedet inte säga när sista inlämningsdag blir. Någon brådska förefaller det inte vara frågan om.
- Vi försöker få det gjort före jul åtminstone, säger geolog Esko Nylander på NTM-centralen.
Patrik Skult påpekar också att materialet helt saknar beskrivningar av vilka rättsverkningar och begränsningar klassificeringen kan få för markplanering, jordbruk och boende.

E skyddar ekosystem
Det är främst E-märkningen som förbryllar. Beteckningen E är ny och gäller skydd av ekosystem som är beroende av grundvatten. Exakt vilka konsekvenser det kan få för markägaren är alltså oklart.
- Det är en informativ beteckning vilket betyder att vid tillståndsärenden ska det från fall till fall göras en bedömning, säger Esko Nylander på NTM-centralen i Nyland.
E-beteckning är inte den enda som avgör vilka tillstånd som beviljas. Naturskyddslagen, vattenlagen eller skogslagen spelar också in, påpekar Nylander.
Markägarna vill däremot gärna ha en tydligare förklaring till vilka konsekvenser det är frågan om. Också SLC Nylands verksamhetsledare Bjarne Westerlund har engagerat sig i frågan och mer information fås förhoppningsvis under höstens lopp.
I de flesta kommuner handlar det inte om särskilt stora förändringar från tidigare grundvattenområden, men råkar man höra till dem som är berörd kan konsekvenserna vara betydande.

Hela skogen påverkas av en källa
I fallet med Katarina Maxenius handlade det om ett skogsområde hon och maken köpte år 2016 och som då inte var belagt med några begränsningar. Före år 2012 hade det däremot haft beteckningen IV som sedermera slopades.
- För klassificeringen 1 och 2 är ju målet att skydda grundvattnet och det vill vi ju alla. Annat är det med den här klassificeringen E som ingen verkar veta vad den innebär, säger Katarina Maxenius som själv är biolog till utbildningen.
Hon har varit i kontakt med NTM-centralen - men inte blivit klokare av det.
- Jag har fått till svar att värdet är informativt och att det eventuellt kan ha betydelse när jag ansöker om till exempel avverknings- eller dikningstillstånd.
För Maxenius är det just den här oklarheten som är det stora orosmomentet.
- Det känns som om statliga myndigheter konfiskerar privat egendom.
Hon tycker överlag att saken är klumpigt skött av myndigheterna. Själv blev hon uppmärksammad på frågan av en annan markägare. Som suppleant i byggnads- och miljönämnden i Sjundeå kom hon också den vägen i kontakt med ärendet, men var tvungen att jäva sig på grund av att hon själv är markägare på det berörda området.
Hennes uppfattning är ändå att nämndens medlemmar blivit bristfälligt informerade i frågan.
- Det har sagts att begränsningar kan komma i fråga när det gäller t ex dikning och gödsling på E-områden. Jag misstänker ändå själv att det är mer komplicerat än så eftersom det är ekosystemet som skyddas, inte en möjlig vattentäkt, och man gör onekligen ett häftigt intrång på ekosystemet då man avverkar, säger Maxenius.

Maria Wasström
maria.wasstrom@gmail.com

Enligt lagen klassificerar NTM-centralerna grundvattenområdena på följande sätt:

  • Klass 1, sådana grundvattenområden som är viktiga för vattenförsörjning, där mer än i genomsnitt 10 kubikmeter vatten per dygn eller vatten för fler än femtio personers behov används eller är avsett att användas för samhällets vattenförsörjning eller som hushållsvatten.
  • Klass 2, sådana övriga grundvattenområden som lämpar sig för vattenförsörjning, vilka har en så riklig grundvattenförekomst och sådana övriga karakteristika att de lämpar sig för användning som avses i punkt 1.
  • Klass E, grundvattenområde av vars grundvatten ytvattenekosystem och terrestra ekosystem är direkt beroende.

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

KAJ skräddarsyr show för Må bra-dagar

Under hösten kommer Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, LPA, att genom sitt projekt Ta hand om bonden arrangera Må bra-dagar för lantbruksföretagare runtom i Finland. Tre av tillfällena ordnas på svenska och på dessa kommer humorgruppen KAJ att uppträda med skräddarsytt material.
KAJ
Vi hoppas varmt och innerligt att det kommer mycket folk och att det blir fullsatt, säger Susann Rabb. Här i sällskap av evenemangens dragplåster KAJ som består av Jakob Norrgård, Axel Åhman och Kevin Holmström.

Det är Borgå, Vasa och Åbo som är de tre platser dit LPA i samarbete med SLC välkomnar lantbruksföretagare runtom i Svenskfinland på sina temadagar. Susann Rabb, projektanställd vid LPA, är mer än nöjd över att Kevin Holmström, Jakob Norrgård och Axel Åhman har möjlighet att medverka.
- KAJ är alltid roliga att ha med, säger hon. Det blir en 45 minuters show och temat för dagen är "goda relationer - en bättre vardag". Men vi ger dem helt fria händer.
Det blir alltså tre verbala virtuoser, lyhörda för tidsandan, som kommer att skräddarsy en show för bönderna och uppföra den på sin kännspaka vörådialekt.
- Det känns lite som att gå tillbaka till rötterna, säger Axel. När vi först började spelade vi mycket för firmor, förbund och föreningar och vi har även spelat för ÖSP när det firade 75 år. Vi fick mycket erfarenhet från de spelningarna.
Från att ha showat lokalt och gjort egna YouTube-klipp med början för nio, tio år sedan, kanske mer, är KAJ just nu högaktuella på Wasa Teater/Ritz med sin nyskrivna musikal "Gambämark" som hade premiär i lördags.
- Det gick mycket bra, säger Jakob. Det var en milstolpe och det kändes nog häftigt på kvällen.

Svart humor och självdistans
Hur de ska ta sig an sitt nya uppdrag med lantbrukare och bönder som målgrupp har de ännu inte hunnit fundera över, men showen kommer att innehålla delar av redan spelat material varvat med nyskrivna delar.
- Hos bönderna finns det någonstans en svart humor som är ganska charmig, säger Axel.
- Alla vet hur hemskt det kan vara, inflikar Jakob.
- Ja, de kan driva med sig själva och det finns alltid en självdistans, fortsätter Axel. Och det tycker jag är härligt.
Sen kan man ju ödmjukt undra: Var går gränsen för hur mycket man får skämta med bönder om deras utsatta läge innan man trampar dem på tårna?
- De har nog stålhättor, funderar Axel. Och vi har snäll humor. Jag tror inte att vi kommer med något som de inte redan tänkt och sagt själva.
Med en entydig publik blir det att jobba utgående från att alla på plats har en sak gemensamt, även om KAJ har en tendens att ständigt komma tillbaka till det här med relationer i sina sånger och sketcher. De mest klassiska KAJ-låtarna handlar om en ensam karl med ett tragikomiskt livsöde och som ska på dans.

Hög igenkänningsfaktor
KAJ vet inte själva varför de blivit så populära. De bara gör vad de själva tycker är kul och försöker få andra att skratta.
- Det smittar väl av sig, funderar Jakob. Och många känner igen sig i de teman vi berör.
- Och så lyssnar vi mycket på vad som sker runtomkring oss, säger Axel. Så länge jag har kunnat ta in min omvärld har jag gjort det och min pappa är jordbrukare: "E finns allti naa ti sväär i."
Jakob berättar att han alltid haft ett stort intresse för språk och rim, något han ärvt av sin mor och morfar.
- Jag minns när vi gjorde farsdagskort i lågstadiet, då var det jag som skrev rim i korten åt nästan alla i klassen.
Och när vi nu en gång är ute och rör oss bland barndomsminnen är det svårt att låta bli att undra över om de var väldigt lillgamla som små.
- Det är en underdrift, svarar Jakob. Jag minns när jag träffade Axel och det första han sa var: "Lantmän vet bäst!" Var nu det sedan kom ifrån. Och när vi lekte på en lekplats gjorde vi inte som alla andra utan vi försökte fixa till de fel vi hittade och slå in spikar som stack ut.

Inblick i bondelivet
Som barn av landsbygden och med finkänsliga fingrar på samtidens puls kommer KAJ förmodligen att lyfta fram aktuella strömningar och skeenden i en lantbrukares vardag i sin show. Och inblick i bondelivet har de.
Axel är uppvuxen på en gård i Vörå där det fanns tjurar, medan Kevins föräldrar i Komossa i Oravais har pälsfarm. Jakob från Maxmo har däremot ett generationskliv längre till bondelivet, men både mor- och farföräldrarna var bönder liksom många andra i byn när han växte upp.
- Det är jättetråkigt att lantbruket utarmas och att det blir svårt att hålla på, säger Axel. Jag upplever en stark vilja att köpa inhemskt och stödja lokalproducerat.
- Det känns som att jordbruket är en stor del av vår identitet i Österbotten så det vore tråkigt om det inte skulle finnas kvar, säger Jakob.
Kevin kommenterar effektiviseringen och problemen med stora enheter:
- På senare tid har det skett en intressant utveckling med rekoringar och gårdsbutiker som exempelvis Gårds Smak, säger han. Det är som att landsbygden på nytt öppnar upp och distribuerar. Det är fascinerande! Jag är imponerad över viljan. Och över att det går.

Rekreation och motion
Det är Susann Rabb som tillsammans med Märta Strömberg-Nygård är centrala LPA-personer i Må bra-dagen. De har stått i kontakt med NSP, ÅSP och ÖSP under planeringen, men finansieringen kommer helt från LPA-projektet.
Utöver KAJ består programmet av olika föreläsningar, rekreation och motion. Innehållet varierar något på de olika orterna, men evenemanget är gratis för alla och måltid ingår.
I Österbotten kommer Niclas Sjöskog, viceordförande för ÖSP och även för SLC:s förbundsfullmäktige, att medverka.
- Vi har haft alltför litet av Må bra-dagar, kommenterar han. Vi har mer fokuserat på rena produktioner och på politiska problem, men om vi enbart koncentrerar oss på problemen så går det inte.
Och fortsätter:
- Det är roligt att det här arrangeras - en absolut nödvändighet - och det är bra att vi får vara med från ÖSP:s sida. För det här är också en del av bondens vardag; vi behöver bättre förstå det här med relationer.
Att vara bonde och lantbrukare är ett ensamt yrke där den sociala biten tidvis fallerar.
- Det är orsaken till att temat för dagen blev relationer, säger Susann. Och det handlar inte nödvändigtvis om parrelationer utan även om att komma sig ut för att träffa folk och få en bättre vardag. Att man har människor omkring sig.
Och Axel Åhman stämmer in:
- Det är bra att sådant här ordnas. Det ligger litet i vår mentalitet att vi har så svårt för att be om hjälp, men det gäller att våga ta steget och bryta mönster.

TEXT &FOTO
Cia Hemming
carina.hemming@gmail.com


Må bra-dagar ordnas på följande platser:
• Nyland, Haiko Gård i Borgå, 22 oktober, anmälan senast 27 september.
• Åboland, Holiday Club Caribia i Åbo, 23 oktober, anmälan senast 27 september.
• Österbotten, Scandic Waskia i Vasa, 2 november, anmälan senast 18 oktober.
• Ytterligare information: https://www.mela.fi/sv/arbete-och-halsa/tjanster/ma-bra-dagar

Projektet Ta hand om bonden pågår till år 2020:
• Sedan vintern 2017 har Susann Rabb besökt över 150 gårdar som kontaktat henne.
• Orsakerna varierar, ofta är det ekonomin som tynger eller relationer som inte fungerar. Ibland mellan makar/sambor, ibland mellan olika generationer.
• En del av dem som tar kontakt önskar bara en utomstående att tala med och någon att fundera över lösningar och alternativ med.
• Samtalen sker i förtroende.

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Valio och Arla överens i frågan om skadestånd

Valio och Arla har nått en uppgörelse i den skadeståndsprocess som Arla inledde 2014. Käromålet baserade sig på Konkurrens- och konsumentverkets utredning om prissättningen på basmjölk, där Högsta förvaltningsdomstolen dömde Valio för missbruk av sin dominerande marknadsposition. Arla är ett av de mejeriföretag som krävde skadestånd av Valio.
– En rättsprocess är inte ett optimalt sätt för någon att lösa meningsskiljaktigheter, säger Valios VD Annika Hurme. Vi är nöjda över att den långa rättsprocessen nu avslutats och fallet gjorts upp i godo. Innehållet i förlikningsavtalet är naturligtvis en fråga mellan Valio och Arla.
Också Arlas VD Kai Gyllström kommenterar uppgörelsen.
– Vi är nöjda över att ha nått ett avtal med Valio i gott samförstånd. Att ha uppnått ett avtal är en fin sak. Vi hoppas kunna lämna ärendet bakom oss och fortsätta koncentrera oss på det som är bäst för den finska mejerimarknaden och konsumenterna.

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Preliminär överenskommelse om
30 miljoner i krisstöd till gårdarna

Jord- och skogsbruksministeriet och producentorganisationerna kom på måndagen till samförstånd om hur krispaketets 30 miljoner till gårdarna ska fördelas. Dessutom slog man fast att 85 procent av förskotten på AB-områdets produktionskopplade stöd för husdjursproduktion betalas ut i december i stället för normala 70 procent.
Jord- och skogsbruksministeriet och producentorganisationerna nådde på måndagen en preliminär överenskommelse om hur krisstödet på 30 miljoner till gårdarna ska fördelas. SLC:s ordförande Mats Nylund förklarar.
– Det handlar alltså om de 30 miljoner av krispaketet på 86,5 miljoner som enligt överenskommelsen i regeringens budgetria ska riktas till det nationella stödet. Krispaketet som sådant innehåller ju också andra åtgärder som verkställs senare. Den här överenskommelsen är preliminär främst på grund av att den fortfarande ska förankras hos finansministeriet.
20 miljoner av krisstödet går till AB-området och 10 miljoner till C-området. Av AB-områdets 20 miljoner går en del till den idisslande sektorn och en del till spannmålsodlingen. Via spannmålsodlingen går en del också indirekt till den enmagade sektorn.
– Torkan under den här odlingssäsongen har slagit till hårdast mot södra Finland och därför är det naturligt att merparten av krisstödet riktas till gårdarna där, säger SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback.
Av C-områdets 10 miljoner går en del till den idisslande sektorn (mjölk, nöt, får och getter) och en del till spannmålsodlingen. Den enmagade sektorn på C-området kommer i huvudsak att stödas via det nordliga stödet.
En del av överenskommelsen är också att 85 procent av förskotten på AB-områdets produktionskopplade stöd för husdjursproduktion betalas ut i december till skillnad från normala 70 procent.

Ansökan och inte ansökan
Krisstödet kommer att betalas ut med stöd av olika lagstiftning beroende på vilket stödområde det är fråga om. På AB-området är de minimis-stöd det enda tillgängliga redskapet för en sådan här utbetalning.
Mats Nylund fortsätter:
– På C-området har vi så att säga färdiga redskap, det vill säga outnyttjade fullmakter, vilket betyder att vi inte behöver starta en notifieringsprocess med kommissionen, som vi igen måste göra på AB-området.
För odlarnas del leder det här troligtvis till att odlarna på AB-området är tvungna att göra en ansökan för att erhålla krisstödet (de minimis), medan odlarna på C-området slipper det. Tidtabellen för utbetalningarna är fortfarande inte helt klar.
– Det är realistiskt att säga att utbetalningarna sker i början av nästa år. Förhoppningsvis redan vid årsskiftet, men ändå senast innan vårbruket. Pengarna behövs ju förstås på gårdarna redan nu.
Krisstödet är en del av krispaketet, bränsleaccisåterbäringarna en annan. Målsättningen är att bränsleaccisåterbäringarna för 2018 betalas ut betydligt fortare än vad som är fallet med accisåterbäringarna för 2017. De är som bekant inte utbetalda än, någonting som odlarna påpekat under sommaren.
– Nu förbereder man den lag som kommer att ligga till grund för accisutbetalningarna för 2018, det vill säga dem som jordbrukarna deklarerar senast den 28 februari 2019. Det gör att accisåterbäringarna förhoppningsvis kommer att vara hos jordbrukarna i april eller maj 2019. Det förutsätter att den politiska viljan för det här finns, men det har regeringen låtit oss förstå att den gör, säger Nylund.

Enda sättet att agera nu för tiden
Den existerande lagstiftningen, de spelregler som gäller mellan EU och Finland samt på nationell nivå förhandlingsresultatet från budgetrian 29.8 har rätt så långt satt ramar för vad som var möjligt i den här förhandlingen.
– En del detaljer är ännu öppna i beredningen. Den här förhandlingslösningen är en kompromiss, där pengar ska ut så fort som möjligt och vi har en begränsad arsenal med redskap för att nå våra målsättningar. Det är helt klart att vi inte nådde dem fullt ut nu, säger Nylund.
Vid extrema väderförhållanden som torka är det här enda sättet som myndigheterna kan agera sedan lagen om skördeskador och förfarandet med skördeskadeersättningar upphört.
– Eftersom vi inte har någon lag om skördeskador längre så blir ju alla de här åtgärderna schematiska av tvång. Sedan ska man också komma ihåg att det här är åtgärder uttryckligen för att hantera den situationen som orsakats av torkan i år, inte för att hantera jordbrukets allmänna och mer strukturella lönsamhetsproblem, säger han.

Staffan Björkell
staffan.bjorkell@gmail.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Stödnivån för förlorad
höstsådd 2017 fastställdes

Statsrådet antog i dag en förordningsändring som gäller storleken av det stöd som betalas för misslyckad höstsådd. Cirka 4.400 ansökte om stöd för en totalt 61.000 hektar stor areal. Storleken på stödet per hektar ändrades för att det anvisade anslaget ska kunna användas fullt ut. Stödet uppgår till 17,61 euro per hektar i stället för det tidigare beloppet av 15 euro, meddelar Jord- och skogsbruksministeriet.
Villkoret för stödet är att de osådda eller förstörda arealerna år 2017 utgör minst 30 procent av jordbrukarens totala areal för höstsådd. Stödet beviljas på grund av 2017 års kraftiga regn. I stöd kan beviljas sammanlagt 1,08 miljoner euro. Stödet, som finansieras med EU-medel, betalas ut i slutet av september.
Statsrådet godkände ytterligare en ändring som ger klartecken till att ekologiska trädor som omfattas av systemet med förgröningsstöd får skördas och användas som betesmark. Vanligtvis brukar det vara förbjudet att skörda eller beta på ekologiska trädor fram till den 15 augusti.
På grund av den långvariga torkan i somras sökte Finland tillsammans med vissa andra länder EU-kommissionens tillstånd för undantag från denna regel. Kommissionen godkände undantaget i juli, men på grund av tidsplanen för publiceringen av kommissionens beslut kunde beslutet på nationell nivå tas först nu.
Att få skörda trädor underlättar något bristen på foder som följer av torkan. För att kunna skörda trädor i rätt tid med tanke på foderkvaliteten, informerade Landsbygdsverket om denna möjlighet redan på sommaren. Trädesarealen som jordbrukarna meddelade att de ville skörda eller använda som betesmark var ca 2.380 hektar stor.
Kravet på areal med ekologiskt fokus gäller gårdar som ligger i landskapen Nyland, Egentliga Finland och Åland och har minst 15 hektar åkerareal. Vissa gårdar, till exempel sådana som odlar ekologiskt eller som odlar mycket vallväxter, är undantagna från detta krav.

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

“Inflammerat klimat bland
aktörerna i livsmedelskedjan”

Reijo Karhinen jobbar vidare med utredningsarbetet för att hitta lösningar för att förbättra jordbrukets lönsamhet. Redan nu säger han att han kan presentera en modell för att höja jordbrukets företagarintäkter med 500 miljoner euro, frågan är bara om livsmedelskedjans samtliga aktörer accepterar den.
OP-Pohjolas tidigare generaldirektör Reijo Karhinen har jobbat med utredningen på uppdrag av statsministern och jord- och skogsbruksministern i en dryg månads tid. Det råder ett mycket inflammerat klimat bland aktörerna i livsmedelskedjan konstaterar han, men försöker ändå få till en diskussion med samtliga parter.
- Spänningarna är stora. Det är viktigt att alla parter är delaktiga i arbetet och kommer med idéer och förslag på hur situationen kunde bli bättre. I synnerhet producenterna känner att de behandlas fel, säger Karhinen efter att ha hört olika parter i en månads tid.
Karhinen är övertygad om att kärnjordbrukets lönsamhet måste bli bättre. Det är här de allra största lönsamhetsproblemen finns.
- Det kommer att vara de medelstora gårdarna som blir ryggraden i det framtida Finlands livsmedelsförsörjning.
Han konstaterar också att det inte är några fel på själva slutprodukten, den inhemska maten.
- Ingen ifrågasätter kvaliteten på den finländska maten och det är en bra utgångspunkt. De olika tillfällen vi haft har varit konstruktiva. Hjärnrian på webben har också varit välbesökt och därifrån har det kommit många bra idéer och tankar. Men fortfarande borde fler engagera sig i den, säger han.

Ingen gemensam vision just nu
Enligt Karhinen saknar livsmedelskedjan en gemensam vision och förutsättningar för att skapa en sådan är svaga i nuläget. Det här behövs ändå för att höja lönsamheten och framgångsrikt marknadsföra finländska livsmedel utomlands.
Enligt Karhinen har handeln gått igenom den största strukturförändringen under de senaste decennierna, en förändring som lett till att den koncentrerats och fått en stark ställning i livsmedelskedjan.
- Den raska strukturrationaliseringen hos handeln har gett den en otroligt stark förhandlingsposition, säger han.
De centrala elementen när det kommer till att hitta 500 miljoner till i företagarintäkter är att kärnjordbruket i Finland fungerar bra, innovationer och specialisering samt exporten. Reijo Karhinen säger att han redan nu har mer konkreta lösningar och idéer för att komma upp till de 500 miljonerna, frågan är närmast om samtliga aktörer kan acceptera dem.
- Det är ändå de här tre temaområdena vi främst jobbar med - kärnjordbruket, innovationer och specialisering - inom dem ska nya lösningsmodellerna hittas, avslutar han.
Karhinens slutrapport presenteras och överlämnas till statsrådet i januari 2019.

Staffan Björkell
staffan.bjorkell@gmail.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Minister Leppä besökte Snellman i Jakobstad

I måndags besökte Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä Snellman i Jakobstad. På plats var också lokala köttproducenter och SLC:s ordförande Mats Nylund.
Under mötet med Snellman dryftades aktuella problem som finns och har funnits en längre tid inom producentledet - den dåliga lönsamheten. Låga producentpriser i kombination med dålig skörd och stigande foderpriser börjar nu också synas inom förädlingskedjan, berättade representanter för Snellman.
- Företaget har under namnet Snellman förbundit sig till att endast använda inhemskt nöt- och svinkött. Nu har Snellman inte kunnat öka sin omsättning de senaste åren på grund av att de inte får in tillräckligt med råvara. Vi börjar alltså se en situation där råvaruanskaffningen börjar bli ett problem och den svaga lönsamheten inom jordbruket är orsaken, säger Mats Nylund, som deltog i mötet tillsammans med riksdagskollegan Peter Östman, KD.
Nylund och minister Leppä lyfte också upp behovet av att få en fungerande livsmedelskedja.
- Vi diskuterade behovet av att höjda kostnader i producentled snabbare också måste synas i handelns prissättning. Men nu fördelas vinsterna olika. Handelsledet gör goda resultat medan producenterna lider. Så här ska inte konkurrens i en marknadsekonomi fungera. Situationen är ohållbar, säger Nylund.

Stöd löser inte problemen
Samtliga parter konstaterade att senaste stödpaket inte är ett svar på lönsamhetsproblematiken.
- Det är en första hjälp. Men förändringen som måste ske är just att vi får en fungerande marknadsekonomi i livsmedelskedjan. Nu måste vi kunna mötas för om förädlingsindustrin börjar få problem med tillgången på råvara så tar det inte länge innan samma situation drabbar handelsledet.
- Det här måste vi konstatera nu innan vi hamnar i samma situation som i Sverige där självförsörjningsgraden på kött är 50 procent. Här har vi fortfarande en självförsörjningsgrad på 80 procent, säger Nylund.
Leppä har varit aktiv och har bland annat arbetat fram livsmedelsmarknadslagen som träder i kraft i höst. Att det behövs lagstiftning i det här fallet är dock beklagligt.
- Leppä har hoppats på att problemen inom livsmedelskedjan ska kunna lösas genom samförstånd - inte att en fungerande marknad ska tvingas fram genom lagstiftning. Men det går tyvärr inte. Arbetet med lagstiftningen handlar inte om att eliminera konkurrens och åsidosätta marknadskrafterna utan att få dem att få fungera på ett korrekt sätt, säger Nylund.

Christoffer Thomasfolk
christoffer.thomasfolk@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

K-gruppen går i rätt riktning men
mycket mer behövs enligt SLC

Jordbrukaren får inte lämnas ensam, är rubriken på en annons som K-gruppen har gått ut med i en kampanj för sina produkter med varumärket "Tuottajalle kiitos", Tack till producenten.
I annonsen, som är undertecknat av koncernchefen för K-gruppen Mikko Helander, hänvisar K-gruppen till den torra och varma sommaren som "satt sina spår". Slutsatsen är att ren finländsk mat inte längre är någon självklarhet.
I den anledningen fördubblar alltså K-gruppen det tillägg som kommer finländska producenter tillgodo av de produkter som säljs under varumärket "Tuottajalle kiitos", Tack till producenten. Samtidig ökar koncernen mängden produkter som säljs under det här märket.
Tillägget är i kraft under resten av året.
Tillägget betalas ut i form av ett extra stöd till producenten. Alla de berörda produkterna hör till varumärket "Pirkka", ett private label-märke, som tillhör K-gruppen.
- När det gäller våra Pirkkaprodukter känner vi till ursprunget på produktionen och råvarorna på ett heltäckande sätt, så att tillägget kan riktas exakt till producenten tack vare ett genomskinligt förfaringssätt, meddelar kommunikationschef Anni Sironen vid Keskos dagligvaruhandel. För märkesvarornas del pågår ett utredningsarbete samt förhandlingar.
Några exempel på tillägg till producenten, som enligt K-gruppens information också fastställs av den finska jordbrukarorganisationen MTK är 6 cent på 1,5 liter lättmjölk, 20 cent på 400 gram grisfärs samt 60 cent för cirka 1,2 kilo yttre filé av gris.
- Det är bra att handeln tar initiativ för att gårdarnas svåra situation uppmärksammas, men om det faktiskt ska ha en ekonomisk effekt behövs helt andra insatser, säger SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback.
Han påminner om att en liknande kampanj genomfördes i Belgien för några år sedan, men det var frågan om avsevärt större summor än dem som K-gruppen nu lanserar.
- SLC har i övrigt tipsat utredningsman Reijo Karhinen om den belgiska modellen, tillägger han.
K-gruppen hänvisar till MTK i sin kampanjtext men Jonas Laxåback understryker att kampanjen inte har förankrats hos SLC.
- Det finns också en risk att dylika kampanjer leder till att konsumenterna söker sig ännu mer till varor som marknadsförs som private label, säger Jonas Laxåback vidare. När det gäller private label har producenterna ringa inflytande över pris och kvalitet på lång sikt, låt vara att det kan finnas praktiska skäl till att kampanjen för tillfället begränsar sig till sådana.

Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Arla skänker vinsten till sina producenter

Mejerikoncernen Arlas styrelse föreslår att årets koncernvinst i sin helhet ska betalas ut till Arlas egna producenter och ägare med anledning av torkan. Årsresultatet uppskattas till omkring 300 miljoner euro. Pengarna kan betalas ut i mars 2019.
Arla har omkring 11.200 mjölkproducenter i Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna, Belgien, Luxemburg och Storbritannien. De är samtidigt är delägare i koncernen och kan vänta sig en kännbar utdelning.
Koncernens balansräkning har förbättrats avsevärt under de senaste fem åren. Styrelsen är nöjd med den positiva utveckligen. Under normala år betalas bara en del av kooperativets vinst till producenterna. Detta år blir ett undantag.
Alla länder där Arla har ägare påverkas av sommarens torka. I egenskap av bondeägt företag är vi engagerade i producenternas situation. Sommarens torka är extraordinär i Europa, säger koncernens styrelseordförande Jan Toft Nørgaard i ett pressmeddelande.
Förslaget kommer att diskuteras på nästa representantskapsmöte i oktober. Därefter för styrelsen förslaget vidare till mötet i februari 2019, där årsredovisningen ska godkännas. Om allt går enligt ritningarna kan pengarna betalas ut i mars nästa år.
En förutsättning är att varken resultatnivån eller koncernens finansiella utsikter förändras i någon högre grad före utgången av året. Om förslaget godkänns, följer utbetalningen den ordinarie tidtabellen för efterlikviden i Arla.
Arla poängterar att utbetalningen av hela vinsten ska betraktas som en engångsföreteelse. Koncernen återgår till sin normala konsolideringspolitik under åren 2019 och 2020, skriver styrelsen i pressmeddelandet.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Fler förenklade regler ska lindra torkans följder

EU-kommissionen lovar nya åtgärder för att lindra jordbrukets problem efter sommarens torka. Framför allt handlar det om mer flexibilitet och undantag för vissa CAP-regler. Frågan tas också upp på månadens ministermöte inom kort.
Kommissionen har redan börjat gå igenom de redogörelser över torkans konsekvenser som medlemsländerna fick i uppdrag att lämna in före utgången av augusti. Förslagen ska också beaktas i beredningen av CAP-reformen.
Senaste vecka tillkännagav agrarkommissionär Phil Hogan nya undantagsåtgärder som huvudsakligen gäller förgröningen. Han lovade att upprätthålla löpande kontakt med ministrarna i de berörda medlemsländerna för att höra deras åsikter.
Hogan berömde samtidigt medlemsländerna för snabba reaktioner och nationella insatser för att stöda sin jordbrukssektor efter den svåra sommaren. Han lovade på kommissionens vägnar möjligast flexibla regler inom ramen för jordbrukspolitikens bestämmelser.

Nya undantag i förgröningen
Hogan preciserade åtgärderna som ska förbättra producenternas möjligheter att trygga tillgången på djurfoder. Kommissionen tillåter flera nya undantag från de gällande reglerna för förgröningen.
Kommissionen vill bland annat tillåta vinterkulturer som normalt sås på hösten för skörd eller bete som fånggrödor. Enligt gällande bestämmelser är det i normala fall förbjudet. Förutsättningen är att kulturerna används för foder- eller betesproduktion.
Likaså får fånggrödor sås som rena kulturer om de är avsedda för foder- eller betesproduktion. Enligt de ordinarie reglerna måste sådden bestå av blandningar av olika grödor.
Det går också att förkorta minimiperioden på åtta veckor för fånggrödor, så att producenten ska hinna så sina höstgrödor i tid efter fånggrödorna. Kommissionen lade dessutom officiellt fram det redan kända förslaget om högre förskott.
Enligt detta kan producenten erhålla upp till 70 procent av direktstödet och 85 procent av stödet för landsbygdsutvecklingen från och med mitten av oktober. Avsikten är att förbättra gårdarnas kassaflöde.
Förslagen är ett tillägg till det paket som presenterades för en månad sedan. Undantagen måste ännu godkännas formellt, vilket sker i slutet av september. Paketet kommer att gälla retroaktivt, framhåller kommissionen.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Frankrike förbjuder alla neonikotinoider

Den franska regeringen har komplett förbjudit användningen av samtliga växtskyddsmedel som baserar sig på neonikotinoider. Det gäller också substanser som ännu tillåts i EU. Enligt producentorganisationerna försätter förbudet landets jordbruk i en återvändsgränd.
I maj beslöt EU i en knapp omröstning att förbjuda användningen av neonikotinoiderna klotianidin, imidakloprid och tiametoxam. Det räcker inte för den franska regeringen, som slår till med ett totalförbud för alla neonikotinoider.
Förbudet trädde i kraft från början av september. I tillägg till EU-förbjudet, stoppar Frankrike också tiakloprid och acetamiprid, som fortfarande är tillåtna inom den europeiska unionen. Undantag får beviljas på begäran fram till sommaren 2020.
Enligt en representant för det franska miljöministeriet ska ribban för undantag läggas på en hög nivå. Undantagen begränsas till användningen av acetamiprid. Ansökningarna ska behandlas ytterst kritiskt.
Den nya lagen bereddes redan 2016 av den förra socialistiska regeringen men har nu ställts i kraft av den sittande regeringen under premiärminister Edouard Philippe. Regeringen vill göra Frankrike till ett föregångsland för skyddet av bin.
Der franska jordbruket reagerar med häftig kritik. För jordbruket är förbudet en dramatisk, teknisk återvändsgränd. Den stora producentorganisationer FNSEA kräver undantag för neonikotider inom majs- och sockerbetsodlingen då inga alternativa medel finns.
Den franska myndigheten för matsäkerhet och miljö Anses hävdar att det finns gott om användbara och effektiva alternativ för jordbruket. Undantag ska endast beviljas om antalet skadegörare överstiger bestämda tröskelvärden.

Frankrike ska bli föregångsland
I en debattartikel i tidningen Libération uppmanade en grupp ledande ekologer nyligen den franska regeringen att hålla fast vid förbudet mot alla neonikotinoider. De anser att Frankrike ska befästa sin ställning som föregångsland för ett icke-kemiskt jordbruk.
Flera franska miljöorganisationer vill dessutom totalförbjuda alla nya kemiska preparat som är avsedda att ersätta neonikotinoider. Som exempel nämner organisationerna flupyradifuron och sulfoxaflor, som misstänks skada humlornas fortplantning.
Sulfoxaflor och flupyradifuron är kemiskt sett inga neonikotinoider, men de arbetar med liknande mekanismer. Sulfoxaflor godkändes redan senaste höst i Frankrike men försäljningstillståndet återkallades på nytt i november av en förvaltningsdomstol i Nizza.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

”Hjärnrian på nätet” nu även på svenska

Nu kan man komma med synpunkter om jordbrukets lönsamhet även på svenska på ruuantuotantokannattavaksi.fi, meddelar Anna Salminen, kommunikationsexpert på jord- och skogsbruksministeriet.
– För logikens skull sker diskussionerna i två olika rum, ett på finska och ett på svenska, säger Salminen.
Eftersom diskussionerna lever kan de två forumen se olika ut, men båda är av lika stor vikt.
– På finska har vi haft omkring 4.000 deltagare. Vi hoppas förstås på en aktiv diskussion också på svenska. Nya teman kommer att plockas från båda diskussionerna som deltagarna sedan får spinna vidare på.
Diskussionerna pågår hela hösten och används som underlag för bergsråd Reijo Karhinens utredning för ministeriet om hur jordbrukets lönsamhet kan förbättras.

Andrea Bergman
andrea.bergman@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Missväxt ser ut att vara
den nakna sanningen i år

Enligt Naturresursinstitutets beräkningar blir spannmålsskörden 2,7 miljarder kilo 2018. Årets skörd blir i så fall den sämsta sedan missväxtåret 1987. Utsikterna har försvagats ytterligare sedan skördeprognosen i juli.

LF rättar:
400 miljoner kronor i år i svenskt krispaket

I pappersversionen av veckans LF (31.8) har ett fel smugit in sig i ledaren på sidan 2. De svenska bönderna får 400 miljoner svenska kronor i krishjälp i år och 700 miljoner först nästa år. I vår jämförelse har vi skrivit att den svenska krishjälpen är 700 miljoner SEK redan i år. Vi beklagar felet som har rättats till i den version som finns på vår webbsida och i våra bläddertidningar på internet.

Andelslagen Maitosuomi och
ItäMaito tänker fusioneras

Valios anskaffningsandelslag Maitosuomi och ItäMaito har för avsikt att fusioneras. Det nya andelslaget kommer att heta Maitosuomi, bli Valios överlägset största anskaffningsandelslag och vara tvåspråkigt.
Valios anskaffningsandelslag och ägare, andelslagen Maitosuomi och ItäMaito, ämnar fusioneras från och med 1.9.2019. Andelslagens styrelser skrev under ett intentionsavtal på onsdagen men det slutliga beslutet fattas av respektive andelslags fullmäktige under hösten.
Henrik Strandberg, mjölkproducent i Nykarleby, är styrelsemedlem i andelslaget Maitosuomi.
- Bakgrunden till fusionen är den minskning i antalet mjölkproducenter som sker över hela landet och ligger på 5-7 procent årligen. Det nya andelslaget kommer att vara starkare och behålla servicenivån gentemot leverantörerna, till exempel när det gäller rådgivningstjänster.
Det nya andelslaget kommer att heta Osuuskunta Maitosuomi, vara tvåspråkigt och producenterna får fortsättningsvis service på det egna modersmålet. Förvaltningsspråket kommer att vara finska och hemorten Lapinlax i Norra Savolax.
- Precis som hittills kommer servicespråket för leverantörerna vara det egna modersmålet, säger Strandberg.

Blir Valios största ägare
Själva mjölkanskaffningen som sådan är redan rätt så trimmad i båda andelslagen och de har också sedan tidigare omfattande anskaffningsområden. Maitosuomi med Österbotten, södra Österbotten och mellersta Finland, ItäMaito med Norra Savolax, Södra Savolax, Norra Karelen och Kajanaland.
- Gårdarna ligger där de ligger och det kan man inte göra mycket åt. Men nivån på servicen, serviceeffektiviteten och kunskapsnivån på gårdarna bör ha bättre möjligheter att stärkas i det nya andelslaget, säger Strandberg.
Det nya andelslaget kommer att bli Valios största ägare med 20 849 aktier (42,7 procent av Valios 48 861 aktier) och 900 miljoner liter anskaffad mjölk årligen. Det är nästan hälften av den totala mjölkmängd Valio tar emot. I Valios förvaltningsråd har Maitosuomi just nu fyra medlemmar och ItäMaito sex medlemmar. På samma sätt som i de två nuvarande andelslagen kommer alla andelslagsmedlemmar i det nya andelslaget ha en röst vid val av andelslagets fullmäktige.

Staffan Björkell
staffan.bjorkell@gmail.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

SLC:s potatisutskott:
Potatispriset i Finland på osund nivå

Enligt potatisbranschens samarbetsgrupp (PAYR) förväntas potatisskörden i Finland bli 15 - 40 procent mindre än normalskörd.
Den torra och varma växtsäsongen har lett till att antalet knölar och storleken på knölarna har förblivit mindre än vanligt. Den utmanande växtsäsongen har också drabbat övriga Europa, där producentpriserna på potatis har stigit. Trots de dystra skördeutsikterna i Finland har producentpriset på potatis inte reagerat enligt förväntningarna.

- Prisläget på potatis i Finland är på en osund nivå. På en fungerande marknad stiger priset när utbudet minskar. I Finland har vi för tillfället de lägsta producentpriserna i hela Nordeuropa, säger Kaj Hemberg, ordförande för SLC:s potatisutskott.

Denna vecka inleds förhandlingarna om jordbrukets krispaket. SLC:s potatisutskott kräver att potatisodlarna ska beaktas i förhandlingarna. Enligt Hemberg är potatisodlaren illa utsatt vid utebliven skörd eftersom kostnaderna för t.ex. utsäde, gödsel och bränsle inom potatisodlingen är höga.

Utskottet påpekar att potatisodlarna i högre grad borde ansluta sig till PAYR för att förstärka odlarnas ställning på marknaden. 

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Nytt insektlabb bidrar till sektorns utveckling

Naturresursinstitutet invigde ett insektlaboratorium i Jockis förra veckan. Här bedrivs både akademisk forskning och testas olika lösningar för insektindustrins behov.
Intresset för insekter är stort just nu. De är en mångsidig men ännu ganska outnyttjad resurs, sade forskningschef Johanna Buchert i sitt öppningstal.
- Det behövs forskning, innovationer och samarbete för att främja hela sektorns utveckling.
Hon nämnde att det årligen i Finland uppstår 21 miljoner ton näringsrika biomassor, som kunde förädlas för att få ut ett mervärde och minska på utsläppen. Här har insektsektorn enorm potential.
- Vi måste skapa ny produktionsteknologi, nya produkter för nya kunder och för nya marknader.
Nyinvigda InsectLab är en modern testningsanläggning för forskning och utveckling inom insektnäringen. Utöver faciliteterna har institutet cirka fyrtio forskare med insektsakkunskap, som kan användas i samband med projekt i labbet.

Livsmedel, foder, avfallsbehandling
Enligt specialforskare Miika Tapio finns ungefär femtio insektproducenter i Finland och tre registrerade förädlingsföretag. Intresset för att konsumera insekter har ökat.
- Enligt en konsumentenkät är 70-80 procent av konsumenter yngre än 45 år beredda att konsumera insekter, helst i pulverform. Som orsaker angavs miljöfaktorer samt att man gillade insektsmaken. 10-16 procent av konsumenterna ville inte äta insekter, men ansåg att insekter kan användas i djurfoder.
Den vetenskapliga forskningen om insekter har ökat globalt, särskilt intresset för svart soldatfluga. Vid Naturresursinstitutet börjar forskning om teknisk användning av flugan i år.
- Flugans larver är effektiva på att bryta ner olika biomassor, såsom gödsel och matrester. De klarar också av att bryta ner mögelgifter och vissa läkemedel, till exempel en del epilepsimediciner som är svåra att rena vid biologisk vattenrening, sade Tapio.
Som exempel på andra intressanta framtida forskningsområden nämner Tapio insekternas kitin, som förekommer i insekternas skal, samt peptider, alltså proteiner.

Anna Kujala
anna@tipos.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Höga proteinhalter och falltal i Nyland

Tröskningen har under den senaste veckan framskridit rätt bra i Nyland. I dagsläget är vår uppskattning att närmare 80 procent av spannmålen är skördad i västra Nyland och 60-70 procent i östra Nyland, berättar SLC Nylands verksamhetsledare Bjarne Westerlund.
- Regnskurarna i slutet av förra veckan gjorde att det blev några korta pauser i tröskandet, men med tanke på höstsådden och för vallarnas återväxt var regnen välkomna.
I Nyland har tröskandet bromsats upp en del av att den ojämna mognaden och förekomsten av grönskott i synnerhet på lerjordarna, som lidit svårt av torkan. En del grodde först efter regnen vid midsommar.
I övrigt har fukthalten varit låg och kvaliteten rätt bra i det som skördats, med höga falltal och proteinhalter. För vårvete har hektolitervikten även varit rätt bra, medan det varit större variationer för korn och speciellt havre. Enligt NSL:s provtagning i vårvete den 27.8. i Ingå hade sorten Zebra, sådd den 15.5, ett falltal på 349 medan sorten Quarna, också sådd den 15.5 på mullrikare jord, hade ett falltal på 431.
Proteinhalterna har för Zebras del uppgått till knappt 15 procent och för Quarnas del till drygt 18 procent.
För maltkornssorterna ser de höga proteinhalterna ut att bli ett problem. Mängdmässigt är skördarna mycket varierande beroende på jordart och var det kommit regnskurar under sommaren. Allmänt verkar skörden bli nästan hälften mindre än vanligt.
Förhållandena för höstsådd är nu rätt gynnsamma. Höstrapsen är redan sådd och även hybridråg. En del råg och höstvete kommer ännu att sås.
- Det gäller nu att noggrant observera sina höstsädsbroddar för förekomst av fritflugor och sniglar, påpekar Westerlund.

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Åland planerar stödpaket för jordbruket

En del av det krisstöd som regeringen i Helsingfors nu riktar till jordbruket får också åländska jordbrukare nytta av.
Det gäller bland skatteåterbäringen på bränsle och stödet för djurproduktionen, vars utformning ännu ska diskuteras med EU i Bryssel.
- Men den sänkning av LFA-stödet som planerades på fastlandet har aldrig varit aktuell på Åland. Dessutom föreslår landskapsregeringen ett åländskt stödpaket i den tilläggsbudget som ges till lagtinget i september, säger Sölve Högman som är chef för landskapets jordbruksbyrå.
Vilka stöden det kan handla om vill han inte yppa innan tilläggsbudgetens pengar är slutligt förankrade inom de tre åländska regeringspartierna.

Förlängd frist för gödselspridningen
Ålands producentförbunds vd Henry Lindström betonar att det nu gäller att ta ett ”helhetsgrepp” för jordbruket.
- Också de som kunnat bevattna har ju haft merkostnader och merarbete.
Men alla odlingar har ingalunda kunnat bevattnas och så sent som i slutet av förra veckan bestämde Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ÅMHM att bevattningsvatten inte längre får tas från flera sjöar som fungerar som råvattentäkter. Bland dessa sjöar finns bland annat stora Långsjön och Markusbölefjärden, som ger hushållsvatten åt största delen av fasta Ålands befolkning.
Lindström har ändå inte hört att någon odlare skulle ha blivit speciellt lidande av det senaste bevattningsförbudet.
- För många grödor är det dessutom redan för sent med bevattning. De sporadiska regn som ojämnt fallit över Åland har inte heller hjälpt så mycket. Gräset ser visserligen grönt ut, men det krävs en ordentlig rotblöta om det ska bli en hyfsad tredje vallskörd, säger Lindström.
För att hjälpa husdjursgårdar och förbättra möjligheterna till en större vallskörd senare i höst har landskapsregeringen med hänvisning till av force majeure beslutat förlänga tiden för spridning av stallgödsel från 31 augusti till 15 september. Dessutom förbereds en förlängning av den här fristen.
Landskapsregeringen har också i ett brev uppmanat de offentliga köken att så mycket som möjligt använda lokalproducerade kött- och charkuteriprodukter.

Får betalt också för den mindre potatisen
Chipspotatisen hör till de värst drabbade grödorna denna torra och heta sommar. Orklas odlingschef Christer Clemes räknar enligt uppgifter i åländska medier med att det bara blir 60-70 procent av normal potatisskörd på Åland. Chipsfabriken i Saltvik Haraldsby ska därför försöka köpa in potatis också från leverantörer långt uppe i norr.
Odlarna har i alla fall tacksamt noterat att Orkla har sänkt minimgränsen och i år betalar för potatis över 35 mm i stället för som tidigare minst 38 mm.

Rolf-Lennart Witting
witting@aland.net

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

EU-importen av GMO-soja
betecknas som dubbelmoral

EU importerar genmodifierad soja från USA för att dämpa tvisterna i den internationella handeln och fylla på det egna underskottet av foder. Men kommissionen bedriver dubbelmoral då EU samtidigt skärper de egna reglerna för gentekniken, hävdar kritiker.
Det är intressant att uttryckligen EU bistår de amerikanska sojaodlarna i deras nöd, skriver den GMO-specialiserade nätplattformen Transgen. Enligt Transgen definierar EU genmodifiering med olika mått.
Det väckte en hel del uppseende då EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och USA-presidenten Donald Trump i slutet av juli enades om att EU ska köpa mer soja från USA. Avtalet avvärjde en eskalation i handelstvisten mellan EU och USA.
Transgens grundare Gerd Spelsberg påpekar att Juncker och Trump enades om sojaavtalet samma dag som EU-domstolen fällde sitt avgörande om gensaxen. Enligt domstolen måste de nya växtförädlingsmetoderna klassas som GMO.
Spelsberg finner det märkligt att produkter som härstammar från djur som utfodras med GMO-soja inte måste deklareras. Ägg och kött från gårdarna kan marknadsföras utan specialvillkor medan gensaxen inte tillåts utan hårda villkor.

Billig GMO-soja övertygade EU
I flera europeiska länder har boskapsproducenterna minskat användningen av sojamjöl från Syd- och Nordamerika till förmån för inhemskt rapsmjöl. En viktig anledning är konsumenternas krav på genteknikfri produktion.
Många stora mejerier och handelskedjor, särskilt i Tyskland och Frankrike, lovar sina kunder en produkt som framställs utan genteknik. Detta kan bara garanteras om boskapen får foder som har producerats i EU.
Efter sommarens missväxt är har det blivit ont om rapsmjöl. Torkan har också slagit hårt mot produktionen av fodermajs och grönfoder. EU behöver mer importerad soja för att klarar försörjningen.
Hittills har EU köpt sin importerade soja från Brasilien, Argentina och USA. Brasilien är det enda landet som ännu producerar genteknikfri soja i begränsade mängder för EU:s räkning.
För de amerikanska sojaproducenterna har Kina varit den med avstånd viktigaste exportmarknaden. Handelskriget mellan USA och Kina har plötsligt ändrat situationen på de internationella sojamarknaderna.
Kineserna svarade på EU:s ståltullar med en 25-procentig tull på USA-soja. Kina annullerade tidigare beställningar och vägrade att ta emot fartyg lastade med USA-soja. Det blev en katastrof för leverantörerna.

Trumf på hand för EU-kommissionen
Denna höst väntar USA en rekordskörd av soja. Sojapriset har sjunkit med en femtedel och USA blir inte av med sin produktion. Kinas plötsliga importstopp blev en katastrofal överraskning för sojaodlarna i den amerikanska mellanvästern.
Då Trump och Juncker träffades i slutet av juli, hade Juncker en trumf att slå på bordet. Han lovade Trump att köpa mer av den billiga USA-sojan för att undvika en eskalation i handelstvisten. Det budet kunde Trump inte motstå.
EU har tydligen inget problem med GMO-soja, fastän uppskattningsvis 80 procent av den importerade fodersojan är gentekniskt förändrad. Det finns inga regler som föreskriver märkning av produkter från djur som har ätit GMO-foder, noterar Transgen.
Mot den bakgrunden är det rena dubbelmoralen av EU-domstolen att klassificera gensaxen som klassisk GMO med alla sina restriktioner. I USA råder obegränsad frihet att utveckla tekniken men det intresserar inte EU, kritiserar Spelsberg.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Regeringens krispaket första hjälpen enligt SLC
Nu måste livsmedelskedjan ta sitt ansvar

Regeringen har uppmärksammat det torkdrabbade lantbruket med ett krispaket på 65 miljoner euro utöver de 21,5 miljoner som redan var reserverade i anslutning till budgetramarna i våras.
Torkan kommer dock att förorsaka skador ännu lång tid framöver. Skadorna beräknas uppgå till uppemot 400 miljoner euro, påminner SLC.
– Staten har nu visat beredskap att tänka om i sin budget. Nu sitter livsmedelskedjans övriga aktörer med lösningarna på sitt bord. Även handelsledet måste bejaka att kostnadsläget för producenterna är ett helt annat nu än när de långsiktiga avtalen ingicks i början av året, säger SLC:s ordförande Mats Nylund.
Som exempel nämner han att julskinkorna, på grund av torkan, nu har ett helt annat produktionspris än när handeln och industrin avtalade om priserna för skinka i början av året.
SLC anser att man inom livsmedelskedjan borde frångå sådan långsiktig avtalspraxis eftersom den överhuvudtaget inte beaktar de faktiska kostnader som uppkommer på gårdarna för att producera råvaror på naturens och omvärldens villkor och som jordbrukaren sällan själv kan påverka.
– Inom matkedjan bör handelns och industrins avtal kunna omförhandlas. Nu är det dags att även handeln drar sitt strå till stacken för att trygga det finländska jordbrukets framtid. Likaså bör aktörerna i foder-, gödsel- och energibranschen komma gårdarna till mötes, påpekar SLC-ordförande Nylund.
SLC påtalar dessutom att de stödåtgärder som ingår i krispaketet måste betalas ut till gårdarna å det snaraste.
– Vi har inte råd att förlora någon tid. Läget är mycket kärvt på många gårdar som drabbats av torkan. Krisstödet måste komma till gårdarnas undsättning snarast möjligt, säger Mats Nylund.
SLC vill även se raskare tag från statsmakten för att ta i jordbrukets strukturella lönsamhetsproblem.
– Nu måste hela näringen och statsmakten fortsätta det långsiktiga arbetet för att få jordbrukets lönsamhet på fötterna, framhåller SLC-ordföranden.

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Bara lite krishjälp i år

Regeringen kom i sin budgetmangling den här veckan överens om att föreslå 30 miljoner extra i nationellt stöd som krishjälp. Summan ingår i regeringens krispaket till näringen. En del av summan betalas ut som nordligt stöd på C-området och en annan del som stöd till AB-området enligt de minimis.
Regeringen hänvisar vidare till att den i anslutning till budgetramarna i våras kommit överens om att hålla inne med en beskärning i LFA-ersättningen på 10 miljoner och senare på 21,5 miljoner euro.
Därutöver kommer det dock ytterligare ett tillägg på 6 miljoner i LFA-ersättning för nästa år.

Högre återbäring också för årets bränsleskatt
Regeringen har även enats om att betala ut en förhöjd återbäring av årets skatt på lätt brännolja på sammanlagt 20 miljoner euro. Den nedre gränsen som EU har dragit för skatt på bränsle får dock inte underskridas. Målsättningen är att den här återbäringen ska betalas ut så snabbt som möjligt nästa år som en skild utbetalning.
Till krispaketet räknas även att projektet Ta hand om bonden får en fortsättning åtminstone till och med 2020. Regeringen föreslår nu ett anslag på ytterligare 3 miljoner, som utbetalas till lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA.
Vidare föreslår regeringen att den tillfälliga rabatten på förseningsräntan för pensionspremier till LPA hålls kvar.
Regeringen föreslår även att staten beviljar borgen på lån från gårdsbrukets utvecklingsfond. Den här åtgärden förutsätter nationell lagstiftning men också EU-kommissionens godkännande.
Det skulle handla om garantier för sammanlagt 16 miljoner i lån under perioden 2018-2020.

Också långsiktiga åtgärder
Bland långsiktigare åtgärder hänvisar ministeriet ännu till att gårdsbrukets utvecklingsfond får en tilläggsfullmakt på 10 miljoner euro för investeringsstöd.
Det är dessutom meningen att kraven på inkomstgräns i startstödet ska ses över som en följd av det dåliga lönsamhetsläget.
När det i övrigt gäller arbetet med att förbättra jordbrukets lönsamhet på längre sikt nämner jord- och skogsbruksministeriet tilläggsfinansieringar på 4,8 miljoner. Summan går till tidigare överenskomna åtgärder, bland annat inrättande av en livsmedelsombudsman. En summa på en halv miljon föreslås, men den är alltså inget nytt tillägg utan pengarna fanns i ministeriernas tidigare budgetförslag, som kom ut den här månaden.
Regeringen har också enats om att ta bort beskattning av försäkringar mot skördeskador och skadeangrepp på växter. Avsikten är att ge avkall på skatten under perioden 2019–2027.
Övriga delar av de 4,8 miljonerna torde vara en följd av utredningsman Reijo Karhinens arbete. Jord- och skogsbruksministeriet anställer en person på begränsad tid för att förankra an ansvarig matanskaffning inom den offentliga sektorn.
Därutöver satsas 1,1 miljoner för att främja innovationer inom bioekonomin.
För att kunna fortsätta programmet med utbildning för livsmedelsexport samt för att rekrytera 3 personer på utrikesministeriet som ska främja livsmedelsexport anslås 2 miljoner euro.
Dessutom höjs anslaget för fastighetsförrätningar med 1 miljon så att ägoregleringar kan fortsätta i samma takt som hittills. Ministeriernas tidigare budgetförslag innehöll en beskärning av det här anslaget med 1,7 miljoner euro jämfört med i år.
Under den här regeringsperioden kommer man även att jobba för en höjning av utjämningsreserveringen i jordbrukets beskattning till 25.000 euro för att underlätta anskaffningar och grundförbättringar. I dag är taket 13.500 euro.

Mer för enskilda vägar
På kommunikationsministeriets förvaltningsområde kommer ett tillägg på 4 miljoner för enskilda vägar samt 25 miljoner för vinterunderhåll och reparation av tjälskador. En del av de här pengarna torde komma från en tilläggsbudget i år.
Inom skyddet av Östersjön och insjövattnen inleds ett treårigt program för sammanlagt 45 miljoner euro, där 15 miljoner euro anvisas i tilläggsfinansiering för 2019.
Finansieringen ska bland annat bidra till att främja återvinningen av näringsämnen. Med anslaget understöds också forskningen om läget i Östersjön.
Bland bakslagen för jordbruket finns att energiskatten skärps nästa år med 22 miljoner euro. Skärpningarna verkställs på arbetsmaskin- och uppvärmningsbränslen inklusive torv. Till följd av skatteförhöjningen på torv minskas stödet för skogsflis med 3 miljoner euro.

Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Reklam-reklam

Förkalkyler på nätet