Landsbygdens Folk

Bläddra online

- Det är tjällossningen som har lyft på stenarna.<br />
- Själlossningen!? Jag visste inte att den kunde vara så häftig!

Hitta rätt i märkesdjungeln!

Ursprungsmärkning används för att understryka var eller hur en produkt eller tjänst är producerad.
Gott från Finland-märket och Hjärtbladsflaggan känns igen av de flesta konsumenter, men vad säger märkena egentligen om graden av inhemska råvaror eller inhemskt arbete?
Här är reglerna för de vanligaste märkena i korthet.

Läs mera

Ledaren 20.4.2018 
Mera osäkerhet om stöd till företag

För inte så länge sedan överlämnade den parlamentariska arbetsgruppen som haft till uppgift att se över de offentliga företagsstöden i Finland sin slutrapport till näringsminister Mika Lintilä (c). Arbetsgruppen hade höga ambitioner om att omdirigera företagsstöden, men måste till slut sträcka upp händerna. Gruppen kunde inte nå enighet för att kunna börja gallra bland stöden och rikta om dem. Ungefär så summerade riksdagens vice talman Mauri Pekkarinen (c), som lett arbetsgruppen, resultatet.
Gruppen måste nöja sig med att presentera ett förslag om långsiktiga kriterier för att bedöma stöden. Dessutom bör delegationen för företagsstöd förstärkas med en forskningssektion och en näringspolitisk sektion, föreslår gruppen.
Efteråt har bland annat intresseorganisationerna fått en del skällor, fastän det handlade om en parlamentarisk arbetsgrupp där intresseorganisationerna hörts som sakkunniga. De var inte med om att besluta.
Kan det ha varit fel på gruppens sammansättning? Bland deltagarna återfanns visserligen den sannfinländske Teuvo Hakkarainen, men också seriösa namn som Mats Nylund (sfp) och den tidigare FFC-basen Lauri Ihalainen (soc.dem).
Fastän andra har försökt är det knappast heller meningsfullt att ifrågasätta kompetensen hos ordföranden, tidigare arbets- och näringsministern Mauri Pekkarinen, känd för att vara påläst och kunnig i de frågor han tar sig an.
Samma dag som rapporten blev offentlig sade Mats Nylund att han hade varit redo att godkänna ordförandens kompromiss. Mauri Pekkarinen har alltså försökt få gruppen att enas.
Hela den summa som på ena eller andra sättet stöder vårt näringsliv beräknas av vissa vara 6-8 miljarder euro årligen. En stor del av de här så kallade stöden lär dock handla om olika skattesatser, till och med när det gäller mervärdeskatten.
Den summa som betalas via statsbudgeten torde handla om en dryg miljard. Då är visserligen inte stöden till jordbruket på cirka 1,6 miljarder euro medräknade, men också av de pengarna står EU för närmare hälften.
Arbetsgruppen diskuterade under den sista tiden av sitt uppdrag en minskning på 60 miljoner – en minskning på mellan 1 och 6 procent, beroende på hur man räknar – som gruppen alltså inte kunde enas om.
Det beklämmande är att avsikten faktiskt var att uppnå en enighet som skulle sträcka sig över riksdagsperioderna, så att vi inte redan under följande eller därpå följande regering skulle drabbas av ett nytt lapptäcke av allsköns stödlösningar och skattelättnader på nytt efter att just ha blivit av med de tidigare.
Nu är stora frågan, vad som händer efter valet nästa år. De gröna var bland dem som kritiserade arbetsgruppen skarpast när det började läcka uppgifter om vad gruppen höll på med trots att partiet hade en egen representant där. Partiordförande Touko Aalto talade om en fullständig pannkaka. De gröna har ju också i övrigt gått ut med budet att stödet till näringslivet ska sänkas kraftigt.
Det finns andra som ska vara med om att bestämma efter riksdagsvalet nästa år. Det är dock allt annat än givet att den gemensamma viljan att uppnå enighet om inbesparingarna är större då än i den nu aktuella arbetsgruppen.
Veterligen har gruppen också varit inne på stöden till jordbruket, närmast energiskatterna och återbäringarna av dem. Att flytta hela jord- och skogsbruket till skatteklass II för elektricitet, där växthusodlingen befinner sig sedan tidigare, har diskuterats. Samtidigt skulle skatten i klass II sänkas.
Men det var också till diskussion att återbäringen på övriga energiskatter, till exempel lätt och tung brännolja skulle slopas. Det skulle innebära en nettoinbesparing på cirka 17 miljoner euro, som i stället skulle överföras till gårdsbrukets utvecklingsfond för att stöda investeringar i förnybar energi inom näringen.
På producenthåll hade de som fått nys om planerna uttalat sig försiktigt positivt, men med förbehållet att en tillräckligt lång övergångstid behövs.
Hade den sittande arbetsgruppen kommit fram till ett konkret förslag, hade också jord- och skogsbruket haft något att hålla sig till.
Nästa gång någon ser över stöden till företagen blir det emellertid troligtvis från ett rent bord. Det finns en risk att man inte strävar efter koncensus då utan regeringspartierna avgör så som det ofta går. Det finns antagligen viljor som vill gå längre än vad arbetsgruppen nu gjorde. Det är ännu ett osäkerhetsmoment.
Samtidigt betalar andra länder stora summor i företagsstöd, också inom EU. På världsnivå har stora länder som USA, Kina och Ryssland börjat skydda sin egen produktion på ett sätt som står fullständigt i strid med internationella konkurrens- och handelsregler.
 
Micke Godtfredsen
 
Byarna måste vara alerta i planläggningsfrågor
Samtidigt som vi har en landskapsreform på gång börjar kommunerna lägga allt flera utvecklingsbara byar under planläggning. Bland de tyngst vägande avsikterna finns att försöka styra bosättningen till bycentrarna vilket sparar kostnader för exempelvis skolskjutsar och service för äldre som bor hemma.
Det är hela byar eller grupper av byar som delgeneralplaneras så att också de jord- och skogsbruksdominerade områdena ingår. Det är i och för sig i sin ordning, så länge man kan fortsätta idka och utveckla sitt jord- och skogsbruk utan begränsningar.
I fjol ändrades således markanvändnings- och bygglagen så att man inte längre ska behöva söka om tillstånd för att genomföra en avverkning på jord- och skogsbruksområde inom planeområden.
Det gäller emellertid att vara mån om att hålla kvar området som jord- och skogbruksdominerat (M eller MT) också i fortsättningen om man tänkt sig idka sin näring så som hittills.
Hastigt har området märkts ut som något annat, till exempel ”landskapsområde”, vilket i värsta fall kan leda till betydande begränsningar av användningen. 
Det gäller för de lokala markägarna, för skogsvårdsföreningarna och för lokalavdelingarna inom SLC att vara alerta. När först en plan kommer till behandling i kommun- eller stadsfullmäktige kan det vara för sent att reagera. – MG

Ledarsida | Utskriftsvänlig version »»

Göran Persson talar på SVF:s
fullmäktigemöte i Vasa

Måndagen den 23 april håller Skogsvårdsföreningen Österbotten r.f:s fullmäktigemöte. På plats är också Sveriges tidigare statsminister Göran Persson som håller ett anförande.
Göran Persson kommer att tala om skogsägarens utmaningar. Persson är själv skogsägare och förutom tidigare statsminister i Sverige styrelseledamot i Ålandsbanken och Wiklöf Holding.
Han åtföljs av Anders Wiklöf, huvudägare i Ålandsbanken och ägare till Wiklöf Holding.
Man kan följa med tillställningen från och med 13.30 på Facebooksidan Skogsägarna Österbotten.

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Pengarna räcker inte för full
ersättning av rovdjursskador

Anslaget i statsbudgeten räcker inte till full ersättning av skador som stora rovdjur orsakat i fjol. Det uppger jord- och skogsbruksministeriet.
Värdet av skador orsakade av stora rovdjur uppgick i fjol till 11,9 miljoner euro. Anslaget i statsbudgeten är 8,9 miljoner euro.
Ersättningarna måste skäras ned med 26 procent, det vill säga med cirka tre miljoner euro.
Enligt viltskadelagen ersätts skador som orsakats av vilt endast inom ramen för statsbudgeten. Om det inte går att betala ut full ersättning, är man tvungen att sänka ersättningarna för alla skadelidande enligt samma andel. Nedskärningarna gäller inte eventuella personskador som orsakats av stora rovdjur.
Värdet av de skador som stora rovdjur år 2017 orsakade på odlingar, husdjur och lösöre ligger lite under 0,6 miljoner euro. I ersättning kan betalas omkring 0,46 miljoner euro. Året innan uppgick ersättningen för dessa skador till ca 0,5 miljoner euro.

Flest skador på renar

De största nedskärningarna gäller ersättningar för skador som stora rovdjur orsakat på renskötsel. År 2017 var värdet av skador på ren över 11,2 miljoner euro. Av denna summa kan ersättas bara ungefär 8,34 miljoner euro. Ersättningarna för skador på ren fördelas så att renägare får 4,69 miljoner euro enligt antalet dödade renar. Renbeteslagen får ca 1,42 miljoner euro i ersättning för försvunna kalvar. Vidare ska följande renbeteslag få 2,19 miljoner euro i ersättning för ovanligt stora renskador: Halla, Hossa-Irni, Kallioluoma, Näljänkä, Alakitka, Pohjois-Salla, Oivanki, Käsivarsi, Kyrö och Paatsjoki. Året innan uppgick ersättningen för renskador till ca 10 miljoner euro.

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Medlemsländerna stöder
EU-kamp mot ojust handel

En bred majoritet av EU:s medlemsländer ställer sig bakom kommisionens förslag till gemensamma regler mot ojusta affärsmetoder i livsmedelskedjan. Det framgick under jordbruksministrarnas möte på måndagen i Luxemburg.
De församlade ministrarna gav nästan samstämmigt sitt bifall till kommissionens förslag. Mest kritiska var Sveriges jordbruksminister Sven-Erik Bucht och hans danska kollega Esben Lunde Larsen.
Bucht och Lunde Larsen ansåg att EU:s ingrepp i handelskedjan kan förorsaka nya problem. Den danska ministern framhöll att Danmarks jordbrukare är höggradigt organiserade i kooperativ och klarar sig själva utan EU:s uppbackning.
Sven-Erik Bucht påpekade för sin del att handeln inte får krånglas till genom nya regleringar och byråkrati. Rory O'Donnel från det brittiska jordbruksministeriet ställde sig likaså skeptisk till en EU-lagstiftning på området.

Önskemål om ännu fler åtgärder
En majoritet av ministrarna berömde däremot agrarkommissionär Phil Hogans arbete och betecknade förslaget som en god bas för den fortsatta diskussionen. Några delegationer ville till och med skärpa reglerna ytterligare.
Spaniens jordbruksminister Isabel Garcia Tejerina ansåg att EU:s nya regler också borde ingripa i tvister mellan stora livsmedelsföretag och stora handelskedjor. Enligt förslaget ska reglerna enbart hjälpa små och medelstora företag i kampen mot handelsjättarna.
Ungern, Frankrike, Estland och Slovenien ansåg att lagen inte borde begränsas till problem mellan jordbruksproducenter och handeln. EU-standarderna kan utvidgas till alla aktörer i livsmedelskedjan. Stöd kom från Tjeckien, Slovakien och Kroatien.
Positivt betyg levererade också Österrike. Jordbruksminister Elisabeth Köstinger vill prioritera frågan under landets EU-värdskap under hösten. Tyskland poängterade som sin synpunkt att existerande nationella bestämmelser måste beaktas.
I det sammanhanget replikerade Hogan att hans förslag redan från början har varit avsett att komplettera nationella lösningar utan att ersätta dem. De facto arbetar redan ett 20-tal EU-länder med nationella regler på området.

Enbart jordbruk och mindre företag
Enligt Hogan har det inte varit enkelt att köra igenom förslaget utan att riskera kollisioner med konkurrenslagstiftningen. Därför måste reglerna mot ojusta affärsmetoder koncentrera sig på att skydda jordbruk och mindre företag.
Ingreppet i lagstiftningen kan enbart motiveras via den gemensamma jordbrukspolitiken CAP. Producenterna är den svagaste länken som måste skyddas. Det finns inget lagrum för generella ingrepp i affärskontakter i livsmedelskedjan, klargjorde Hogan.
Finlands jordbruksminister Jari Leppä är nöjd med förslaget. Enligt Leppä siktar EU på samma mål som man under de senaste åren har arbetat med i Finland. Diskussionen i rådet stärker detta. Finland fortsätter att driva på sitt nationella projekt.
Rådet diskuterade också åtgärder för att minska matsvinnet i EU. Ministrarna var eniga om att metoder måste utvecklas inom ett brett område. Målet är att halvera matsvinnet fram till 2030.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Kalldusch för italienska mjölkbönder

De italienska mejerierna har börjat sänka mjölkpriserna för bönderna trots gällande prisavtal. Flera av mjölkbönderna fick tusentals euro mindre än väntat för mjölken i mars. Medan många bönder känt sig tvingade att acceptera situationen, ökar protesterna dag för dag.
Brembati
Damiano Brembati fick 4.000 euro mindre i mars för mjölken än han förväntat sig.

Trots att de flesta italienska mjölkbönder har gällande avtal om priserna fram till 31 december, fick många av dem en otrevlig överraskning när fakturorna för mjölken som levererats i mars kom häromdagen. Mejerierna hade sänkt priset på eget bevåg.
- För oss innebär det fyra tusen euro mindre för mars månad, konstaterar Damiano Brembati som har en bondgård i närheten av Milano i norra Italien.
Han levererar till ett av den franska jätten Lactalis italienska bolag, Italatte. De har ett avtal som i mars garanterade mjölkbönderna 38,8 cents per liter, medan de nu enbart fick 37,2 cent.

Hot om avslutat samarbete
Italatte har skickat ett brev till den producentorganisation Brembati tillhör, där de förklarar att de ändrat sättet att ta fram priset på.
- Det har framkommit tydligt att de är beredda att avsluta samarbetet med oss i december när avtalet går ut om vi inte går med på sänkningen, men vi beslutade oss under ett extrainkallat möte i måndags för att säga nej ändå, förklarar han.
Det gällande avtalet innebär att mjölkpriserna räknas fram månad för månad med hjälp av tre parametrar. Priset på den italienska osten Grana Padana står för två tredjedelar, spotpriset på färsk italiensk mjölk för 13 procent och priset på färsk mjölk från Bayern står för resten.
Italatte har nu infört även andra parametrar, som gör att priset sjunker för bönderna.

Ser inga alternativ
Men alla har inte vågat säga nej. En mjölkbonde som vill vara anonym berättar att han gått med på sänkningen, eftersom han inte ser några alternativ.
- Mejeriet jag levererar till har varit tydliga med att de annars kommer att säga upp avtalet i slutet av året, och det vågar jag inte chansa på. De senaste årens låga mjölkpriser har gjort att jag är inne i en lånefälla, och jag måste veta att jag har någon att leverera till även i januari. Jag vågar inte chansa på spotmarknaden, som är ännu mer osäker, konstaterar han uppgivet.
Damiano Brembati bekräftar att många, inklusive han själv, tvingats ta lån eller öka checkkrediter, för att överleva åren med de låga mjölkpriser. Årets högre priser skulle ge bönderna möjlighet att komma i balans ekonomiskt igen.
Protesterna från mjölkbönderna ökar nu dag efter dag, och den största jordbruksorganisationen Coldiretti har redan vänt sig till jordbruksministeriet för att det ska ingripa. Samtidigt har de hotat Italatte med stämning om de inte tar tillbaka sitt förslag om förändring av prisavtalet.
Flera regioner har även bestämt sig för att kalla alla inblandade parter till förhandlingsbordet, eftersom många mejerier följt i Lactalis fotspår och sänkt priserna de är beredda att betala för mjölken.

TEXT & FOTO
Kristina Wallin
k.wallin@tiscali.it

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Finland och Sverige samarbetar
för ökad livsmedelsexport

På onsdagen lanserade jord- och skogsbruksminister Jari Leppä och Sveriges landsbygdsminister Sven-Erik Bucht ett finskt-svenskt exportsamarbete på Hanaholmen i Esbo. Lanseringen gjordes som avslutning på den finsk-svenska skogskonferens som hölls där under tisdagen och onsdagen.
Jari Leppä
Jord-och skogsbruksminister Jari Leppä lanserade på onsdagen tillsammans med Sveriges landsbygdsminister, tornedalingen Sven-Erik Bucht, en samarbetsplan för att öka ländernas satsningar på livsmedelsexport. Tanken är att skapa nya marknader och förbättra Sveriges och Finlands konkurrenskraft jämfört med de europeiska grannländerna.

Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä och Sveriges landsbygdsminister Sven-Erik Bucht lanserar nu ett samarbete för export av livsmedel och drycker.
Leppä berättar glatt att ministrarna funderat på det en längre tid, men att det var under ett möte i Norge de bestämde sig för att göra slag i saken.
Sven-Erik Bucht instämmer och byter vant mellan svenska och finska beroende på vilket språk diskussionen förs. Han tar fasta på ländernas likheter.

Livsmedelsproduktion på samma sätt
- Vi tänker på livsmedelsproduktion på samma sätt. Vi har otroligt rena och naturliga råvaror, vi har ett starkt miljötänk, vi tar tillvara naturprodukter och dessutom har vi en hög innovationsgrad i livsmedelsbranschen. De här faktorerna är gemensamma för Sverige och Finland och de kopplas redan samman med våra länder ute i världen, säger Bucht.
Ett av de fösta stegen är att man kommer att samarbeta kring export av blåbärs- och lingonprodukter till Kina. Leppä fortsätter.
- Sett ur världsperspektiv är båda länderna små aktörer på livsmedelsmarknaden. Att ha framgång på tillväxtmarknaden bygger på att våra livsmedel är högkvalitativa, säkra och står för höga etiska värden. Genom att samarbeta kan länderna dra nytta av varandras kompetens och nätverk samt utmärka sig i konkurrensen.

Ligger under EU-genomsnittet
Sven-Erik Bucht jämför de nordiska ländernas livsmedelsexport. Sverige har en livsmedelsexport på 7 procent av det som produceras. Danmarks ligger på hela 20 procent och på EU-nivå ligger livsmedelsexporten på 10 procent.
Bucht konstaterar att det finns jobb att göra för både Sverige och Finland och fortsätter med att räkna upp de länder man inom det svenska statsrådets exportfrämjande tänkt sig satsa allra först på.
- Kanada, Storbritannien, Tyskland, Japan och Hong Kong. Och Asien är ju intressant i största allmänhet. Ta till exempel den japanska marknaden med 127 miljoner konsumenter. De importerar livsmedel för 5,5 miljarder euro årligen. Det är en stor kaka och den vill vi definitivt ha en bit av. Det är viktigt för exporten i allmänhet och för jobben på landsbygden i båda våra länder, säger Bucht.
På myndighetsnivå främjar Finland livsmedelsexporten genom samarbete mellan Food from Finland, det nya Livsmedelsverkets exportteam och jord- och skogsbruksministeriet.
I fortsättningen ska de finska och svenska organisationerna exportfrämjande organisationerna mötas regelbundet för att utbyta information och öka exportmängderna. Leppä tackar hela livsmedelskedjan för att den möjliggör den här satsningen.
- För den här satsningen krävs att hela kedjan ställer upp. Primärproducenterna, industrin, forskning och utveckling samt handeln, säger han.
2018 ska båda ländernas exportfrämjande organisationer ordna ett gemensamt evenemang för inköpare, Nordic Food Business Days, i Hong Kong. Möjligheter till samarbete söks också inom logistik, till exempel i form av gemensamma containertransporter.
För att skapa nya marknader kartlägger man möjligheterna att starta en gemensam e-handel som ska tjäna finska och svenska företag. Dessutom ska myndigheter som bereder exporttillstånd utbyta information och bästa praxis.

Också fördjupat skogssamarbete
Ministrarna Leppä och Bucht deltog i den skogskonferens som pågick på Hanaholmen i Esbo under tisdagen och onsdagen. Tidigare under onsdagsmorgonen lanserade också ministrarna ett fördjupat skogssamarbete mellan länderna.
Samarbetet kommer att omfatta nya initiativ inom skogsforskning och forskning för att ta fram nya biobaserade produkter, men också initiativ för att öka kunskapen bland de övriga EU-länderna om skogen här.
- Det här är en nödvändighet om våra länder vill upphöra att vara fossilberoende i framtiden och det vill vi, säger Sven-Erik Bucht.

TEXT & FOTO
Staffan Björkell
staffan.bjorkell@gmail.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Exporten av massaved från Österbotten ökar

För drygt ett år sedan började Skogsvårdsföreningen Österbotten exportera massaved till Sverige. Exporten har hittills gått över förväntan. I dag har man flera kunder och efterfrågan är god. Vi har lyckats skapa alternativa kanaler, säger verksamhetsledare Jan Slotte.
De senaste åren har det varit överutbud på massaved och det bidrog till att Skogsvårdsföreningen Österbotten (SVF) var tvungen att hitta nya kanaler. Förra vintern nåddes en överenskommelse om export av barrmassaved från Sydösterbotten med en kund i Sverige.
Flera fartyg lastade med massaved lämnade hamnen i Kristinestad i fjol och framtiden för exporten ser ljus ut.

Ett fartyg i månaden
- Sedan årsskiftet har ett fartyg per månad lastats så det är fråga om en jämn ström. Med facit på hand har exporten av massaved från Kristinestad gått över förväntan. Nu är massavedsmarknaden överhettad i Östersjöregionen och vi har mer förfrågningar än vi hinner svara på. Det ser väldigt bra ut inför hösten och vi har lyckats skapa alternativa kanaler som är öppna och har blivit fler, säger Jan Slotte, verksamhetsledare för SVF.
Det började med en kund inom den svenska skogsindustrin och den här våren exporteras virke till fyra slutkunder i Sverige. Den svenska kronan som är på en mycket låg nivå nu påverkar inte handeln.
- Det beror på att virkeshandeln i Östersjöområdet sker i valutan euro så det finns ingen valutarisk, förklarar Slotte.

Priserna kan vara på stigande
Låga priser är inte något som Slotte eller de finska skogsägarna vill ha. Och enligt senaste uppgifter från Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT kan priserna vara på väg upp.
- Vi hoppas naturligtvis på stigande virkespriser och signalerna från PTT visar att de framöver kan vara på väg upp.
Den varma hösten trissade snabbt upp priserna i Baltikum.
- Vägkantslagren där var dåliga i höstas och det bidrog till att priserna där steg ordentligt. Nu återstår det att se hur förhållandena blir där nästa höst.
Slotte understryker att det inte är ett självändamål att exportera virke. Fortfarande är det bara en bråkdel av det virke som SVF:s förmedlar som utgörs av export - men den är en viktig kanal.
- Trots att det också nu i Finland råder bättre efterfråga nu så är det viktigt att vi upprätthåller alternativa kanaler då den finska massavedsmarknaden är oligopol då det i praktiken finns bara tre slutanvändare. Avsättningen på energived förväntas också bli sämre i och med att inmatningstariffen ändrar vid årsskiftet. Det kommer sannolikt att leda till att industrins behov av energived minskar eftersom betalningsförmågan blir sämre om stöden minskar.

Exporten mycket viktig
Exporten har varit mycket viktig för de österbottniska skogsägarna. För det första hämtas utländska pengar till regionen samtidigt som många iståndsättningsdikningar och rensning av dikeslinjer har kunnat genomföras.
- Många av de här projekten hade inte kunnat genomföras om vi inte hade hittat nya kanaler. Detsamma gäller också många gallringar på torvmarker som har kunnat åtgärdas under de två senaste vintrarna. Det har också gett arbete åt flera maskinkedjor som kanske annars hade stått stilla, konstaterar Slotte.
SVF:s satsningar på att hitta alternativa kanaler har också smittat av sig. Nu har några grannföreningar också börjat exportera massaved och fartyg går från hamnarna i Kalajoki, Jakobstad och Kaskö förutom Kristinestad.
- Det påverkar inte vår verksamhet utan alla som inte har egen förädlingsindustri söker alternativ. Jag ser det enbart som positivt att det finns många flera kanaler.
Framtiden gällande export av österbottnisk massaved ser ljus ut för tillfället.
- Konjunkturerna kan förändras och ingen vet när det sker. Men som det ser ut här och nu ser jag inga egentliga orosmoln.

Christoffer Thomasfolk
christoffer.thomasfolk@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Ålands skogsvårdsförening
representerad i skogsutskottet

Ålands skogsvårdsförening invigde sin plats i SLC:s skogsutskott på utskottets möte i mars. Föreningens verksamhetsledare Torbjörn Björkman var på plats i Helsingfors under mötet. I fortsättningen representeras Åland av Jan Salmén från Saltvik.
Ålands skogsvårdsförening har varit medlem i SLC sedan årsskiftet, och verksamhetsledare Björkman ser positivt på det nyinledda samarbetet.
- Vi får nu insikt direkt på riksnivå i vad som händer på skogssidan. Medlemskapet betyder också att vi har en representant i MTK:s skogsutskott, vilket öppnar ännu en ny dörr för oss.

Vidgade påverkningsmöjligheter
Även Jan Salmén ser nya möjligheter i och med utskottsplatsen.
- Hittills har vi inte haft direkta kontakter till EU gällande bevakningen av skogs- och miljöfrågor, även om vi aktivt bjudit in bland annat Nils Torvalds och Carl Haglund till Åland för att diskutera ämnet. Nu kommer den länken naturligt via SLC.
Ålands skogsvårdsförening sköter själv bevakningen emot landskapsregeringen.
- Men mot den finska regeringen får vi nu en ny kanal för bevakning, vilket är bra eftersom många saker förstås påverkar oss den vägen.
Salmén ser också fram emot att få utbyta åsikter och information med andra lokala skogsvårdsföreningar, gällande såväl prisbildning som lokala förfaranden.

Frivillig medlemsavgift
Ålands skogsvårdsförening gick förra året in för en frivillig medlemsavgift. Ännu går det enligt Björkman inte att spekulera hur det påverkar medlemskåren på lång sikt.
- Men i dagsläget ser det bra ut. Vi har 2.182 medlemmar, vilket är relativt mycket.
Enligt Björkman kommer förändringen lämpligt.
- Jag tror att det nya systemet medför att mindre skogsområden till exempel i skärgården faller bort från vårt ansvarsområde. Vårt arbete går mest ut på rådgivning och då kan vi koncentrera arbetskraften till stora områden som har mest nytta av den.
Ålands skogsvårdsförening sysslar inte med virkeshandel som på fastlandet, utan landskapet betalar rådgivningsstöd åt föreningen.
- Vi har många nya och gamla skogsägare som gärna tar emot hjälp, och det är vi till för. Certifieringen är också en viktig del av verksamheten och vi fungerar som huvudman både för PEFC och FSC på Åland.
Vid årsskiftet flyttade Ålands skogsvårdsförening till nya utrymmen i Ålands Landsbygdscentrum.
- Det har varit ett bra beslut och gett oss fungerande utrymmen och en fin arbetsmiljö, säger Björkman. Dessutom blir samarbetet smidigt när vi jobbar på samma ställe bland annat med Ålands producentförbund, Landsbygdsutvecklingen och ProAgria Åland.

Andrea Bergman
andrea.bergman@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Åland redo stoppa vargen
- men inte redan nu i vår

Ålands Producentförbund fick en snabb reaktion av landskapsregeringen efter sitt brev där förbundet påpekade att det behövs en förvaltningsplan som gör att vargar "inte kan springa fritt" på Åland.
Enligt beslut av miljö- och näringsministern Camilla Gunell i tisdags anser landskapsregeringen att "de största rovdjuren (björn och varg) inte kan ha bestående stammar i landskapet".
- Vandrande rovdjur som observeras på Åland vintertid kommer att följas noggrant. Om de orsakar problem eller om det ser ut som att de stannar på Åland kommer lämpliga åtgärder att vidtas för att avlägsna dem, sägs det i beslutet.
Landskapsregeringen förbereder nu en ändring av jaktlagen som ger djurägare möjlighet till skyddsjakt under en pågående attack av varg mot exempelvis får eller en jakthund.
- En sista utväg om inte attacken kan avbrytas på annat sätt är att döda rovdjuret.
För detta krävs dock skytten har ett giltigt jaktkort. Men en djurägare kan också överlåta rätten att döda rovdjuret åt en annan person vid "ett pågående eller omedelbart förestående angrepp" mot tamdjur.
En sådan händelse måste "omedelbart" anmälas till polisen och det dödade djuret får inte flyttas utan tillstånd av myndigheter.

Inget klart svar om jakt vid vargangrepp
Ålands Producentförbunds vd Henry Lindström, som själv är lammuppfödare, tycker att det är bra att landskapsregeringen är beredd att låta producenter "skydda sina djurbesättningar".
- Men det är en lång process innan lagen har ändrats. Så vad ska jag göra om jag släpper ut mina lamm på bete nu i maj och de blir angripna av varg? undrar Lindström efter den senaste vargobservationen förra veckan i Hammarland.
Lindström ställde frågan till ministern vid onsdagens Landsbygdsforum, där ÅPF:s ledning och företrädare för de åländska livsmedelsföretagen träffade Camilla Gunell, landskapsagronom Sölve Högman och miljöbyråns chef Helena Blomqvist.
- Men jag fick inget klart svar. Från landskapets sida är man glad att ha en lösning genom att ändra jaktlagen, säger Lindström.
Men minister Gunell slår entydigt fast att en djurägare inte får skjuta en angripande varg innan ändringen av jaktlagen har trätt i kraft. Och detta kan se tidigast i höst eller från början av nästa år.

Gröna veckan i Berlin tema på ÅPF-möte?
Under Landsbygdsforumet diskuterades också Mat-Åland och den hållbara livsmedelsstrategi som ÅPF tagit fram.
En annan diskussion handlade om Ålands eventuella medverkan i den stora matmässan Grüne Woche i Berlin, där Finland nästa år är partnerland.
- Det är en bra möjlighet för Åland att vara med, men då måste någon hålla i det, påpekar Henry Lindström.
Han berättar att ÅPF funderar på att bjuda in SLC:s informatör Mia Wikström till Åland för att vid förbundets ajournerade vårmöte i slutet av april närmare presentera den "gröna veckan" i Berlin.

Rolf-Lennart Witting
witting@aland.net

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Sämst tänkbara tidpunkt enligt SLC-ordföranden
Valio sänker mjölkpriset

UPPDATERAD och ändrad klockan 13.25 med SLC-ordförande Mats Nylunds kommentar och Tuottajain Maitos meddelande till producenterna.
UPPDATERAD och ändrad klockan 11.10 med Valios meddelande i stället för en hänvisning till Kaunistos kommentar i Maaseudun Tulevaisuus.

Mjölkpriset inom Valio och anskaffningsandelslagen sänks med upp till 2,5 cent per liter.
Det uppger Maaseudun Tulevaisuus på sin webbplats efter att uppgiften har kommit ut på de sociala medierna.
– Sänkningen kan gå och bli droppen för mjölkgårdar som är i svårigheter, säger SLC-ordföranden Mats Nylund som redan blivit uppringd av oroliga bönder.


Valio meddelar LF att koncernen inte kommenterar det pris som betalas till anskaffningsandelslagen utom i sitt bokslut. Anskaffningsandelslagen kommenterar enligt egna beslut de priser som betalas till producenterna.
Den aktuella sänkningen lär variera beroende på vad de enskilda anskaffningsandelslagen besluter, men enligt de siffror som hittills kommit fram handlar det alltså om sänkningar på 2–2,5 cent per liter.
Enligt uppgifter som kommit till LF:s kännedom har Tuottajain Maito således meddelat sina producenter att priset sänks med 2,5 cent per liter.
Alla andelslag har inte ännu beslutat hur sänkningen verkställs. Det gäller bland annat Maitosuomi, vars styrelse torde besluta om storleken på prissänkningen onsdag 25 april.

Ytterst beklagligt
– Det är ett ytterst beklagligt beslut, som dessutom kommer på den sämst tänkbara tiden, säger SLC:s ordförande Mats Nylund om beslutet. Inom näringen är vi sedan tidigare i ett läge där lönsamheten är den svagaste under hela 2000-talet och för vissa gårdar med svag likviditet kan det här gå och bli droppen, säger SLC-ordföranden. Han har redan tidigare i veckan blivit uppringd av oroliga mjölkbönder.
Mats Nylund understryker vidare att orsakerna till sänkningen kan vara svår att begripa för dem som har följt händelserna inom branschen på det inhemska planet.
– Valio kunde ju presentera ett lyckat bokslut för 2017, där det bland annat framgick att anskaffningspriset på mjölk höjdes jämfört med 2016. Också forskningsinstitutet PTT:s senaste prognos antydde en viss optimism, fastän institutet nog förutspådde en lindring sänkning i EU.
Mats Nylund påminner vidare om att Valio från och med årets början införde ett tilläggspris på en cent per liter till de leverantörer som förbundit sig till en ansvarsfull produktion.
Till det kan ännu tilläggas att koncernen informerade om tilläggspriset i ett stort upplagt pressmeddelande i början av januari.
– För dem som har möjlighet att följa med utvecklingen på det internationella planet är beslutet antagligen inte så oväntat, fortsätter SLC-ordföranden.
Han hänvisar till att överproduktionen inom EU har fortsatt, fastän lagren är fulla av skummjölkspulver och även smör. I EU har priset sänkts kännbart.
– Alla producenter har emellertid inte möjlighet att följa med den internationella marknaden och det är nu mycket viktigt att Valio förmedlar en rätt bild av vad det här handlar om till anskaffningsandelslagen och de enskilda producenterna. De har rätt att få klara besked om läget och hur det har uppstått.

Gör säkert vad man kan inom Valio
Vidare understryker Mats Nylund att han inte betvivlar att man inom Valio gör vad man kan för att upprätthålla lönsamheten.
– Som en följd av den ryska importbojkotten är läget dock fortfarande problematiskt med för mycket bulkvara, närmast mjölkpulver och smör. Man måste fortsätta att vidareförädla råvaran, vilket Valio hittills varit väldigt duktig på.
Mats Nylund ger dock också en känga åt handeln i vårt eget land. – Handeln gör det inte lätt att upprätthålla en högklassig produktion och produktutveckling med sina egna varumärken och sina billigkampanjer, som bara sänker betalningsviljan, säger han.

Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Ansökan om jordbrukarstöd har öppnats

Jordbrukarna kan skicka in sin samlade stödansökan för 2018 i e-tjänsten Vipu från och med måndag 16.4. Gårdarna har tid fram till 15.6 att lämna in ansökan, meddelar Landsbygdsverket.
När stödansökan görs upp är det skäl att börja från eventuella basskiftesändringar. Om gårdens basskiften inte har ändrats jämfört med i fjol, kan stödansökan skickas in när som helst under ansökningstiden.
Om ett basskifte har fler än ett jordbruksskifte måste jordbrukaren rita in jordbruksskiftenas gränslinjer. Jordbruksskiftenas arealer bildas enligt de gränser som ritats in på kartan. De jordbruksskiftesgränser som ritades in i fjol är till hjälp för jordbrukaren när han eller hon ritar in jordbruksskiftena.
Viputjänstens inbyggda kontroller hjälper jordbrukaren att säkerställa att uppgifterna i ansökan är korrekta och att stödvillkoren uppfylls.

Nyheter i Viputjänsten
Vid den samlade stödansökan kan gårdarna i år ansöka om stöd som ersätter förluster till följd av att höstsådden misslyckats. Nytt i samband med stödansökan är också att bilagorna till ansökan kan skickas in som pdf-dokument.
Viputjänsten har dessutom en ny kartnivå för saneringsgrödor. På kartnivån kan man granska den areal med saneringsgrödor som berättigar till ersättning för åtgärden åkernaturens mångfald. Om jordbrukaren anmäler en saneringsgröda för ett basskifte, ser han eller hon arealen i hektar i uppgifterna om jordbruksskiften.

Kvalitetstestet av åkerjorden ska ges in i april
När den samlade stödansökan börjar är det skäl för gårdarna som ingått förbindelse om miljöersättning att försäkra sig om att de uppfyller det krav på kvalitetstest av åkerjorden som är ett villkor för ersättningen.
Om gården ingick den femåriga förbindelsen om miljöersättning år 2015, ska resultaten från kvalitetstestet lämnas in före utgången av april.
Kvalitetstest av åkerjorden ska göras för alla över 0,5 hektar stora basskiften som jordbrukaren anmälde i sin samlade stödansökan för 2017. Kvalitetstestet bör ges in i Viputjänsten inom utsatt tid, eftersom ett för sent inlämnat kvalitetstest minskar ersättningen för balanserad användning av näringsämnen.

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Ryssland bygger terminal
för spannmål i Finska viken

Den ryska logistik- och transportkoncernen Novotrans ska bygga en ny terminal för export av spannmål i Ust-Luga i östra Finska Viken. Terminalen får en årlig exportkapacitet av mellan fem och sex miljoner ton, enligt ett pressmeddelande från Novotrans.
Ryssland fortsätter att stärka sin konkurrenskraft på de internationella spannmålsmarknaderna. De senaste åren har toppskördarna avlöst varandra och nya rekord väntas för den kommande säsongen, om inget oförutsett sker.
De ryska spannmålshandlarna har fortfarande problem med logistiken. Transporterna av vete från viktiga spannmålsregioner till lämpliga hamnar bromsas ständigt upp av bristen på järnvägskapacitet och teknisk infrastruktur.
En stor del av Rysslands spannmålsexport sker via hamnar vid Svarta havet och i Fjärran östern. Den nya Novotrans-terminalen i Ust-Luga syftar till att effektivera spannmålsexporten till de västliga marknaderna.

I dag används baltiska hamnar
Ända sedan sovjettiden har exporten västerut skett via hamnar i Estland, Lettland och Litauen. De baltiska hamnarna nås per järnväg och förfogar över en årlig exportkapacitet av 4,6 miljoner ton spannmål. En viktig hamn är Liepaja i Lettland.
Enligt Novotrans behöver Ryssland nu en egen hamn med specialutrustad infrastruktur för spannmål som produceras i de nordvästliga delarna av landet. Den nya terminalen i Ust-Lugas stora hamnanläggning i östra Finska Viken ska svara mot det behovet.
De viktigaste importörerna av rysk spannmål finns i Nordafrika och Mellanöstern. Dessutom har Ryssland börjat exportera spannmål till de sydostasiatiska marknaderna. Enligt vissa bedömare borde exporten till dessa marknader prioriteras i första hand.
Enligt detta borde kapaciteten i de befintliga exporthamnarna först byggas ut. Men en ny terminal i Ust-Luga är mycket viktig för Rysslands möjligheter att exportera konkurrenskraftig spannmål till västerländska marknader, hävdar Novotrans.
Novotrans-chefen Konstantin Goncharov hänvisar till det ryska jordbruksministeriets prognos, som utgår från att Ryssland detta år kommer att exportera mellan 45 och 47 miljoner ton spannmål.

Kajplatser för Panamax-fartyg
Infrastrukturen i de västliga hamnarna uppfyller inte kraven. I Rysslands nordvästliga del finns inte en enda terminal som är specialiserad på hantering av spannmål, påpekar Goncharov.
Spannmålsterminalen i Ust-Luga ska enligt planerna tas i bruk inom tre eller fyra år. Novotrans ska bygga en specialkonstruerad spannmålsterminal och fem kajplatser för Panamax-fartyg upp till en längd av 320 meter och ett djupgående av 15,5 meter.
Terminalen får en lagringskapacitet för upp till 300.000 ton spannmål och en årlig hantering av mellan fem och sex miljoner ton spannmål. Därutöver planerar Novotrans en särskild terminal för export och import av livsmedel med en lagerkapacitet på 100.000 ton.
Ust-Lugas hamn betecknas som Rysslands nästviktigaste hamn för import och export av bland annat trävaror, kol, containerfrakt, styckegods och olika vätskor. Hamnen befinner sig vid Finska Vikens sydkust, cirka 110 km från St Petersburg.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Svinpestsmitta klarar en Atlantresa

Virus från afrikansk svinpest överlever transporter över Atlanten och kan teorestiskt bli en risk för USA:s grissektor, som är fri från smitta. Det fastställer amerikanska forskare vid Kansas State University.
Svinpest är inget problem i USA men man kan inte bortse från riskerna. Om den afrikanska svinpesten i Europa skulle nå USA, kan smittan förorsaka ekonomiska förluster till ett värde av 16,8 miljarder dollar, varnar forskarna.
Forskarteamet i Kansas har studerat hur svinpestbelastat material från Europa reagerar i simulerade fodertransporter över Atlanten. I en artikel i facktidskriften Plos One hävdar forskaren Megan Niederwerder att viruset mycket väl kan överleva en transport.
Enligt Niederwerder är projektet oerhört viktigt för grissektorn, såväl i USA som den övriga världen. Det finns många länder som är fria från afrikansk svinpest, därför är det viktigt att ta reda på hur smittan kan stoppas.
Projektet genomförs på uppdrag av den nya USA-myndigheten National Bio- and Agro-defense Facility, som håller på att etableras i Kansas. Myndigheten ska undersöka och utveckla bekämpning mot biologiska hot som svinpest och mul- och klövsjuka.
Niederwerder och hennes stab studerar risken för smitta av svinpest via transport av foder och foderingredienser. Projektet granskar hela transportkedjan från leverantören till mottagaren på en fiktiv svingård i USA.
Forskarna preparerade provrör med fem gram ingredienser i fodermedel, bland annat sojamjöl, lysin, kolin och vitamin D. Transporten simulerades i en så kallad miljökammare så att omgivningen motsvarande klimatet under en lång sjötransport.
På basen av meterorologiska data programmerade forskarna förändringar i temperaturer och luftfuktighet som uppstår under den 30 dagar lång resan från Östeuropa till Nordamerika. Omständigheterna motsvarade en helt normal transport över Atlanten.
Efteråt undersökte forskarna sina prover med avseende på förekomsten av virus i doser som kan smitta ner grisar. Enligt de preliminära resultaten kan viruset överleva en transport och måste betecknas som en potentiell risk för USA:s grisproduktion.
Forskarna ska härnäst fastställa ett tröskelvärde för risken att viruset ska smitta ner grisar efter en lång transport. Som följande steg ska forskarna ta reda på om riskerna kan sänkas med eventuella tillsatsämnen i fodret, antingen i ursprungslandet eller USA.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

USA ger grönt ljus för tyskägt Monsanto

Den tyska kemikoncernen Bayer har av allt att döma röjt det sista hindret för köpet av den amerikanska utsädeskoncernen Monsanto. Enligt uppgifter i amerikanska tidningar har USA:s justitieministerium givit principiellt klartecken för affären.
Därmed har Bayer-Monsanto klarat det sista hindret för den jättelika fusionen med ett värde av 62,5 miljarder dollar (omkring 49 miljarder euro). EU-kommissionen gav sitt bifall redan förra månaden.
Än så länge handlar det bara om en principiell överenskommelse med de amerikanska myndigheterna. Det är fortfarande oklart när det definitiva beskedet blir klart. Bayer räknar med att alla tillstånd ska vara i skick före utgången av årets andra kvartal.
USA:s justitieministerium gick med på Bayers ansökan med förbehållet att Bayer och Monsanto säljer ut fler affärsområden, utöver de områden som EU-kommissionen redan har krävt. Avtalet gynnar Bayers tyska konkurrent BASF, som torde ta över paketet.
BASF betecknas som den stora vinnaren i sammanhanget. Det är ont om konkurrerande agrokemiföretag på världsmarknaden med resurser att ta hand om specialiserade jordbruksanknutna verksamheter i mångmiljardklassen.
För att få EU-kommissionens tillstånd för fusionen måste Bayer sälja ut nästan hela sin utsädesverksamhet och forskning till BASF, som också ska ta över en del av Bayers licenser för digitalt jordbruk.
EU förutsätter också att BASF tar hand om andra affärsområden där Bayer och Monsanto har överlappande verksamhet. Hit hör bland annat forskningen i högeffektiva ogräsmedel. Monsanto ska exempelvis göra sig av med ett nytt medel mot jordbundna skadegörare.
BASF förefaller att bli fusionens regelrätta vinnare. Tack vare myndigheternas många förbehåll stärker den tyska koncernen sin roll som en stark spelare på området för agrokemi. Koncernen kommer att vidga sin verksamhet till flera nya affärsområden.
Fusionen mellan Bayer och Monsanto är en fortsättning på den starka koncentrationen inom området för agrarkemi och utsäde. Tidigare har Dow Chemical och DuPont Pioneer fusionerats, medan kinesiska ChemChina har köpt upp Syngenta.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Växtförädling med gensax
kan bli verklighet i EU

Växtförädling med gensax kan småningom komma att få grönt ljus i EU.
- Jag ser en förändring i attityden hos EU-byråkraterna. I USA finns det redan fisk som är behandlad med gensax och i Sverige togs nyligen ett beslut om att godkänna gensaxen Crisp-Cas9 som ett nytt växtförädlingsverktyg, säger Per Saris, professor i mikrobiologi vid Helsingfors universitet.
Per Saris
Professor Per Saris ser tecken på en attitydförändring gentemot GMO i EU.

CRISPR (Clustered regularly interspaced short palindromic repeats) är alltså en metod som gör det möjligt att klippa i gener hos växter, djur och människor.
- Det handlar om ett enzym som klipper av DNA-kedjor, som en sax. Tekniken är egentligen bakteriernas sätt att skydda sig från virus med hjälp av ett enzym. Med gensaxen kan man välja vilken sekvens i genen man vill klippa i, förklarar Saris. Man kan alltså åstadkomma en förändring på ett specifikt ställe i genomet.

Kan ske av sig själv i naturen
Med hjälp av restriktionsenzymer klippte man i DNA redan på 1970-talet, och kunde med genrekombination få specifika ändringar på önskad plats i genomen, men tyvärr kunde genrekombineringen inte användas på motsvarande sätt i växter.
- Det fina är med Crispr-Cas9 är att den fungerar också på växter.
Den svenska professorn Stefan Jansson odlade för ett par år sedan i Sverige upp en broccoliliknande kål som behandlats med gensax. Jordbruksverket gjorde tolkningen att en bit DNA som tagits bort med gensax inte räknas som genetisk modifiering.
- Vi ska komma ihåg att genmodifiering också kan ske av sig själv i naturen. Det som kan ses som ett problem med gensaxen är att man inte kan se ifall något är behandlat med gensax eller om mutationen skett naturligt, säger Saris.

Finns rester av GMO överallt
Då det gäller GMO är USA och EU på kollisionskurs. I USA odlas bland annat soja och majs i stor skala som GMO, medan det inte är tillåtet i EU.
Enligt stipulationerna får det dock finnas högst 0,5 procent GMO också i GMO-fria produkter. Det här innebär att det kan finnas rester av GMO överallt.
- Trots att man till exempel endast äter majsprodukter hemma i Finland, så har man garanterat fått i sig GMO-majs, konstaterar Saris.
Han anser också att marknadsföringen av GMO-fria livsmedel i Finland är helt vilseledande.
- Inhemskt kött som marknadsförs som GMO-fritt är helt fånigt - det finns ju inte ens GMO-djur i Finland, utan handlar bara om att det inte använts GMO-soja eller majs i fodret. Jag har faktiskt undrat varför Evira inte blandat sig i det här?
Vad många inte heller känner till är till exempel att GMO-insulin använts redan i över tio år.
- Det sprutar diabetiker rakt in i kroppen, men det pratar ingen om.
Problemet med genmodifieringslagarna rent generellt är att de är föråldrade och drar alla tekniker över samma kam.
- Hämtar man DNA från en annan art handlar det om genmanipulering. Men hämtar man DNA från samma art, kan det beroende på tekniken man använder antingen klassas som genmanipulation eller inte. Det är metoderna som används som avgör klassificeringen.

"Inställningen till GMO kommer att vända"
Saris anser att lagstiftningen kring GMO i dag är onödigt strikt och ser genmodifierade livsmedel som mycket ofarligare än mycket annat man köper i butiken. I ljuset av all den forskning som redan finns att tillgå anser Saris inte att det är särskilt sannolikt att genmanipulerade födoämnen på något oförväntat sätt negativt skulle ändra våra cellers fysiologiska reaktioner.
- Det är nämligen det enda hotet jag kan tänka mig att kunde finnas, och det verkar inte finnas fog för en sådan oro. Speciellt inte eftersom tekniken under de senaste tio åren utvecklats så enormt mycket. Försiktighetsprincipen handlar rätt långt om att skydda sin egen marknad.
I USA har man ätit GMO redan länge. Skulle det ha negativa konsekvenser för hälsan så borde det redan ha märkts.
Saris tippning är därför att inställningen till GMO inom 20-40 år kommer att vara mycket positivare.
- Då kommer man att kunna påvisa att det är tryggt.

Finns större problem än GMO
Enligt Saris är det ett mycket större problem att vi har en mängd livsmedel som inte gått igenom någon toxisk prövning. Ett bra exempel är murklor.
- Jag har själv testat murklor. Jag förvällde dem två gånger enligt anvisningarna. Sedan kokade jag upp dem en tredje gång och hällde vattnet över lökceller för att kontrollera ifall kromosomerna i lökcellerna hölls intakta. Det gjorde de inte, de gick sönder, vilket tyder på hög toxicitet.
Ändå vågar Saris äta murklor ett par gånger om året.
- Men något sådant livsmedel skulle man aldrig få hämta in på marknaden i dag.

TEXT & FOTO
Nina Colliander-Nyman
nina.colliander-nyman@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Positivt men inget jubel över budgetramarna

Positivt men inget att jubla över. Det anser SLC:s styrelse som på sitt möte under torsdagen diskuterade regeringens färska överenskommelse om budgetramarna. I överenskommelsen ingår en återföring i budgeten på 10 miljoner euro för LFA-ersättningen.
- Det är ett positivt beslut, men det är inte nya pengar utan det är regeringens egna beskärningar som nu korrigeras, säger SLC:s ordförande Mats Nylund.
Han hänvisar till regeringsprogrammet, där inbesparingar i LFA-ersättningen under åren till och med 2020 finns inskrivna.
I fall regeringen inte hade kommit överens om det här skulle ersättningen ha sjunkit med i praktiken 20 euro per hektar fastän jord- och skogsbruksministeriet i sitt meddelande talar om 15 euro.
Enligt jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (c) är LFA-ersättningen det enklaste och mest jämlika sättet att stöda jordbrukarna och därför är det synnerligen viktigt att den hålls på nuvarande nivå.
I sitt meddelande hänvisar ministeriet till de inkomstbortfall för jord- och skogsbruket som fjolårets skörd gav upphov till, både vad gäller mängd och kvalitet. Dessutom uppstod höga kostnader för maskiner och för torkning av spannmål. Enligt beräkningar från institutet för naturresurser Luke blev lönsamheten i fjol på samma nivå som 2016, det vill säga den lägsta under 2010-talet. Samtidigt har produktionskostnaderna hållits på en hög nivå, och priserna på bland annat handelsgödsel och energi har åter börjat stiga.
- Det är viktigt att regeringen har noterat den svaga lönsamheten inom jordbruket, men av samma orsak är det mycket betänkligt att samma regering inte tar upp finansieringsunderskottet i miljöersättningen, säger Mats Nylund. Han hänvisar till att pengarna för miljöersättningen kommer att ta slut innan programperioden är till ända. Man räknar med ett underskott kring 140 miljoner euro.
Styrelsen uttrycker dessutom sin besvikelse över att regeringen inte nämner en fortsättning på avträdelsestödet efter 2018 som SLC efterlyste i ett pressmeddelande tidigare den här veckan.
Regeringen beslöt bland annat att trygga resurserna till tullen och livsmedelsverket för att bekämpa afrikansk svinpest vid Finlands gränsövergångar. MG

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Rådgivningen måste kunna
dela ny kunskap i realtid

Rådgivningen måste fungera alltmer på marknadens villkor. Det säger den nyutnämnde verkställande direktören för SLF Peter Österman. Han tillträder sin tjänst den första september och efterträder Kim Nordling som går i pension i slutet av sommaren.
Peter Österman
Idag måste rådgivningen kunna skaffa information och ge den vidare i realtid, säger Peter Österman. Han tillträder tjänsten som verkställande direktör för SLF den första september efter Kim Nordling som går i pension i sommar.

- Ännu på nittiotalet var över hälften av rådgivningens verksamhet statsfinansierad och före det ännu mer, medan vi i dag är nere i cirka 15 procent. Att vara marknadsorienterad är en av rådgivningens utmaningar i dagens läge, säger han.
- Vi måste helt enkelt få ekvationen att gå ihop genom att också i fortsättningen kunna erbjuda relevanta tjänster för en överkomlig ersättning.
Peter Österman påminner om att rådgivningen i första hand säljer kunskap och information.
- Det är just på de områdena samhället och informationskanalerna har förändrats explosionsartat. Den information man till exempel tidigare sökte från läroböcker, söker man numera ofta via internet. Det här betyder också att rådgivaren för att kunna ge bra råd måste kunna skaffa ny information och vara beredd att ge den vidare i realtid, man måste hela tiden vara ajour. På några sekunder kommer man i dag åt information som just har skapats på andra sidan jordklotet.

Jordbrukarna har blivit kunnigare
Rådgivningen har också fått en större roll när det gäller ekonomi och marknad. Jordbrukarna har blivit kunnigare när det gäller gårdens ekonomi, de frågar allt mer efter verktyg som kan hjälpa till att hålla ekonomin under kontroll.
Tidigare kunde man klara sig som någorlunda bra jordbrukare. Det räcker inte utan vidare längre.
- Man måste vara ekonomiskt sinnad, kunna hålla distans och bedöma konsekvenserna av olika beslut. Med höga insatser, till exempel för höga arrenden, kan det hastigt gå i fel riktning, och det är svårt att råda bot på i efterhand.
På tal om arrenden så undrar Peter Österman vad det är som gör att många fortsätter att bjuda.
- Det finns tydligen en stark vilja att vara med i framtiden. De gårdar som inte arrenderar eller köper tillskottsjord glider så småningom åt sidan.

Råd 2020 en bra sak
I sammanhanget påpekar Peter Österman att systemet med Råd 2020 är en bra sak.
- Det är viktigt att jordbrukarna utnyttjar de möjligheter som Råd 2020 ger så länge de finns.
Den enskilda jordbrukaren kan få finansiering på upp till 7.000 euro för rådgivning under hela programperioden till och med slutet av 2020. Det är också i huvudsak positivt för rådgivningen.
Orsaken till att Peter Österman säger "i huvudsak" är att det finns sådan rådgivning, till exempel inom produktionsekonomi, som jordbrukarna tidigare har beställt på marknadens villkor men som man nu kan få finansierad genom Råd 2020.
- Om då Råd 2020 försvinner efter den nuvarande programperioden finns det en risk att de beställningarna samtidigt är borta från marknaden.
Än så länge är Råd 2020 underutnyttjad men om å andra sidan 50.000 jordbrukare skulle använda 7.000 euro skulle inte heller pengarna räcka.

En känd arbetsplats
För centralorganisationen SLF är läget i vilket fall som helst svårare än för de enskilda sällskapen, eftersom det är svårare för förbundet att gå direkt ut på marknaden och sälja tjänster.
- Till våra uppgifter hör bland annat kontakten till statsmakten och att serva sällskapen med information.
SLF är ingen ny arbetsplats för agronomie- och forstmagistern Peter Österman. Sedan 2002 har han varit utvecklingschef för företagsledning på förbundet. Parallellt med direktörsjobbet på SLF fortsätter han som verkställande direktör för Bokföringssällskapet i Finland Ab, som grundades 2005.
Han är även praktisk jordbrukare på hemgården i Ingå, Degerby.
Innan Peter Österman började vid SLF arbetade han några år som forskare vid Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT, som numera är integrerad i institutet för naturresurser Luke.

Också andra viceordförande i SLC Nyland
I höstas valdes han till andra viceordförande för SLC Nyland. Går de här rollerna i övrigt ihop?
- Den frågan ställde jag mig själv redan före valet, svarar Peter Österman.
Han kom fram till ett jakande svar.
- Det ger jättestora synergieffekter. Det är också viktigt att rådgivningen och producentorganisationen jobbar tillsammans och för varandra. Verksamheten i SLC Nyland ger mig också en insikt som kommer till nytta i rådgivningen. Dessutom träffar jag samma människor i olika sammanhang. Den upplevelsen har jag också fått när jag har föreläst på Novia. Senare har jag då träffat studerandena som kunder och som kolleger i lantbruksorganisationerna.

TEXT & FOTO
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

EU slår fast regler mot ojusta affärsmetoder

Nya EU-regler ska trygga producenternas rättigheter och förbättra balansen mellan parterna i livsmedelskedjan. EU-kommissionen presenterade på torsdagen ett förslag till direktiv som ska skydda de svagare parterna mot orättvisa affärsmetoder.
Producenterna ska i fortsättningen tryggas en punktlig betalning för sina produkter. De nya reglerna ska gälla överallt där ett litet eller mellanstort företag säljer livsmedel till en stor och mäktig affärspartner.
Förslaget presenterades av agrarkommissionär Phil Hogan, som framhöll att det handlar om en minsta gemensamma minimistandard för rättvisa affärsmetoder i EU. Medlemsländerna kan ännu skärpa reglerna om de vill.
För den praktiska organisationen ansvarar medlemsländerna, som ska inrätta egna tillsynsmyndigheter där leverantörer kan lämna in klagomål. Myndigheten kan också ta egna initiativ. Leverantören ska garanteras anonymitet i alla situationer.
Myndigheten kan dela ut effektiva och avskräckande sanktioner mot företag som bryter mot föreskrifterna. EU-kommissionen ska inrätta en samordningsmekanism mellan de olika tillsynsmyndigheterna.
Reglerna förbjuder en betalningstid som överskrider 30 dagar för färska produkter som snabbt far illa. Köparen får inte annullera en beställning av färska livsmedel om det inte går att hitta en annan köpare för varorna.
Köparen får inte ensidigt ändra villkoren för leveransen, d.v.s. pris, tidpunkt, leveransintervaller, kvalitet eller mängd. Klausuler som ålägger säljaren att ta ekonomiskt ansvar för fördärvade produkter är förbjudna.
Producenten får inte åläggas att ta tillbaka osålda varor, om detta inte på förhand har reglerats i kontraktet. Köparen har inte rätt att kräva ersättning av säljaren för att denna ska få leverera sina produkter.
Phil Hogan redogjorde på torsdagsmorgonen för sitt förslag inför EU-parlamentets jordbruksutskott. Han påpekade att det inte har varit lätt att köra igenom förslaget i kommissionen. Det har förekommit förbehåll från konkurrensmyndigheterna.
Enligt Hogan är det nya direktivet en fortsättning på förenklingen av jordbrukspolitiken inom omnibusförordningen. Nästa steg i kedjan blir ett initiativ till marknadstransparens, som ska läggas fram senare detta år.
I den första debatten ställde sig parlamentets jordbruksutskott mycket positivt till Hogans förslag. Nu går ärendet vidare till behandling i ministerrådet och parlamentet.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

USA-farmare blir lidande
av handelskrig med Kina

För två veckor sedan införde USA importtullar på stål och aluminium. Tullarna riktas mot Kina, som nu svarar med att belägga USA-produkter, mestadels jordbruksprodukter, med höga importtullar. USA-farmarna är bekymrade men EU kan dra nytta av situationen.
Kinesernas reaktion på USA-tullarna dröjde bara elva dagar. I början av veckan kom etapp ett i revanschen - regeringen i Peking lägger en tullsats på mellan 15 och 25 procent på 128 amerikanska produkter, bland dem griskött, frukt, viner och nötter.
Donald Trump och hans stab annonserade genast nya tullar på kinesiska hightech-produkter. På onsdagen spädde Kinas regering på med fler importtullar på bland annat sojabönor, olika typer av nötkött, bomull och durumvete från USA.
Den amerikanska jordbrukssektorn följer situationen med bävan. Kinas vedergällning har planerats med omsorg. De kinesiska tullarna på amerikanska jordbruksprodukter är avsedda att träffa landsbygden, där Trump har sina viktigaste stödtrupper.

USA-producenterna varnar för eskalering
Rent värdemässigt är de kinesiska tullarna relativt moderata i jämförelse med de amerikanska tullåtgärderna mot Kina. Kineserna handlar ännu symboliskt men visar att landet har beredskap och vilja att svara på ännu hårdare tag.
De amerikanska grisproducenterna är alarmerade och varnar för följderna av ett regelrätt handelskrig. US Meat Export Federation pekar på Kinas enorma betydelse för landets producenter i egenskap av tredje största exportmarknad för gris.
En stor del av USA:s grisexport består av inälvor till ett årligt värde av 425 miljoner US-dollar. Inom detta segment är Kina USA:s viktigaste exportmarknad. Enligt USMEF är Kina en priskänslig marknad - högre tullar slår direkt mot USA:s konkurrenskraft.
National Pork Producers Council företräder samma åsikt. Enligt NPPC skadar tullarna omedelbart landets producenter och därmed också företagsamheten på landsbygden.
NPPC-ordföranden Jim Heimerl varnar för att alla inblandade till sist landar som förlorare i tvisten, såväl grisproducenter som konsumenter. Alla länder borde lösa sina konflikter på ett klokt sätt utan att skada producenterna, vädjade Heimerl till beslutsfattarna.
Grisproducenterna uppmanar USA:s och Kinas regeringar att inleda förhandlingar om tullarna. Vi hoppas att de 25-procentiga tullarna ska bli kortlivade, skriver NPPC i ett pressmeddelande.

Sojaexporten blir nästa problem
I den eskalerande tvisten hamnar nu också USA:s sojaproducenter i skottlinjen. Lönsamheten inom sojaodlingen är svag och gårdarnas intäkter har halverats sedan 2013. Branschen kämpar redan i dag med ekonomiska problem.
Den amerikanska sojaorganisationen ASA har vädjat till regeringen att låta bli att sätta branschens framtid på spel. Enligt ASA-ordföranden John Heisdorffer kommer Kina att kännbart utvidga sin sojaimport under de kommande tio åren.
Heisdorffer påpekar att USA borde dra nytta av den chansen. Exporten är enormt viktig för sojasektorn, som exporterar mer än hälften av sin produktion. ASA har till och med begärt audiens hos president Trump för att lobba för sina synpunkter, men hittills förgäves.
Det är framför allt producenterna i Mellanvästern som får lida då Kina belägger sin sojaimport med nya tullar. Regionen betecknas som en högborg för Trumps anhängare. Då handelskriget eskalerar, blir sojan nästa offer.

EU:s grissektor kan bli attraktivare
Ironiskt nog kunde EU dra nytta av ett handelskrig mellan USA och Kina. EU är ingen exportör av soja, men en högre tull på griskött från USA skulle sannolikt göra EU-leveranserna av griskött attraktivare för Kina. Priset kan också stiga.
Det senaste året har EU förlorat marknadsandelar till USA på den krympande kinesiska grismarknaden. Då de kinesiska importörerna börjar söka nya leverantörer, måste de framför allt vända sig till EU, Kanada och Brasilien.
Å andra sidan satsar Kina hårt på att utveckla den egna grisproduktionen, vilket dämpar behovet av import. Enbart förra året minskade den sammanlagda importen av griskött i Kina och Hongkong med 500.000 ton, till 2,5 miljoner ton.
I motsats till Kina har USA åtminstone tillfälligt förskonat några handelspartner som EU, Kanada och Mexiko från stål- och aluminiumtullarna. Men fristen gäller bara fram till början av maj. Hur det därefter går är ännu öppet.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Kommissionen släpper snart
regler mot ojusta affärsmetoder

EU-kommissionen lägger nästa vecka fram sina nya regler mot orättvisa affärsmetoder i leverantörskedjan. Enligt en läckt förhandsversion ska medlemsländerna inrätta en myndighet där leverantörer kan lämna in anonyma klagomål mot ojusta metoder.
Förhandsversionen diskuteras ännu internt i kommissionen. Det gäller bland annat ansvarsfördelningen. Konkurrensfrågor handhas av konkurrenskommissionären Margarete Vestager och kommissionären för den inre marknaden Elzbieta Bienkowska.
Nu har agrarkommissionär Phil Hogan fogat samman de olika viljorna. Av texten framgår att EU-kommissionen betecknar handelns frivilliga "Supply Chain Initiative" som otillräckligt. SCI kan varken dela ut sanktioner eller undersöka problemfall.
För att lösa problemen vill generaldirektoratet för jordbruk införa standarder för rättvisa affärsmetoder. För den praktiska organisationen ansvarar medlemsländerna, som ska inrätta en myndighet där leverantörer kan lämna in klagomål.
Myndigheten ska bland annat genomföra utredningar och dela ut "effektiva, lämpliga och avskräckande" sanktioner. Medlemslandet ska årligen lämna in en rapport till kommissionen om myndighetens verksamhet.
Den nya myndigheten får starta en undersökning på eget initiativ eller på initiativ av leverantören. En viktig detalj är att leverantören garanteras oinskränkt anonymitet i alla situationer.
De nya reglerna ska gälla överallt där ett litet eller mellanstort företag (upp till 249 medarbetare) säljer livsmedel till ett annat företag som inte kan betraktas som litet eller mellanstort.
Reglerna förbjuder en betalningstid som överskrider 30 dagar för färska produkter som snabbt far illa. Köparen får inte heller annullera en beställning av färska livsmedel om det inte går att hitta en annan köpare för varorna.

Priset ska stå fast
Köparen får inte ensidigt ändra villkoren för leveransen, d.v.s. pris, tidpunkt, leveransintervaller, kvalitet eller mängd. Klausuler som ålägger säljaren att ta ekonomiskt ansvar för fördärvade produkter är förbjudna.
Köparen kan inte heller åläggas att ta tillbaka osålda varor, om detta inte på förhand har reglerats i kontraktet. Köparen har inte rätt att kräva ersättning av säljaren för att denna ska få leverera sina produkter.
Det är inte tillåtet att ålägga leverantören att betala för marknadsföringsaktioner som sker på köparens initiativ, till exempel rabatter.
Texten kan ännu ändras under behandlingen i kommissionen. Agrarkommissionär Phil Hogan ska enligt preliminära uppgifter presentera det officiella förslaget den 12 april.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Danmark bygger stängsel
mot vildsvin från Tyskland

Den danska regeringen planerar ett 70 kilometer långt och 1,5 meter högt stängsel längs gränsen till Tyskland. Stängslet ska skydda den danska grisproduktionen mot intrång av afrikansk svinpest. Tyskland reagerar syrligt på planerna.
Danmarks jordbruksminister Esben Lunde Larsen informerade om planerna strax före påsken. Enligt ministern kommer den danska regeringen inte att tveka för drastiska åtgärder för att skydda landets viktiga grissektor mot faran.
Regeringen kommer inte att ta några risker. Danmark exporterar griskött till ett årligt värde av 1,5 miljarder euro. Om den afrikanska svinpesten sprider sig till landet, är den viktiga exporten till tredjeländer i fara, säger Lunde Larsen.
En ny lag blir nödvändig för att bygga det 70 kilometer långa stängslet längs den tysk-danska gränsen. Stängslet ska enligt planerna bli 1,5 meter högt och måste grävas ned en halv meter i marken för att vildsvinen inte ska böka upp det.

Hindrar inte Schengenavtalet
Regeringen enades strax före påsken om stängslet tillsammans med stödpartiet Dansk Folkeparti. Det slutliga beslutet ska fattas senare i april. Enligt Lunde Larsen ska stängslet bara stoppa vildsvin och begränsar inte den fria rörligheten för personer inom EU.
Gångstigarna förblir öppna, men förses med broar av galler som hindrar klövdjuren att ta sig över gränsen. Vägtrafiken från Tyskland fortsätter obehindrat som tidigare i enlighet med Schengenavtalet, försäkrar ministern.
I tillägg till stängslet kommer sanktionerna att skärpas mot personer och företag som missaktar de gällande bestämmelserna för rengöring av transportfordon och införsel av livsmedel. Informationen om svinpestfaran ska också förbättras.
I grannlandet Tyskland ställer man sig skeptisk mot det planerade gränshindret mellan två EU-länder. I den angränsande delstaten Schleswig-Holstein kritiseras idén av jordbruksminister Robert Habeck.
Habeck ifrågasätter nyttan av ett stängsel. Han betonar att viruset framför allt sprids via mänskliga aktiviteter - genom djurtransporter, jaktturism och kontaminerade livsmedel. Där hjälper inga stängsel.
Experter vid det tyska Friedrich-Löffler-institutet för smittsamma djursjukdomar tror inte heller på ett stängsel som patentlösning. Smittan är svår att stoppa med fysiska hinder. Skärpta hygienåtgärder är effektivare.
Forskarna medger att stängsel i vissa fall kan förhindra insjuknade vildsvin från att lämna ett område där smitta förekommer. I Tjeckien har utbredningen av svinpest kunnat begränsas genom sådana stängsel.

EU har ännu inte reagerat
Det är ännu också oklart hur EU kommer att reagera. Trots danskarnas försäkran om en fortsatt fri rörlighet för personer, kan stängslet möjligen strida mot EU:s habitatdirektiv som ska trygga möjligheterna för vissa djur att nå sina boplatser.
Danskarna betraktar det som alarmerande att den afrikanska svinpesten långsamt drar västerut från Polen och Baltikum. Regeringen vill reservera nästan 17 miljoner euro för förstärkta skyddsåtgärder inklusive det nya stängslet.
Tjeckien har redan byggt ett stängsel som ska isolera vildsvin med afrikansk svinpest i ett inhägnat område, med målet att utrota sjukdomen. Polens regering ska inom kort ta ställning till ett viltstängsel längs landets gräns mot öster.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Nederländerna har dyraste odlingsmarken

Priset på jordbruksmark i EU är som högst i Nederländerna, där en hektar åker i medeltal kostar 63.000 euro. Nederländerna har också det högsta arrendet - 791 euro per hektar och år. Det framgår av en statistik från Eurostat över prisnivån 2016.
Enligt Eurostat-rankingen betalar italienarna det nästhögsta priset för odlingsmark. I Italien kostar en hektar åker i medeltal 40.000 euro. Rekordhögt är markpriset i den italienska regionen Ligurien i nordväst, med ett medelpris av 108.000 euro per hektar.
Anledningen till detta är bristen på lämpliga jordbruksområden i den smala kustremsan med ett bergigt inland. I Ligurien odlas framför allt frukt, oliver och prydnadsväxter men också vin och grönsaker.
Det lägsta priset för jordbruksmark betalas i Rumänien, där hektarpriset i medeltal är 1.958 euro per hektar. Det allra lägsta priset betalas i alla fall i den bulgariska regionen Yugozapaden där en hektar åker kostar 1.165 euro.
Lettland uppvisar de lägsta medelpriserna för arrenderad mark (46 euro per år) men allra billigast är arrenderade jordar i de svenska landskapen Mellersta Norrland och Övre Norrland där arrendet kan vara så lågt som 28 euro per hektar och år.
Det finns många faktorer som påverkar prisnivån på jordbruksmark. Prisbildningen beror dels på nationella faktorer, inte minst olika särregler, regionala orsaker som klimat och logistik samt lokala faktorer som jordens beskaffenhet, sluttningar, dränering etc.
I nästan alla regioner är odlingsmark påtagligt dyrare än ängar och betesmarker. Bevattningen spelar en viktig roll för prisbildningen i varma länder. I den spanska regionen Murcia är bevattnade åkrar sex gånger dyrare än åkrar utan bevattning.

I Östeuropa stiger markpriset
Utbud och efterfrågan har blivit en viktig faktor, särskilt i de nya EU-länderna. Snabbast har markpriserna stigit i Tjeckien, där prisnivån tredubblades mellan 2011 och 2016. I Estland, Lettland, Litauen och Ungern har priserna fördubblats under samma tid.
I Finland kostade en hektar åkermark något under 10.000 euro enligt prisnivån 2016, medan ett arrende kostade något över 200 mark per hektar och år. I Sverige var prisnivån en aning lägre.
Eurostat saknar statistik över de tyska markpriserna. Enligt den tyska statistikcentralen Destatis betalades 2016 i medeltal 32.503 euro per hektar för jordbruksmark i västra Tyskland medan medelpriset i de östra delarna av landet var 13.811 euro per hektar.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Frankrike och Finland delar
syn på förnyelsen av CAP

Franska jordbruksministern Stéphane Travert och jordbruksminister Jari Leppä (C) har samma syn på huvudlinjerna i CAP-reformen, men också i många andra frågor är ministrarna ense. Travert besökte Finland under ett förlängt veckoslut den 24-26 mars. Bland besökspunkterna fanns bland annat Leppäs hemgård i Pertunmaa i södra Savolax.
Stéphane Travert
Franska jordbruksministern Stéphane Travert besökte minister Jari Leppäs hemgård i Pertunmaa under sin Finlandsvisit.
FOTO: Sanna Vornanen


Under den officiella delen av mötet diskuterade Travert och Leppä bland annat CAP-reformen, skogsfrågor, bioekonomi och stora rovdjur.
- Vi hade uppbyggande och bra diskussioner och är ense i väldigt många frågor, sade Travert då ministrarna mötte pressen.
Han konstaterade bland annat att odling på mindre gynnade områden är ett centralt tema för både Frankrike och Finland.
- Vi är helt eniga om att lantbruk måste gå att bedriva även på dessa områden i framtiden.

Fokus på unga bönder
Då det gäller CAP-förnyelsen var ministrarna eniga om att lönsamhetsfrågan är A och O och att fokus måste ligga på bönderna.
- Vi behöver få med nya, unga bönder och vi ska stöda innovationer, sade Travers.
Leppä tackade minister Travers för att Frankrike lyft upp frågan eftersom den är central för båda länderna. Målet är en rättvis marknad där odlarna ska få sin andel.
Vidare betonade båda ministrarna att en förenkling av regelverket är ett centralt mål i förnyelsen av CAP och att sanktionerna måste ses över.
- Vi måste kunna acceptera att bönderna gör misstag och sanktionerna måste stå i rätt proportion till hurdana misstag det är frågan om, sade Leppä.

Från skogsfrågor till vargproblematik
- Bioekonomi och cirkulär ekonomi kommer båda att spela en avgörande roll i framtiden och våra länder har väldigt liknande lösningar inom dessa områden. Vi har samma syn på hållbar utveckling, konstaterade Travert.
Både Finland och Frankrike är skogsländer, men på olika sätt.
- Våra målsättningar är desamma och hållbar utveckling är i fokus. Finland är på vissa områden ett modelland för oss då det gäller att förverkliga framtidens skogsvård, sade Travert.
Han konstaterade också att klimatförändringen är ett gemensamt problem för båda länderna.
- Vi måste se till att industrin får råvara från skogarna också i framtiden.
Under sitt möte tangerade ministrarna också vargproblematiken.
- Vargarna orsakar problem i bägge länderna. Vi anser båda att det behövs mer nationell rörelsefrihet då det gäller stora rovdjur. Naturligtvis ska den biologiska mångfalden bevaras, men systemet behöver bli mer flexibelt när det gäller jakt. I sådana situationer där vargarna börjar upplevas som ett problem och utgör en fara för produktionsdjuren, så måste man kunna agera. Vi kan inte stå handfallna och låta bönderna klara sig bäst de kan. Därför ser vi även det här som ett område där våra länder kan samarbeta och hjälpa varandra, konstaterade Leppä.

Nina Colliander-Nyman
nina.colliander-nyman@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Otröskade spannmålsskiften
kan sprida rödmögel

Ett spannmålsskifte som förblev otröskat förra hösten ska inte sås om med spannmål i vår, påminner Spannmålsbranschens samarbetsgrupp VYR. Annars ökar risken för att rödmögel sprids också i årets skörd.
De besvärliga väderförhållandena i fjol gör att risken för rödmögel är stor även i år, meddelar VYR. Den gröda som inte blev tröskad i fjol ska helst krossas och bearbetas in i jorden, eller i mån av möjlighet brännas.
På så sätt minskas risken för spridning av rödmögel och den nya grödan får en bättre start. Väljer man att använda skiftet ska andra grödor än spannmål väljas, eller så kan växtsäsongen utnyttjas för att förbättra skiftets markstruktur och vattenförvaltning.
Det är också viktigt att försäkra sig om kvaliteten på utsädet. Betning och sortering av eget utsäde eller användning av kontrollerat och betat köpt utsäde minskar risken för rödmögel.
Gårdar som använder eget utsäde bör kontrollera grobarheten snarast möjligt. Partier som underkänns på grund av höga toxinhalter ska inte användas som utsäde, åtminstone inte utan ordentlig betning och sortering.
En hög toxinhalt visar att utsädet är angripet av rödmögel. Ifall sådant utsäde används sprider man lätt mögelproblemet också till årets skörd. Små, lätta frön är oftast värst drabbade och ska sorteras bort.

Odlingstekniska åtgärder viktiga
Havre är oftast värst drabbat av mögeltoxinproblem. Därför bör alla tillgängliga odlingstekniska åtgärder vidtas för att minska risken för rödmögelangrepp redan från början av odlingssäsongen.
Även havre mår bra av goda växtförhållanden, trots att grödan är känd för att klara sig på sämre skiften. När förhållandena är goda klarar havren bättre av rödmögelangrepp. I synnerhet livsmedelshavre förtjänar enligt VYR en plats på gårdens bördigaste skiften. Havre är också den bästa förgrödan av våra spannmålssorter och kan med fördel roteras mellan gårdens olika skiften.
Ett annat sätt att minska risken för rödmögel är att välja både tidiga och sena sorter. De tidiga sorterna kan ofta skördas under goda förhållanden, och med olika blomningstider minskar risken för att hela sådden skulle drabbas av dåliga väderförhållanden vid en kritisk tidpunkt.
På sin hemsidan har VYR en tabell över DON-värden hos olika havresorter 2017. VYR genomför också en DON-uppföljning nästa sommar och informerar om situationen när skördetiden närmar sig.

Andrea Bergman
andrea.bergman@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Reklam-reklam

Förkalkyler på nätet