Landsbygdens Folk

Bläddra online

- Visst är han snygg och vem skulle inte vilja åka till ljuset och värmen?! Jag bara är lite fundersam över deras system med harem; jag vill inte dela min prins med 14 000 andra!

Hitta rätt i märkesdjungeln!

Ursprungsmärkning används för att understryka var eller hur en produkt eller tjänst är producerad.
Gott från Finland-märket och Hjärtbladsflaggan känns igen av de flesta konsumenter, men vad säger märkena egentligen om graden av inhemska råvaror eller inhemskt arbete?
Här är reglerna för de vanligaste märkena i korthet.

Läs mera

Ledaren 12.1.2018 
Dags att fundera på lösningar?

EU kräver skadestånd av Ryssland för förluster som det ryska importförbudet mot grisprodukter har förorsakat unionen. Enligt uträkningar handlar det om 1,39 miljarder euro med ett tillägg på 15 procent per år om Ryssland låter bli att betala.
Unionen har framfört sitt krav hos världshandelsorganisationen WTO:s program för lösningar av tvister. Straffet ska tillämpas i form av strafftullar på ryska produkter som i dagens läge kommer tullfritt in på EU:s marknad.
Det kan bli ett knepigt fall för WTO. Importförbudet mot griskött verkställdes redan januari 2014, alltså betydligt tidigare än det politiska importstoppet som förorsakats av Ukrainakrisen.
Det motiverades med att Ryssland ville förhindra spridning av afrikansk svinpest från EU i sitt land. Inom EU har man aldrig tagit den motivationen på allvar. I och med att EU:s åtgärder följer Världsorganisationen för djurhälsa OIE:s förfaringssätt har det ryska förbudet hela tiden betraktats som en åtgärd for att främja landets egen svinproduktion.
Dessutom har den svinpest som observerats i EU med all sannolikhet sitt ursprung i Ryssland och övriga länder inom den eurasiska tullunionen.
WTO klassade också importförbudet som olagligt för snart ett år sedan och Ryssland har gått med på att avveckla begränsningarna på import från de områden i EU, där svinpest inte har observerats. Landet har emellertid fortfarande sitt förbud mot livsmedelsimport kvar, dit också svinköttet hör.
Nu är frågan om EU:s krav bidrar till att förbättra läget eller inte.
President Vladimir Putin ställer upp i presidentvalet i mars och av allt att döma väljs han. Han har i alla fall fortfarande ett behov att visa sig som stark ledare. Det är den bilden han kammar hem röster på. Dit hör inte att låta ”utomstående” krafter bestämma vilken politik Ryssland ska föra.
Borde övriga världen, EU till exempel, försöka handskas med Ryssland på andra sätt än hittills? EU:s sanktioner mot landet har pågått sedan mars 2014 och de ryska motåtgärderna nästan lika länge.
Redan i ett ganska tidigt skede talade flera sakkunniga om att konflikten fryses, det vill säga det blir en sorts öppet eller oklart läge mellan parterna som kan pågå i många år. På samma sätt kan man kanske tala om att läget frusits när det gäller handeln.
Hur länge kan det hålla på utan att någon räcker en hand?
Det verkar inte bekymra Vladimir Putin och hans krets så där alltför allvarligt att Ryssland som relativt färsk medlem av världshandelsorganisationen WTO måste följa de internationella handelsreglerna. Ibland kommer det rentav signaler om att Ryssland inte har någon nytta av medlemskapet, visserligen varvade med motsatsen. LF återger ett exempel på annan plats i veckans tidning.
Det finns i vilket fall som helst en risk att EU:s krav på höjda tullar inte blir till så mycket annat än krav.
Väl medvetna om att det inte betraktas av alla som legitimt att uppmana till förhandlingar kräver flera producentorganisationer runt om i Europa att man måste försöka tala med Ryssland. Den tyske producentbasen Joachim Rukwied har årligen kommit med den uppmaningen, bland annat under den internationella Gröna veckan i Berlin. Att Ryssland i övrigt efter två års paus återupptar sitt deltagande i samma tillställning den här månaden kunde också vara en signal om att det finns en vilja till en öppning.
Vore det dags att söka politiska lösningar? Vem vinner på det nuvarande dödläget?
 
Micke Godtfredsen
 
Orättvist om vägar i Karleby
Stadsfullmäktige i Karleby har fått för sig att alla enskilda vägar i staden ska skötas på samma opraktiska och ogynnsamma sätt för alla, antagligen i rättvisans namn. De som drabbas tycker emellertid att det är allt annat än rättvist. Medan några invånare utanför tätorten nu har haft det lite bättre ställt än andra, ska det bli lika besvärligt i hela stadens glesbygd, i synnerhet jämfört med tätorten.
Det var för några veckor sedan som LF kunde berätta om stadens beslut att strunta i en överenskommelse från 1977, då Gamla Karleby slogs ihop med Karleby. Då  åtog sig Karleby stad att underhålla också de enskilda vägarna i staden med omnejd samt att ploga och sanda. 
Invånarna har varit nöjda med det arrangemanget och lärt sig leva med det under 40 år.
Men så blev kommunerna Kelviå, Lochteå och Ullava en del av Karleby stad dryga trettio år senare. I de kommunerna är det väglag som sköter de enskilda vägarna och som sedan får bidrag.
Med den hänvisningen fick en majoritet i stadsfullmäktige trumfat igenom ett beslut om att villkoren ska bli lika krångliga i hela glesbygden.
I praktiken är det bara en del av skötseln, det vill säga att fylla på ytmaterial och sanda, som faller på väglagen som nu måste bildas enkom för det här ändamålet.
Dessutom fortsätter staden att sköta vägsträckor på minst 25 kilometer.
Man undrar riktigt hur någon har tänkt. Står man bättre ut med att få det sämre ställt när andra har det lika besvärligt sedan tidigare eller ...? I pengar är det inte ens givet att staden just sparar något.
Skillnaden mellan skötseln inne i tätorten och landsbygden är kvar. Det är nog en större orättvisa. Har majoriteten tänkt på det? – MG

Ledarsida | Utskriftsvänlig version »»

Mögelproblem i lökodling
drabbade Åland hårdast

Kvalitetsproblemen för fjolårets inhemska lök är de största som Ålands Trädgårdshalls vd Tord Sarling har upplevt under sina 30 år i branschen. Uppskattningsvis cirka 40 procent av den åländska lökskörden måste kasseras och komposteras.
Tord Saling
Ålands Trädgårdshalls chef Tord Sarling berättar att företaget i år anställt extra personal för att så noggrant som möjligt gallra bort mögelskadad lök.

ÅTH-vd:n Tord Sarling vill ändå inte ta ordet katastrof i sin mun.
- Odlarna drabbas förstås hårt ekonomiskt, men en liten tröst i sammanhanget är att priserna på lök varit högre än på många år, påpekar han.
Åland levererar i genomsnitt ca 30 procent av den totala inhemska lökmängden till handeln.
Sarling berättar att den inhemska rödlöken just på grund av det stora svinnet till följd av gråmöglet tog slut inför julen. Först efter den 1 februari kan konsumenterna åter köpa inhemsk rödlök när den lök som behandlats för att inte börja gro får börja säljas i butikerna.

Optisk sortering och extrapersonal
ÅTH har en optisk löksorterare som representerar den mest avancerade teknologin som finns på marknaden för att gallra ut lök som drabbats av gråmögel och andra kvalitetsproblem.
Men trots att maskinen lyser igenom varenda lök som passerar händer det ändå att lök som drabbats av mögel eller innehåller mögelsporer slinker igenom.
Företaget har under hösten också anställt extra personal som som manuellt granskar löken när den förpackas. Ändå har skadad lök kommit ut i handeln.
- De senaste månaderna har vi fått mera respons än tidigare från enskilda konsumenter och då har det oftast handlat om lök som vi förpackat tre-fyra veckor tidigare. I odlarnas lager och också hos oss förvaras löken svalt och med god ventilation. Men när den förvaras varmare i butikslager och hemma hos konsumenterna börjar gråmöglet utvecklas.
Tord Sarling säger att handeln visat "en viss förståelse" för de kvalitetsproblem som förekommit, men ändå inte har accepterat sådana leveranser som inte uppfyllt ÅTH:s krav att högst 1 procent av den lök som förpackas får vara felaktig.
- Visst har vi fått några partier i retur, men jag är ändå glad att mögelproblemen inte har varit mera omfattande, kommenterar Sarling.

Större problem med sättlök än frölöken
Tord Sarling påpekar att gråmögel i år förekommit mycket mera än normalt i hela landet, men att problemen har varit större närmare kusten. Och allra värst drabbat är Åland.
Lök- och potatisodlaren Johan Holmqvist som i fjol byggde ett nytt löklager med 550 tons kapacitet i Hammarland Lillbolstad berättar att 40 ton måste "kastas direkt" när han tog ut sina första 100 ton för leverans till ÅTH:s sorteringshall.
Han har ännu inte fått resultaten från ÅTH, men befarar att ytterligare 40 procent av de 60 ton han sände iväg måste kasseras.
Johan Holmqvist odlar enbart sättlök och hans uppfattning är att sättlöken drabbats mera av mögelproblematiken än frölöken. Sättlöken är vanligare både på Åland och framför allt i övriga Finland.
En teori är att de omfattande mögelproblemen beror på undermåligt utsäde, men Holmqvist tvivlar på den förklaringen.
- Själv har jag haft utsäde från Holland, Danmark och Norge och inte märkt någon kvalitetsskillnad. Det hjälpte inte heller att jag ett flertal gånger har behandlat lökodlingarna mot mögel.

Bra för chipspotatisen men lägre odlarpriser
Holmqvists uppfattning är att problemen med lökmöglet mest beror på väder- och temperaturförhållanden.
- Det var en sen, kall och torr vår, så löken fick inte den tid som den behövde för att växa till sig och sedan kom det fukt vid fel tidpunkt. Själv fick jag i alla fall de största kvalitetsförlusterna på den lök som odlades på "kalla" marker.
I likhet med ÅTH-chefen Sarling vill inte heller Johan Holmqvist använda ordet katastrof även om fjolåret som enskilt odlingsår var extremt dåligt för lökodlingen.
Och trots det för löken ogynnsamma vädret fick han exempelvis en "riktigt bra skörd" av chipspotatis.
- Också flera andra som jag pratat med har fått en bra potatisskörd. Men det behövs både bra skörd och framför allt bra kvalitet eftersom Orkla och chipsfabriken i år sänkte priset till odlarna, påpekar Johan Holmqvist.

TEXT & FOTO
Rolf-Lennart Witting
witting@aland.net

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Lökproducenterna får vänta på nästa skörd

- Om det finns något positivt i det här så är det att det kommer att vara bra sug efter inhemsk lök då den nästa skörden kommer i sommar, säger Timo Mäkinen som år ordförande för Lökproducenterna.
Timo Mäkinen drar sig inte för att kalla det ett katastrofalt år. För somliga odlare har hela skörden förstörts.
- Om det är så att man måste kassera 50 eller 70 procent av sin skörd så är nog det enda rätta att kassera den helt och hållet, säger han.
- För de odlare som råkar ut för det finns inga speciella stödformer att räkna med. Bara att ta det ur egen ficka, säger Mäkinen.
Nationellt bedömer han att åtminstone 30 procent av lökskörden förstörts av gråmöglet.
Mäkinen odlar i Kaland i Nystad, men också i Renko i Tavastland. Både hans egen och andra lökodlares erfarenhet är att gråmöglet har drabbat kusten och Åland hårdast.
Men i inlandet så har det varit så kallt att löken överhuvudtaget inte blivit färdig och måste kasseras därför.
Att den inhemska rödlöken tog slut i handeln redan före jul var helt exceptionellt. Den rödlök som kommer i handeln i februari är den långtidslagrade som har behandlats med groddstopp, som inte får användas på lök för försäljning fram till och med januari.

Holland har slutat desinficera marken
Normalt är den finländska lökskörden omkring 25 miljoner kilo. Det är lite mera än den inhemska konsumtionen så man har exporterat till närområdena, men man har också fått dras med att leverera två olika års skörd jämsides till affärerna mot slutet av sommaren. Det tror Mäkinen att man alltså slipper i år.
Nu finns det ungefär 12,5 miljoner kilo i lager.
Orsakerna till gråmögelskadorna är enligt Mäkinen flera. En bidragande orsak är att man för flera år sedan slutat desinficera marken för odlingen av sättlök i Holland och därmed innehåller de nu mera bakterier.
När sedan växtförhållandena i Finland råkar vara extra dåliga så kommer problemet kraftigare i dagen.
Lökproducenterna är en förening som hör till MTK . Den har nu 48 medlemmar. De åländska odlarna är till skillnad från fastlandsodlarna inte medlemmar direkt utan via ÅTH, som också har en plats i styrelsen.

Mathias Luther
luther@infopr.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

EU kräver skadestånd för
Rysslands grisembargo

EU kräver ett saftigt skadestånd av Ryssland för de förluster som embargot mot grisprodukter har kostat unionen sedan det infördes 2014. EU begär 1,39 miljarder euro i skadestånd av Ryssland, plus 15 procent per år om Ryssland inte betalar.
EU-kommissionen har vänt sig till WTO:s tvistlösningsorgan med sina krav. WTO måste nu ta ställning till unionens fordringar. Experter på handelstvister tror att det kan bli ett knepigt fall för världshandelsorganisationen.
EU-kommissionen kräver inte ersättningarna i reda pengar. I stället skulle avgifterna kasseras in i form av strafftullar på ryska produkter som nu importeras tullfritt till EU-marknaden. Det uppger tidningen Politico.
Kommissionen betecknar den ryska regeringens importförbud av griskött från EU som olagligt. Moskva motiverade ursprungligen importstoppet som en sanitär åtgärd för att förhindra afrikansk svinpest från att sprida sig från EU till Ryssland.
Ryssland förbjöd importen av griskött från hela EU i januari 2014, efter att svinpest hade påträffats i Polen och Litauen. Beslutet fick häftig kritik från EU-kommissionen, som förde frågan till WTO:s tvistlösningspanel.

Sanitärt problem eller politiskt embargo?
Kommissionen kritiserade det ryska beslutet att förbjuda importen av griskött från hela unionen, då svinpest bara förekom i EU:s nordöstra delar. I februari 2017 klassificerade WTO det ryska embargot som olagligt.
I slutet av fjolåret meddelade den ryska veterinärmyndigheten Rosselkhoznadzor att importförbudet kommer att hävas i enlighet med WTO:s beslut. Inskränkningarna i handeln ska begränsas till EU-regioner där svinpest förekommer.
EU anser att förbudet mot griskött framför allt har motiverats av ekonomiska, politiska och nationella skäl, snarare än de fytosanitära farorna som framkallas av svinpest. Det är en fråga som WTO-panelen kommer att få ta ställning till.
Ryssland har i princip gått med på att avveckla sina importrestriktioner för gris från områden som inte berörs av svinpest. Å andra sidan hänvisar Moskva till sitt politiska embargo. Grisköttet står fortfarande på Rysslands svarta lista.

WTO kritiseras av ryska politiker
Ryssland har reagerat häftigt på EU:s skadeståndskrav. Viceordföranden för det ryska federationsrådets utrikesutskott Vladimir Djabarov har betecknat EU-åtgärderna som "godtycke", uppger nyhetsbrevet Sputnik.
Djabarov anser att Ryssland behandlas orättvist av WTO. Var var WTO då sanktionerna mot Ryssland trädde i kraft? Ryssland måste ställa sig frågan om det alls är motiverat att stanna kvar i WTO, kritiserade Djabarov.
Enligt senatorn borde Ryssland slå in på den amerikanska vägen. USA prioriterar sina nationella intressen och erkänner inga internationella domstolar. Om WTO-domstolen ger EU rätt, handlar det enligt min mening rättsvidrigt, sade Djabarov.
Rysslands ekonomiministerium dementerade på måndagen ryktena om att landet skulle överväga att lämna WTO. WTO står för en förutsägbar och transparent juridisk omgivning på utrikesmarknaderna, uppger ministeriet enligt affärstidningen Vedomosti.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Ett normal drag i internationell handelsdiplomati

Verkställande direktören för Atriakoncernen Juha Gröhns bedömning är att EU:s krav på sanktioner är ett normalt drag i den internationella handelsdiplomatin.
- Som livsmedelstillverkare och aktör på marknaden kan vi inte så mycket annat än följa händelsernas gång och anpassa oss därefter, säger han. Hur summorna har räknats fram kan jag inte heller ta ställning till.
På frågan om hur EU:s initiativ kan tänkas inverka på marknaden svarar Juha Gröhn att han gissar på ett neutralt läge, det vill säga att det inte inverkar.
- I något skede måste vi i alla fall utgå från att också livsmedelshandeln med Ryssland åter öppnas, det är vad som händer i längden med alla politiska beslut som begränsar internationell handel.
Han tror i alla fall inte att EU:s utspel inverkar på den processen, varken försnabbar eller fördröjer den.

Har inte samband med prissänkningar
På frågan om prissänkningarna på svinkött under slutet av fjolåret har att göra med de handelspolitiska svängarna mellan Ryssland och EU, svarar Juha Gröhn nekande. Enligt honom handlar det om en ganska vanlig rytm.
- Efterfrågan på de stora internationella marknaderna har helt enkelt minskat dramatiskt, vilket betyder att vi har en helt annan situation än i våras och i somras, säger han.
- Också efterfrågan i Kina har minskat betydligt. Den gynnsamma efterfrågan för några månader sedan ledde till en viss överhettning, som återigen har fyllt lagren, och nu måste vi försöka avveckla dem så gott vi kan. Prognoserna för början av det här året är ganska pessimistiska, men jag skulle inte säga att läget är mer dramatiskt än normalt. Åtminstone på det inhemska planet hoppas vi på en bra grillsäsong i sommar, vilket skulle underlätta efterfrågan.

Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Shejker producerar mjölk
från 14.000 kor i Qatars öken

Det stenrika emiratet Qatar vid Persiska Viken har gjort en ovanlig satsning. Mitt i den stekheta öknen uppstår en farm för 14.000 mjölkkor som ska göra landet självförsörjande med mjölk. Korna importeras från USA, Australien och Tyskland.
Qatar är ett extremt rikt emirat, men samtidigt ömtåligt och beroende av försörjning från utlandet. I somras kapade Saudiarabien och dess bundsförvanter de diplomatiska förbindelserna med Qatar på grund av misstänkt samarbete med terrorister.
Detta inskränkte också handelsförbindelserna, med påföljden att mjölkförsörjningen blev knapp. Qatar har importerat omkring 80 procent av sin mjölk från Saudiarabien, men leveranserna ställdes in. Importen räddades tillfälligt med mjölk från Turkiet.

Produktionen startar för fullt i juni
Men den turkiska mjölken är bara en övergångslösning. Handelsbojkotten betraktas som en chans att förbättra matförsörjningen med inhemsk produktion. Det gäller också mjölkproduktionen.
I medlet av detta år ska Qatar vara redo att producera sin egen mjölk och förädla den till högklassiga mejeriprodukter. En jättelik mjölkfarm färdigställs för närvarande mitt i öknen under den stekande solen.
I Qatar råder måhända brist på mjölk, men pengar är det inte ont om. Qatar har världens högsta inkomst per person, varav hälften härstammar från olje- och gasindustrin. Med sådana inkomster går det att köpa nästan vad som helst.
Irländska experter hjälper shejkerna att producera mjölk och youghurt. På ett område i al-Chaur på en knapp timmes köravstånd från huvudstaden Doha uppstår en gigantisk mjölkfarm, fullproppad med möjligast moderna teknik.
Jordbruksföretaget Baladna har redan börjat rekrytera sina nya invånare. De första mjölkkorna flögs in redan i juni i fjol från Tyskland. Målet är 14.000 kor som importeras från sina ursprungsländer med fartyg eller Qatar Airways fraktmaskiner.
Den starka hettan som sommartid kan stiga till 50 grader C skulle i vanliga fall tillintetgöra en effektiv mjölkproduktion men alla djur står i klimatiserade utrymmen där temperaturen kan sänkas till uthärdliga 25 grader C.
Själva mjölkningen sker med robotar. Enligt planerna ska produktionen av färskmjölk och youghurt köra för fullt redan i juni detta år. Produktionen uppskattas till omkring 500 ton per dag. Det ska täcka den inhemska konsumtionen och räcker till och med för export.

Får och getter
Redan i dag lever mer än 20.000 får och getter på området. Boskapen producerar mjölk som enligt företaget är rik på protein, fett och fasta ämnen samt mineraler som fosfor, kalcium och zink.
Kostnaderna för hela projektet uppskattas till omkring 700 miljoner euro. Baladna ger inte ut några uppgifter om företagets ekonomi. Utomstående experter tvivlar på lönsamheten och möjligheterna att exportera mjölk till ett konkurrenskraftigt pris.
Huvudmålet är att trygga självförsörjningen. Baladna ägs av två bröder, affärsmännen Moutaz och Ramez Al-Khayyat som ständigt söker nya strategiska och institutionella investerare för projektet. Om staten Qatar också stöder projektet är en hemlighet.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

EU-kommissionen kräver mer budgetmedel för Europa

EU-kommissionen efterlyser en förstärkt europabudget för nästa decennium med tanke på Brexitluckan och alla nya uppgifter som måste skötas. Just nu snickrar kommissionen på olika lösningar, inte minst för att få jordbrukets pengar att räcka till.
Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och budgetkommissionär Günther Oettinger lade i veckan fram sina synpunkter om nästa långtidsbudget på framtidskonferensen Shaping our Future i Bryssel.
Juncker efterlyste högre bidrag från medlemsländerna för att täppa luckan efter Brexit. I dag kostar Europa skattebetalarna dagligen lika litet som en kopp kaffe. Den summan måste Europa vara värd, menade EU-chefen.
Budgetkommissionär Günther Oettinger beräknar preliminärt luckan efter Brexit till något mellan 12 och 13 miljarder euro per år. Han anser att bortfallet kan täppas till med 50 procent inbesparingar och 50 procent färskt kapital från medlemsländerna.

1,1 procent plus X
Från 2021 framåt behöver EU mer resurser för nya uppgifter som bekämpning av terrorism, gränsskydd, försvar och digital konkurrenskraft. Dessa merkostnader borde enligt Oettinger täckas med 20 procent nedskärningar och 80 procent färska pengar.
Den löpande långtidsbudgeten finansieras i dag via en procent av medlemsländernas BNP men det kommer inte att räcka. Två procent vore för mycket begärt anser Oettinger, som tror att litet mer än en procent kan räcka.
På EU-konferensen lanserade han lanserade formeln 1,1 procent plus X som sin målsättning. Oettinger signalerade en åtstramning av jordbruksbudgeten, men andelen för CAP får enligt budgetkommissionären inte sjunka under 30 procent av utgifterna.
Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker avvisade för sin del drastiska nedskärningar inom traditionella politikområden som jordbruket och sammanhållningspolitiken.
Båda områdena är viktiga beståndsdelar inom europapolitiken som man inte borde tumma på, menade Juncker. Oettinger ansåg däremot att resurserna för sammanhållningen kunde sänkas med "måttliga" 10-15 procent.

Miljögrupperna kräver en ekologisk budget
I skuggan av EU:s framtidskonferens passade ett tjugotal NGO-grupper på att presentera sina förslag till budgetreform för EU. De efterlyser en sträng check av kostnader och anslag med ekologisk måttstock.
Miljögrupperna kritiserar framför allt budgetens tyngsta kapitel, den europeiska jordbrukspolitiken. Den präglas fortfarande av stora utgifter till förmån för ett miljöskadligt jordbruk medan naturskyddet försummas, heter det i uttalandet.
Grupperna anser att EU borde stoppa alla subventioner som stöder natur- och miljöskadlig verksamhet. I stället borde pengarna reserveras för en omställning av energi- och trafikpolitiken till förmån för förnybar energi och energisparande åtgärder.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Kommande djurskyddslagen
är nu på utlåtanderunda

Just före jul skickade jord- och skogsbruksministeriet förslaget till lag om djurs välbefinnande på remiss. Genom lagen revideras den gällande djurskyddslagen från 1996, som har ändrats 21 gånger. Remisstiden löper ut den 28 februari.
Djurskydd
Respekt och ansvar i umgänget med djur är honnörsord i utkastet till lag om djurens välbefinnande som nu är på remiss. På bilden svinfarmaren Mika Vuorinen i Jalasjärvi med sina djur.

Lagen är planerad att träda i kraft i samband med landskapsreformen 2020, men avsikten är att den nu sittande riksdagen ska hinna godkänna den.
Arbetet med en totalreform av djurskyddslagstiftningen inleddes 2010 under Sirkka-Liisa Anttilas (cent) tid som jord- och skogsbruksminister.

"Kyrkan mitt i byn"
- Man märker på förslaget att jord- och skogsbruksministeriet har sett sig tvunget att dra en linje mellan dels producentorganisationerna och dels djurskyddsaktivisternas organisationer, säger SLC:s ordförande Mats Nylund.
- Kyrkan har ställts mitt i byn som man säger. Det skulle naturligtvis ha känts både bättre och tryggare om parterna kunde ha kommit med ett utkast i samförstånd, men det fanns inte underlag för det.
Mats Nylunds slutsats vid en första bekantskap med utkastet är att producenterna kan leva med det.
- Förutsättningarna för att idka vanlig husdjursproduktionen får dock inte skärpas ytterligare i den fortsatta beredningen, säger han. Därför är det viktigt att lagen godkänns av den nuvarande riksdagen. Okunskapen om böndernas utmaningar i vardagens djurskötsel är fortfarande utbredd, och vi kan vara ganska säkra på att djurskyddsaktivisterna kommer att trycka på för att uppnå ytterligare skärpningar. Tröskeln för en kommande regering att åter öppna ett lagpaket laddat med så starka känslor är i alla fall högre om vi kan klubba igenom paketet under den sittande riksdagen.
Mats Nylund påminner vidare om att husdjursbönderna i dag får ersättning för sådana åtgärder som man enligt lagförslaget vill lagstifta om. Det gäller till exempel smärtlindring vid avhorning av kalvar. Det innebär att man inte längre kan få ersättning för de här åtgärderna. - Vi förutsätter att de medel som då frigörs, kanaliseras till andra åtgärder inom näringen.
När det gäller produktionsdjuren blir en av de tydligaste praktiska ändringarna just den att smärtlindring före smärtsamma ingrepp blir obligatorisk. Det gäller utöver avhorning av kalvar även kastrering av smågrisar. Dessutom ska djuret alltid bedövas före slakt enligt lagförslaget. Det skulle också gälla fjäderfän som slaktas för privat bruk.

Båsladugårdar och grisninghäckar ännu tillåtna
Enligt förslaget ska djur inte längre få hållas uppbundna i permanenta förvaringsutrymmen. Efter en övergångstid på fem år blir det förbjudet att fortlöpande hålla andra djur än kor och kvigor för mjölkproduktion - i praktiken i båsladugårdar - uppbundna.
Efter en övergångstid på 15 år ska det också bli förbjudet att hålla suggor och gyltor i dräktighetshäckar under en längre tid. Däremot ska det nog vara tillåtet att hålla dem i grisningshäckar.
Vissa tillstånd som gäller verksamhet med husdjur samt anmälningar som överlappar varandra ska slopas. Egentliga husdjursgårdar ska inte längre behöva tillstånd. I fråga om verksamhet som kräver anmälan ska en sådan göras bara till den del som anmälan inte redan gjorts med stöd av annan lagstiftning.
Därutöver preciseras det vilka djur som får hållas för vilka ändamål.

Djur ska behandlas med respekt
Under beredningen diskuterades det länge och väl om lagen skulle omfatta en skrivning om djur som kännande varelser och djurens egenvärde, det vill säga ett värde som inte har samband med djurets värde för människan.
Nu har man i själva utkastet valt att fokusera på att djur ska behandlas väl och med respekt. Bakom den här paragrafen finns i alla fall att djuren har ett egenvärde och att de är kännande varelser. Detta enligt motiveringarna, där det samtidigt påpekas att respekten för djuren och deras egenvärde inte hindrar att djur används på sådana sätt som är allmänt accepterade, till exempel som produktionsdjur eller hobbydjur.
- Producentorganisationernas representanter arbetade för den här lösningen, det vill säga att skrivningarna inte skulle med i lagtexten, säger SLC:s jurist Mikaela Strömberg-Schalin, som varit SLC:s representant i beredningen. Det är naturligtvis inte för att vi inte skulle vara beredda att erkänna de här principerna, men vi var rädda för att det skulle leda till för svåra konflikter i det dagliga arbetet mellan djuraktivister och djurhållare.
- Så som skrivningen nu är utformad ska det vara möjligt att idka vanlig djurhållning utan att någon kan tolka det juridiskt så att det skulle strida mot principen om djurs egenvärde. I stället understryks människans ansvar för att djur behandlas väl.
Så heter det i en annan paragraf i utkastet. Där heter det också att ett barn under 16 år inte ensamt kan ansvara för ett djurs välmående.
Enligt utkastet föreslås vidare att så kallat tidelag, det vill säga sexuella aktiviteter mellan människor och djur förbjuds. Finland är ett av de få länder i Europa där tidelag inte förbjudits.
Bland dem som talade för en skrivning i lagen om djurens egenvärde och djur som kännande varelser framhölls bland annat argumentet att det skulle motivera ett förbud mot tidelag. Nu finns förbudet med i skrivningen i alla fall.

Lagom föda och dryck
När det gäller föda och dryck heter det i förslaget att ett djur ska säkerställas lagom mängd föda och vatten eller annan dryck av god kvalitet. I den nuvarande lagstiftningen talar man om en tillräcklig mängd föda. Bakom ändringen ligger påpekandet att man ibland måste reglera mängden föda, alltså undvika överutfodring, med hänsyn till djurets välmående.
De här bestämmelserna kommer att preciseras i statsrådets kommande förordning.
I förslaget förtydligas också förbudet att tvångsmata djur av produktionsmässiga skäl. Således ska det också vara förbjudet att tvinga djur att dricka.
Inom aveln borde man först och främst sträva efter att producera välmående djur. Strävan med aveln ska vara att få fram livskraftiga, funktionsdugliga och friska djur, heter det i utkastet. En bestämmelse om att man ska hindra däggdjur från att föröka sig okontrollerat införs. Det är bland annat lösgående katter som beredarna här haft i åtanke.

Vilda djur får inte tas som produktionsdjur
Ännu en ny sak är att det inte längre ska vara tillåtet att fånga in vilda djur för uppfödning i syfte att producera kött, ägg eller som avelsdjur. Däremot ska det nog vara tillåtet att ta vilt för uppfödning i viltvårdssyfte och för att ge djur som behöver det vård.
När det gäller djurskötares kompetens heter det bland annat att den som håller djur yrkesmässigt eller annars i stor skala är skyldig att se till att ett tillräckligt antal behöriga personer sköter djuren. Den ansvariga ska även själv ha lämplig behörighet.
Vidare ska en storskalig djurhållare vara förberedd på störningar, till exempel eldsvådor och strömavbrott. En räddningsplan ska finnas för anläggningar med fler än 50 mjölkkor, 100 nötdjur för köttproduktion, 250 slaktsvin och 100 suggor.
Nytt i förslaget är vidare att en paragraf (40) införs om utrymmen som behövs för vård och inspektion av djur.

Landskapen övervakar
När det gäller övervakningen så tar enligt förslaget den kommande landskapsförvaltningen över de uppgifter som regionförvaltningsverken sköter i dag. Det här har regeringen i övrigt redan föreslagit i ett annat lagförslag om ändring av den nuvarande djurskyddslagen.
Den centrala landsomfattande övervakningen sköter livsmedelssäkerhetsverket om också i fortsättningen. Lagförslaget nämner uttryckligen livsmedelssäkerhetsverket och inte det kommande verket, som uppstår när livsmedelssäkerhetsverket Evira, landsbygdsverket Mavi och delar av lantmäteriverket har fusionerats.
En ny paragraf införs om att myndigheterna har rätt att få uppgifter utlämnade om exempelvis foderanskaffningar om djuren verkar avvika från normerna. I motiveringarna heter det att om djuren ser ut att vara på magrare sidan och det inte finns foder på djurhållningsplatsen och det finns anledning att misstänka att djuren inte heller i framtiden får tillräckligt med föda.
En ny bestämmelse införs även om kameraövervakning i slakterierna, som livsmedelssäkerhetsverket tar ansvaret för, även när det gäller finansieringen.

TEXT & FOTO
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Valio betalar mer för hållbart producerad mjölk

Från och med början av detta år börjar Valio betala en cent mer per mjölkliter för hållbart producerad mjölk. Att ta hand om djurens välmående är enligt finländarna ett av de viktigaste sätten på vilka Valio kan påverka samhället.
Valio meddelar att man genomfört den största kvalitetsförnyelsen i företagets historia. Målet är att främja djurens välmående och ett bättre liv. Från januari i år betalar Valio ett så kallat hållbarhetstillägg till de företagare som bland annat förbinder sig till en systematisk hälsovård för djuren.
Hållbarhetstillägget är 1 cent per mjölkliter. För närvarande är redan omkring 80 procent av Valios mjölkgårdar med i programmet och målsättningen är att alla gårdar ska vara med år 2020.
- Förnyelsen är omfattande och vi är glada över hur fint mjölkgårdarna runtom i landet har förbundit sig till arbetet. Omkring 4.600 av Valiogruppens 5.800 mjölkgårdar fungerar redan enligt de nya instruktionerna. Vi fortsätter med lokala utbildningar och förväntar oss att få med många nya gårdar i programmet under det innevarande året, säger mjölkanskaffningsdirektör Juha Nousiainen.

Djurens välmående allt viktigare för konsumenterna
I december 2017 gjorde Valio en undersökning där man granskade Valios ansvarsfullhet ur intressegruppernas synvinkel. Djurens välmående är viktigt för finländarna och två tredjedelar av de 1.000 tillfrågade konsumenterna ansåg att Valios nya satsning på kvalitet och produktionssätt är en mycket viktig hållbarhetsgärning.
Undersökningen riktade sig till finländska konsumenter i åldrarna 18-75 och utfördes av Prior Konsultointi Oy.
- Djurens välmående blir allt viktigare för konsumenterna. En ansvarsfull produktion är en absolut förutsättning för att mjölkproduktionen ska anses acceptabel och att mjölkprodukter ska vara lockande för konsumenterna också i framtiden, konstaterar Nousiainen.
Ett främjande av ett bättre liv för djuren innebär bland annat att mjölkgårdarnas besättningar hör till en organiserad hälsovård samt att de hör till nötdjurens hälsovårdsregister Naseva. Inom ramen för hälsouppföljningssystemet besöker veterinären gården minst en gång per år och gör en bedömning av djurens hälsa utgående från flera olika perspektiv som är jämförbara mellan olika gårdar.
För att kunna erhålla hållbarhetstillägget förutsätts också en regelbunden uppföljning av klövhälsan samt smärtlindring vid avhorning, vilket gjorts redan länge på de flesta gårdarna.

Över hälften av gårdarna är lösdriftsgårdar
För närvarande är 55 procent av Valios mjölkgårdar lösdriftsgårdar och precis som under tidigare år förutsätter Valio att kornas foder är soja- och GMO-fritt.
- De finländska korna är redan nu bland de friskaste i EU och vi använder oss av antibiotika endast vid sjukdom, då medicinen skrivs ut av veterinär, och aldrig i förebyggande syfte. Jämfört med andra europeiska länder är vår antibiotikaanvändning därmed på en väldigt låg nivå. I och med kvalitetsförnyelsen stöder och uppmuntrar vi gårdarna att koncentrera sig ännu mer på djurens välmående, säger Valios styrelseordförande Vesa Kaunisto.
Djurens välmående på Valios gårdar är på en god nivå i internationell jämförelse och av den mjölk som mottas av Valio hör 96 procent till den bästa kvalitetsklassen. Välmående djur lönar sig också ekonomiskt eftersom produktionen och kvaliteten blir bättre då djuren mår bra. En ökad produktion förklaras ofta av faktorer som god kvalitet på foderskörden samt förädling, men satsningar på djurens välmående spelar också en mycket stor roll.

Nina Colliander-Nyman
nina.colliander-nyman@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Åland satsar mera på stöd till ekologiskt

Landskapsregeringen har omfördelat 2,7 miljoner euro i det åländska Landsbygdsutvecklingsprogrammet för att säkra finansieringen för stöd av ekologiska produkter samt göra det möjligt att ingå nya avtal om ekologisk odling. Beslutet fattades av miljö- och näringsministern Camilla Gunell några dagar före jul. Ändringen ska ännu godkännas av Europeiska kommissionen, vilket väntas ske inom ett par månader.
I ändringen av LBU-programmet föreslår landskapsregeringen att 2.750.000 euro omfördelas från åtgärderna miljöstöd (1.900.000 euro), investeringsstöd till lantbruket (750.000) och rådgivning (100.000) euro till åtgärden som finansierar ekologisk produktion.
Bakgrunden är att intresset för ekologisk odling varit långt större än förväntat. Redan under det nuvarande LBU-programmets första år kom ansökningar för mer än 1.000 hektar större ekologisk areal än man budgeterat för.
- Programändringen innebär att finansieringen för den ekologiska arealen garanteras under hela avtalsperioden. Medel flyttas från åtgärder inom programmet som det visats mindre intresse för och omfattningen av den totala programbudgeten som uppgår till 58,5 miljoner euro påverkas inte, förklarar landskapsagronom Sölve Högman.

Accepterat av ÅPF
Ändringen av LBU-programmet har tidigare behandlats i övervakningskommittén där vd Henry Lindström sitter med som Ålands Producentförbunds representant.
- Från ÅPF:s sida har vi gått med på den här ändringen även om vi ifrågasatt ifall pengarna för investeringsstöd då kommer att räcka under hela avtalsperioden, kommenterar Lindström.
Han säger också att EU:s representanter i kommittén inte var helt säkra på att ändringarna kommer att godkännas.
- Framför allt var de tveksamma till att man tar pengar från rådgivningen. På grund av dataproblem har ju den biten egentligen inte alls kommit igång ännu, säger Henry Lindström som trots allt räknar med att programändringen godkänns av EU-kommissionen.

"Bästa nyttan" avgör för nya ekoavtal
Under de två senaste åren har inga nya avtal om ekologisk produktion ingåtts på Åland, men programändringen ger möjligheter att teckna nya ekologiska avtal för motsvarande ca 200 hektar. För nya ekologiska avtal tillämpas enligt Högman urvalskriterier så att den areal som väljs "bäst svarar mot ekologisk och miljömässig nytta, ekonomisk hållbarhet, produktivitet och effekter för förädlingsindustrin".
Näringsminister Camilla Gunell konstaterar att efterfrågan på ekologiskt producerade livsmedel ökar och intresset för att odla ekologiskt fortsättningsvis växer. I ett pressmeddelande betecknar hon detta som mycket positivt då ekologisk produktion kännetecknas av en strävan att nyttja naturresurser som energi, mark och vatten på ett långsiktigt hållbart sätt.
- Den ekologiska produktionen strävar också till hänsyn och bevarande av den biologiska mångfalden och hög djurvälfärd. Ekologisk produktion har beröringspunkter till flera av de strategiska målen i landskapet Ålands hållbarhetsagenda och området är därför prioriterat av landskapsregeringen, påpekar Gunell.

Rolf-Lennart Witting
witting@aland.net

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Holländska mjölkgårdar
får handla med fosfaträtter

Industrin får sedan länge köpa och sälja utsläppsrätter för koldioxid. Nu kan Nederländernas mjölkbönder handla med fosfaträtter enligt samma modell. EU-kommissionen gav klartecken för systemet strax före julen.
De höga utsläppen av fosfat är ett problem i Nederländerna med sin intensiva mjölkproduktion. Efter avvecklingen av mjölkkvoterna ökade antalet mjölkkor markant och utsläppsnivån sköt i höjden.
EU hotade Nederländerna med höga böter om utsläppen inte reduceras. För att få ner utsläppen har de nederländska mjölkgårdarna slaktat massvis med mjölkkor. Under det första halvåret 2017 minskade mjölkkobeståndet med 160.000 djur.

Varje mjölkgård får kostnadsfri kvot
Reduceringen motsvarar nio procent av hela populationen. Enligt Nederländernas statistikcentral bidrog åtgärden till att minska fosfatutsläppen med 8,3 miljoner kg. Dessutom har inbesparingar nåtts genom att sänka fosforhalten i djurfodret.
Idén med utsläppsrätter för fosfat lanserades redan i ett tidigare skede av regeringen, men planerna ansågs bryta mot EU:s stödbestämmelser. Nu har EU-kommissionen efter moget övervägande kommit fram till att så inte är fallet.
Kommissionen fastställde i december att utsläppshandeln stämmer överens med riktlinjerna för EU:s miljömål och går till och med utöver kraven. Systemet bidrar till att förbättra vattenkvaliteten och följer kraven för statliga miljöstöd.
I praktiken får varje mjölkgård kostnadsfritt en egen utsläppskvot för fosfat. Kvoten baserar sig på läget i juli 2015, som är referensdatum. Kvoten beräknas utgående från antalet mjölkande kor och diverse indikatorer hos den levererade mjölken.
Gården får inte producera en större mängd fosfat än kvoten medger. I slutet av kalenderåret måste gården påvisa tillräckligt stora kvoträtter för att täcka mängden fosfat som har producerats av mjölkboskapen.
Gårdarna måste i regel räkna med ett avdrag på 8,3 procent från referensdatum, men hänsyn tas också till arealen. Gårdar som kan placera gödseln på egen mark, eller gårdar med tillräckligt stora arealer, slipper avdraget.
Kvoter får köpas eller säljas till marknadspris. För varje transaktion innehålls tio procent av överlåtelsepriset i en så kallad fostfatbank. Medlen ska användas för att uppmuntra en övergång till större betes- och grönarealer inom landets mjölkproduktion.

Varaktigt bidrag till lägre utsläpp
Fosfatbanken ska främja en utveckling där fler gårdar uppmuntras att placera gödseln från sina mjölkkor på de egna ägorna. Avkastningen från fosfatbanken ska också användas för stöd till unga jordbrukare.
Den nederländska rådgivningsorganisationen DLV utgår från ett knappt utbud och en växande efterfrågan på handelsbara fosforkvoter. Det är ännu svårt att uppskatta var marknadspriset kommer att ligga.
Enligt den nederländska regeringens ursprungliga planer skulle utsläppshandel introduceras redan förra året, men EU-kommissionen tvekade. Systemet tolkades som en form av otillåten subvention.
Nu ser kommissionen stora fördelar med systemet. Enligt kommissionen är utsläppsrätterna en morot som uppmuntrar producenterna att ställa om sin produktion på ett sätt som varaktigt bidrar till sänkta utsläpp.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Rabobank varnar för mjölköverskott

Den holländska agrarbanken Rabobank varnar för en ny mjölkvåg i världen med ökande press på priset. Analytikerna jämför läget med ett stigande tidvatten. Utvecklingen i EU är avgörande för den globala utvecklingen, skriver bankens analytiker.
Det starka prisraset på mjölk i början av 2016 har följts av en snabb återhämtning. Mjölkproduktionen har bromsats upp i exportländerna medan importen till den kinesiska marknaden har dragit.
Efter den oväntat snabba återhämtningen i mjölkpriserna under 2017 kan läget snabbt kantra på nytt, varnar flera analytiker. Tendensen går igen mot svagare mjölkpriser under det nya året, skriver banken i ett pressmeddelande.
Enligt Rabobank ökar risken för exportöverskott som skuffas hit och dit på världsmarknaden och pressar lokala marknader. Geopolitiska spänningar och osäkerhet om den framtida mjölkpolitiken försvagar marknadssentimentet.
Analytikerna använder ofta marknadssentimentet som en metod att mäta förväntningar och känslor på marknaderna. Vid ett negativt marknadssentiment saknas robusta referenspunkter på marknaderna för bedömning av den kommande utvecklingen.
Rabobank räknar inte med en priskrasch, men analytikerna avvaktar för nya prissignaler. Flera mejerikoncerner gör dessutom stora ansträngningar för att sänka mjölkproduktionen. Just nu riktas världsmarknadens uppmärksamhet mot EU.
Mycket beror på hur trenden utvecklas i EU under de följande månaderna. Banken noterar att EU försöker begränsa interventionen av skummjölkspulver. Det kan innebära att en större del av mjölken används för produktion av ost och helmjölkspulver.
Mjölkproduktionen i Australien torde också öka. Kinas robusta importprogram har fortsatt som väntat. Där ökar efterfrågan på mjölk.
De globala mjölkproduktionen fortsätter att öka under 2018, fastställer också det amerikanska jordbruksministeriet USDA. Världsproduktionen väntas öka med cirka 1,8 procent.
För Nya Zeeland väntas en ökning med 1,4 procent. I Australien ökar produktionen med 2,5 procent.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Handeln kritiserar EU-lagar
mot orättvisa affärsmetoder

De stora tyska livsmedelskedjorna går hårt ut mot EU-kommissionens planerade ingrepp mot orättvisa affärsmetoder. Enligt handeln fokuseras åtgärderna på problem som inte ens existerar och begränsar dessutom avtals- och konkurrensfriheten.
Agrarkommissionär Phil Hogan ska de närmaste månaderna presentera ett lagförslag med åtgärder som ska motverka orättvisa affärsmetoder inom livsmedelshandeln. Avsikten är att förbättra producenternas ställning i egenskap av leverantörer.
Livsmedelshandeln är missnöjd över planerna. Strax före julen skickade Tysklands största handelskedjor ett kritiskt, gemensamt brev till Hogan. Bakom aktionen står cheferna för bland annat Edeka, Kaufland, Lidl, Metro och Rewe Group.

Handeln avvisar obligatoriskt system
I en fyra sidor lång skrivelse ger handelskedjornas chefer sin syn på samarbetet mellan handel och producenter. De hänvisar till den frivilliga plattformen för dialog som arbetar sedan 2013.
Där fungerar samarbetet utmärkt, hävdar affärsledet. Plattformen baserar sig på rättvisa affärsmetoder, som har utarbetats tillsammans med jordbrukarna. Dessvärre har producenterna dragit sig ur plattformen, beklagar undertecknarna.
Det är populärt att påstå att livsmedelshandeln förfogar över en oproportionellt stor förhandlingsmakt. Detta används som förevändning för en europeisk reglering. Påståendet motsvarar inte verkligheten, hävdar skribenterna.
Enligt skrivelsen förhandlar livsmedelskedjorna till övervägande del med stora, internationella koncerner inom livsmedelsindustrin. I mycket få fall förhandlar den europeiska livsmedelshandeln direkt med jordbrukare.
Nya regler inom producentledet med en starkare reglering av affärskontakterna bidrar inte till att förbättra jordbrukarnas positioner. Den egentliga utmaningen för producentsidan är situationer där överproduktion inte möter efterfrågan, menar handelscheferna.

"Ingen nytta för producenterna"
De ifrågasätter nyttan av ett system som uteslutande gynnar producenterna. EU-regleringen skulle framför allt missgynna konsumenterna. Den aktuella prisutvecklingen för mjölk och smör visar att högre producentpriser slår igenom hos konsumentpriset.
Den föreslagna EU-regleringen av affärsmetoderna skulle inte förbättra jordbrukarnas förhandlingspositioner. I stället påverkar systemet kännbart avtals- och konkurrensfriheten - till nackdel för EU:s konsumenter.
Handelscheferna försäkrar att de gärna medverkar till att förbättra villkoren för jordbrukarna, bland annat genom samarbete eller åtgärder som främjar företagsamheten. Sist och slutligen behöver handeln kvalitativt högvärdiga jordbruksprodukter.
I stället för att konstruera en ny reglering, vore det betydligt bättre om EU-kommissionen skulle vädja till jordbruket att aktivt delta i den frivilliga plattformen för samarbete inom livsmedelskedjan, framhåller undertecknarna.
Agrarkommissionär Phil Hogan ska under det första halvåret 2018 presentera sitt förslag till en lagstiftning som förbättrar producenternas situation i leverantörsledet. Förslaget väntas följa tankegångarna i den så kallade Veerman-rapporten från 2016.
Arbetsgruppen för jordbruksmarknaden, den så kallade Agriculture Market Task Force, jobbade länge med problematiken. Rapporten räknar upp en rad mål och alternativ som ska bidra till sundare relationer mellan producenter och livsmedelshandeln.
Den minsta gemensamma nämnaren för rapportens sex huvudregler är rättvisa. Bland fordringarna noteras förbud mot ensidiga och retroaktiva ändringar i avtal om mängd, kvalitet och priser.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Reklam-reklam

Förkalkyler på nätet