Landsbygdens Folk

Bläddra online

- Du tycker säkert också att alla andra skogens vilda djur kunde skjutas fritt!<br />
- Nä, men jag talar varmt för en ökad undervisning i våra skolor om varifrån maten kommer och hur den produceras!

Hitta rätt i märkesdjungeln!

Ursprungsmärkning används för att understryka var eller hur en produkt eller tjänst är producerad.
Gott från Finland-märket och Hjärtbladsflaggan känns igen av de flesta konsumenter, men vad säger märkena egentligen om graden av inhemska råvaror eller inhemskt arbete?
Här är reglerna för de vanligaste märkena i korthet.

Läs mera

Ledaren 21.6.2018 
I grevens tid för jordbrukets lönsamhet

Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (cent) har tillsatt en arbetsgrupp ledd av bergsrådet Reijo Karhinen som ska komma med förslag om att förbättra jordbrukets lönsamhet. Det skedde efter att minister Leppä tillsammans med partifränden, statsminister Juha Sipilä och på dennes initiativ överlagt med SLC och MTK samt andra representanter för hela livsmedelsklustret.
Fastän man både i ministeriet och i andra kretsar kring jordbruksnäringen med åren redan har vänt på en hel del stenar för att förbättra lönsamheten, så är det bra att regeringen visar sin vilja.
SLC:s ordförande Mats Nylund väljer att se initiativet som hela regeringens i och med att statsminister Sipilä hänvisar till regeringsprogrammet. Det är givetvis med den utgångspunkten man går till en förhandling som kommit till på statsministerns initiativ. Men SLC-ordförandens bedömning ska också ses mot den bakgrunden att en enig regering inte längre är någon självklarhet. Dessutom har ”blådunsten”, Europaministern Sampo Terho, talat för minskat EU-budget, vilket knappast kommer att gynna jordbruket.
Att det gått åt ett fullständigt motsatt håll med jordbrukets lönsamhet under den nu sittande och centerledda regeringen än vad regeringsprogrammet har satt som mål och halvt utlovat kunde dock statsministern ha uppmärksammat i ett något tidigare skede.
Visserligen är verkligheten inte så enkel att man kan ge regeringen skulden för den bristande lönsamheten. Marknaden är nog den största orsaken och då i synnerhet handelns starka position gentemot både industri och jordbruk. Andra exempel på sådant vi bör beakta är att många drabbades av inkomstbortfall på grund av det dåliga skördeåret i fjol. Dessutom har några politiska beslut på det globala planet lett till att Ryssland inte importerar våra livsmedel.
Vi ska inte heller räkna med att regeringen ens med riksdagens hjälp i ett nafs kan ändra på jordbrukets förutsättningar. Om det blir en förbättring – vilket i övrigt är allt annat än säkert just nu med tanke på innehållet EU-kommissionens förslag om en ”reform” av den gemensamma jordbrukspolitiken – så blir det en rätt så långsiktig sådan.
Löftet om överläggningarna med producentorganisationerna, det som alltså nu utmynnat i bildandet av en arbetsgrupp, kom för knappt ett par veckor sedan, det var på centerns partimöte efter att jordbrukets lönsamhet varit till diskussion. Med tanke på att det är mindre än ett år till följande riksdagsval, så smakar initiativet onekligen val. Det är emellertid inte något unikt. Och det kan man väl säga att huvudsaken är att någon jobbar för att få förbättringar till stånd. Det är väl också i sin ordning att partiordförande Sipilä insett att centerns traditionella kärntrupp, bönderna, behövs som yrkesgrupp.
Det oaktat kom initiativet i grevens tid: Oavsett allt festsnack på partimötet, så kan man inte räkna med att centern kommer att sitta i regering efter följande riksdagsval. Vem kommer sedan att ha makten över jordbrukspolitiken? Kom gärna ihåg att ställningstagandena från de grönas senaste partimöte i Vanda bådar allt annat än gott för landsbygdsnäringarna.
Det viktigaste på såväl kort som lång sikt är att vi i Finland och även i EU nu inser vikten av att böndernas position på marknaden måste förstärkas. Här står dock bönderna också inför egna utmaningar, till exempel att organisera sig i producentsammanslutningar.
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi
 
EFA-trädorna får skördas
Eftersom torkan har drabbat vallar och betesmarker extremt hårt i år får man redan nu ta skörd från grönträdor som anmälts som ekologisk fokusareal, EFA-trädor.
De jordbrukare som anmäler torkan som oöverstigligt hinder drabbas inte av sanktioner om de bärgar skörd från EFA-trädor eller använder dem som betesmark.
Vårt västra grannland Sverige var tidigare ute än vi med ett undantag. Dessutom så skiljer sig det svenska undantaget från vårt, i och med att det är generellt. Det betyder att de svenska bönderna slipper anmäla sin skörd från EFA-trädorna. De behöver inte heller påvisa oöverstigligt hinder.
De svenska växtodlarna kan också i lugn och ro skörda på sina EFA-trädor och leverera skörden till djurgårdar som foder.
De som här i Finland använder sig av undantaget ska underrätta den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten om force majeure med noggranna uppgifter om exempelvis regnmängder. Anmälan ska också omfatta arealerna för de grönträdor som jordbrukaren har för avsikt att bärga skörd på eller använda som betesmark. Dessutom ska man motivera behovet. Även fastän det heter i landsbygdsverkets meddelande att tillståndet också gäller växtodlingsgårdar så har vi i skrivande stund inte fått någon bekräftelse på att de gårdarna kan bärga skörden för att hjälpa sina djurhållande grannar fastän de inte behöver skörden själv.
I Finland vill vi vara på den säkra sidan och undvika återkrav eller andra repressalier senare. Det svenska Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin uppger i alla fall i ett pressmeddelande att svenskarna har kommit fram till sitt beslut om undantag efter att ha haft ”en väldigt bra dialog med EU-kommissionen”.
I fall EU visar grönt ljus för det svenska sättet, kan vi förhoppningsvis ta modell av det i fall vi kommer att stå inför motsvarande situation i framtiden. – MG

Ledarsida | Utskriftsvänlig version »»

I år får man bärga skörd på
grönträdor som är EFA-areal

Eftersom sommarens torka har drabbat vallar och betesmarker får man bärga skörd på grönträdor som anmälts som ekologisk fokusareal (EFA) och använda grönträdorna som betesmark före mitten av augusti i år.
Enligt villkoren för förgröningsstöd får jordbruksverksamhet normalt inte bedrivas på EFA-trädor under perioden 1.1–15.8.
Utgående från diskussioner med EU-kommissionen är det emellertid under vissa förutsättningar möjligt att avvika från villkoren. Landsbygdsverkets linje är att jordbrukare som anmäler torkan som force majeure (oöverstigligt hinder) inte straffas genom minskat förgröningsstöd i år, om de bärgar skörd på EFA-grönträdor eller använder sådana trädor som betesmark.

Anmäl force majeure till kommunen
Skyldigheten att ha ekologisk fokusareal gäller gårdar i Egentliga Finland och Nyland samt på Åland. Att bärga skörd på EFA-grönträdor är möjligt, när den foderskörd som gården producerar är på väg att bli betydligt mindre än normalt på grund av torkan. Undantaget omfattar också växtodlingsgårdar.
Alla andra EFA-villkor ska emellertid iakttas.
En gård som utnyttjar undantaget ska underrätta den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten om att det är fråga om force majeure och exceptionella omständigheter på grund av torka. Anmälan ska göras skriftligen inom 15 arbetsdagar efter att det blev möjligt att göra den.

Meddela regnmängder och areal
Till anmälan ska jordbrukaren foga noggranna uppgifter om de omständigheter som har föregått anmälan, till exempel regnmängderna.
Anmälan ska innehålla arealerna för de grönträdor som jordbrukaren har för avsikt att bärga skörd på eller använda som betesmark. I anmälan ska jordbrukaren också motivera behovet.
Kommunerna granskar anmälningarna från fall till fall.

Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

EU skärper reglerna för antibiotika till boskap

EU-parlamentet och EU:s ministerråd har enats om en ny förordning för hanteringen av antibiotika inom boskapsskötseln. Dessutom införs nya EU-standarder för importerade livsmedel.
Målet är att begränsa utbredningen av antibiotikaresistenta bakterier via livsmedel.
Bestämda antibiotika får framöver inte användas inom boskapsproduktionen. De ska i stället reserveras för att i nödfall behålla sin effekt vid behandlingen av människor.
Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har redan en längre tid varnat för användningen av antibiotikapreparatet kolistin inom veterinärmedicinen. Kolistin används i många EU-länder för att bekämpa infektioner hos bland annat grisar och fjäderfän.
Kolistin används också som reservantibiotika inom humanmedicinen. Kolistin ges till patienter som en sista utväg då ingen annan antibiotika mer hjälper, påpekar EMA-forskarna.

Utvecklingen måste vändas
I Finland och Sverige går man försiktigt fram med antibiotika till boskap medan länderna längre söderut är betydligt mer frikostiga. I norra och västra Europa är resistensnivån betydligt lägre än i södra och östra Europa.
I praktiken ska EU nu följa det nordiska exemplet. Finland har gjort långsiktiga insatser för boskapens välbefinnande och en minskad spridning av djursjukdomar. Det är viktigt för att begränsa användningen av antibiotika, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.
Ett samarbete mellan Finland, Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike har bäddat för förordningen. Den reglerar bland annat tillverkning, försäljningstillstånd, kontroll och användning av veterinärmedicinska läkemedel.
Den nya strategin syftar till att vända utvecklingen. Antibiotikaresistens är ett allvarligt hot mot både människor och djur, betonar EU-kommissionen. I EU bidrar antibiotikaresistenta bakterier årligen till cirka 25.000 dödsfall.
EU:s medlemsländer och parlamentet har godkänt en rapport med förslag till åtgärder som ska vända den farliga utvecklingen. Parlamentets föredragande Françoise Grossetête (EPP) betecknar rapporten som ett viktigt framsteg för folkhälsan.
Resistens uppstår om antibakteriella läkemedel används lättsinnigt eller felaktigt. Bakterierna anpassar sig genom mutation så att de småningom förlorar sin verkan. Det är en mycket riskabel utveckling, varnar Grossetête.
Hon betecknar antibiotikaresistensen som ett veritabelt damoklessvärd som i värsta fall kan katapultera vår medicin tillbaka till medeltiden. Därför är det hög tid att EU nu handlar och skärper sina regler på området.

Mer forskning är nödvändig
Enligt den aktuella kompromissen får antibiotika i fortsättningen inte sättas in som förebyggande behandling. Bara i undantagsfall tillåts så kallad metafylaktisk behandling av en djurgrupp i situationer där infektionen riskerar att spridas från djur till djur.
I enskilda fall där ett enda djur har insjuknat, får övriga djur behandlas med antibiotika om andra alternativ saknas. Veterinärmedicin får under inga omständigheter tjäna till att effektivera produktionen eller kompensera dålig djurhållning, säger Grossetête.
De skärpta bestämmelserna kommer därför också att gälla importerade livsmedel. Antibiotika får inte användas som tillväxtfrämjande medel. EU:s handelspartner måste avstå från antibiotika om de vill exportera produkter till Europa, understryker rapporten.
EU ska dessutom uppmuntra till mer forskning kring nya antimikrobiella medel för att göra det attraktivare för företagen att utveckla nya antibiotika. Vi behöver en intensiv forskning och bättre skydd för teknisk dokumentation och innovation, sammanfattar parlamentet.
Kompromissen mellan parlamentet och rådet ska redan i juni behandlas i parlamentets miljöutskott. Därefter ska medlemsländerna ta ställning i rådet. Om allt går bra kan veterinärförordningen träda i kraft redan i slutet av året.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

EU-länderna vill värna om finansieringen av CAP

En majoritet av EU:s medlemsländer kritiserar de planerade nedskärningarna i jordbrukets långtidsbudget. Det framgick tydligt då jordbruksministrarna på måndagen diskuterade den kommande CAP-reformen i Luxemburg.
Finland och fem andra medlemsländer - Frankrike, Irland, Portugal, Spanien och Grekland - presenterade på måndagen sina krav i ett gemensamt dokument. Länderna understryker att finansieringen inte får skäras ner från nuvarande nivå.
Frankrike motsätter sig alla förslag till nedskärningar av jordbruksstöd, inskärpte Frankrikes jordbruksminister Stéphane Travert. Han påminde om att skaran av kritiska länder ökar massivt.
Först var vi sex länder, i dag protesterar 20 länder mot nedskärningarna, sade Travert och förvånade sig inte över att fler medlemsländer har anslutit sig till initiativet. Det visar att förslaget inte kan accepteras.
Först anslöt sig nio nya länder till initiativet (Kroatien, Cypern, Tjeckien, Ungern, Litauen, Luxemburg, Polen, Rumänien och Slovakien). Under måndagen anmälde dessutom Belgien, Lettland, Österrike, Estland och Slovenien att de stöder initiativet.
Italiens nya jordbruksminister Gian Marco Centinaio betecknade de planerade budgetmedlen som otillräckliga, utan att formellt ansluta sig till initiativet. Sverige och Nederländerna efterlyser i sin tur starkare nedskärningar i anslagen till jordbruket.
Tyskland och fem andra länder tog inte direkt ställning till själva nedskärningarna. Tysklands jordbruksminister Julia Klöckner ifrågasatte nyttan av det föreslagna stödtaket och befarade att byråkratin kommer att ta överhanden, alla löften om förenkligar till trots.
Hon tvivlade på att reformen lyckas om Europas bönder måste uträtta mer medan de förväntas komma tillrätta med mindre resurser. Den franska delegationen varnade i sin tur för att fler nationella regler riskerar att snedvrida marknaden.
De östeuropeiska länderna uppprepade sina krav på en rättvisare utjämning av jordbruksstöden. – PK

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Nytt förslag om ursprungsmärkning
på restaurangmat till EU för bedömning

Finland skickar till Europeiska kommissionen ett nytt förslag till förordning som förpliktar restauranger att synligt informera sina gäster om ursprung för såväl kött som fisk. Med kravet vill man förbättra konsumenters förutsättningar att göra medvetna och ansvarsfulla val på restauranger.
Förordningen ska gälla en viss tid på samma sätt som den gällande förordningen om ursprungsmärkning av färdigpackade livsmedel.
Den nya förordningen innehåller bestämmelser om obligatorisk ursprungsmärkning av färskt kött och färsk fisk som ingår som ingredienser i måltider. I den version som nu innan midsommar sänds till EU-kommissionen för godkännande har man mer i detalj påvisat sambandet mellan ursprung och produktens kvalitet, vilket kommissionen kräver enligt EU-förordningen om livsmedelsinformation. Genom en notifikation eller rättssäkerhetsanmälan får Finland kommissionens syn på om förordningen står i strid med EU-förordningarna.
Jord- och skogsbruksministeriet tog fram ett nytt förslag efter att ha fått avslag på den version som sändes till EU-kommissionen i november 2017. Ett kriterium för att införa nationella bestämmelser för ursprungsmärkningen är enligt EU-förordningen om livsmedelsinformation att landet måste kunna visa på samband mellan ursprung och produktens kvalitet. Kommissionen konstaterade också att bestämmelserna i Finlands förordningsutkast inte påverkar verksamheten på den inre marknaden och således inte är ett hinder för handel.
Den nya versionen av förordningen innehåller inte längre bestämmelser om kött av häst, ren och vilt eftersom det i EU-lagstiftningen inte finns harmoniserade krav på ursprungsmärkning av dessa köttslag.
- Det nya förordningsförslaget tar hänsyn till kommissionens centrala utvecklingsförslag. På det sättet ser vi till att behandlingen av förordningen går smidigt framåt. Trots att renkött och vilt inte längre finns med i förslaget, kommer vi att utöva inflytande på EU-nivå för att få dem med i lagstiftningen. Det samma gäller förädlade köttprodukter. Det ska vara enkelt att göra ansvarsfulla val. Konsumenter ska ha rätt att också på restaurang få veta vilket land maten kommer ifrån utan att behöva fråga, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.

Finländska konsumenter förenar ursprunget av fisk och kött med kvalitet
Enligt den konsumentundersökning som Kantar TNS Agri gjorde i maj på uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet anser cirka 80 procent av de finländska konsumenterna att det är viktigt att restauranger redovisar vilket land köttet och fisken som ingår som ingredienser i måltider kommer ifrån. Närmare 80 procent av konsumenterna anser att ursprungslandet har ett starkt samband med köttets och fiskens kvalitet. Över 80 procent av konsumenterna är av den åsikten att det är viktigt att information om ursprunget för måltiders kött och fisk är tillgänglig utan att man behöver fråga.
- En stor del av det kött som importeras hit säljs till restauranggäster som inte känner till matens ursprung. Den här förordningen ska göra slut på det, säger Sebastian Hielm, livsmedelssäkerhetsdirektör vid jord- och skogsbruksministeriet.
Finland har drivit på utveckling av kraven på ursprungsmärkning av livsmedel i EU-instanserna och föreslagit att bestämmelser om ursprungsmärkning i första hand ska ingå i EU-lagstiftningen. Eftersom arbetet med att utveckla EU-lagstiftningen på området inte gått framåt i önskad takt, har Finland försökt öka informationen om ursprungsmärkning genom nationella förordningar. I juni 2017 trädde i Finland i kraft en förordning som förutsätter att man på livsmedelsförpackningar för livsmedel som framställs i Finland uppger ursprungsland för kött som används som ingrediens i livsmedel och för mjölk som används som ingrediens i mejeriprodukter. Förordningen gäller 1.6.2017 – 31.5.2019. Innan förordningens giltighetstid löper ut ska Finland ta fram en redogörelse för EU-kommissionen om märkningssystemets funktion och effekter. – SB

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Första vallskörden sämre
än normalt i Österbotten

Den första vallskörden är bärgad i Österbotten. Mängdmässigt är den betydligt under det normala. Nötköttsproducenten Jan Anderssén i Pedersöre räknar med skördar som är nästan hälften mindre än normalt. Men han kastar inte in handsken riktigt ännu.
- Jag börjar faktiskt tröttna på vädret. Vi har haft fyra mycket regnrika somrar och nu ställer torkan till det. Just nu är humöret inte riktigt på topp, säger Jan Anderssén.
Anderssén har slutuppfödning av nöt. I måndags körde han in det sista gräset i plansilon på gården i Bennäs i Pedersöre. Han inledde skördearbetet i fredags och var allt annat än nöjd med resultatet.
-Under normala fall brukar jag köra in cirka 50 vagnar när jag tar den första skörden. Nu blev det endast 22 lass och räknar jag med att torrsubstansen är aningen högre än normalt så blir det nästan hälften sämre första skörd än normalt.
- Jag är så klart mycket besviken över det resultatet eftersom de senaste åren har varit mycket utmanande.
Regnet har orsakat huvudbry de senaste åren. Nu är det däremot bristen på regn som gäckat producenterna i hela landet. Sedan valborg har det endast regnat några millimeter på många håll i Österbotten.
- Vanligen ska vi ha två lågtryck med närmare 50 millimeter regn så här års. Bristen på regn har gjort att det har vuxit mycket långsamt.

Satsar på två skördar
Köttproducenter satsar vanligen på att skörda vallen två gånger medan det är vanligare med tre vallar för mjölkproducenter. Den senare gruppen är också mera beroende av fodret har bra smältbarhet, det vill säga ett D-värde kring cirka 680. Därför hade merparten av mjölkproducenterna skördat första skörden redan tidigare.
- Själv har jag inte kollat D-värdet ännu eftersom jag täckte silon först i dag (läs: måndags). Det är så klart också viktigt att vi nötköttsproducenter har foder av hög kvalitet men för oss är det också viktigt med mängd och struktur. I år har Anderssén noterat att förstaårsvallarna har klarat sig sämst. Det beror på flera orsaker annat än bristen på regn.
- Jag tror det kan ha att göra med att etableringen av vallarna i fjol inte blev bra. De stod i vatten nästan hela tiden i fjol och när spannmålen skördades kördes många av de vallar som nu är förstaårsvallar i år sönder, säger han.
Och fortsätter:
- Däremot har andra och tredje årets vallar sett någorlunda bra ut. Jag och många andra jag talat med har konstaterat samma sak. Gödslingen har inte heller gett någon bra effekt och en orsak kan vara att många jordar har varit igenslammade under tidigare somrar.
Trots att skördebortfallet redan nu är märkbart efter första skörden kastar Anderssén inte in handduken.
- Får vi ett ordentligt regn nu under och efter midsommar på omkring 50 millimeter totalt över några dagar kan det bli en riktigt bra skörd av den andra vallen. Det enda vi kan göra nu är att hoppas på regn, säger han.

Prognoserna lovar regn
Prognoserna lovade i alla fall gott i början av veckan. De mellersta delarna av landskapet fick regn natten mot måndagen men i Pedersöre blev det inte mycket. Mer regn utlovades dock på midsommar.
-Nu ser det ut som att vi ska få regn men det verkar bli mindre än vad prognoserna först lovade. Det ser i alla fall bättre ut nu jämfört med tidigare när det inte funnits något regn alls på kartan. Men det räcker inte med några 5-10 millimeter utan det behövs betydligt mer än så, konstaterar han.
Kommer det regn och Anderssén får en normal andra skörd blir det ändå cirka 25 procent sämre vallskörd än normalt. Det påverkar han och alla andra nöt- och mjölkgårdar mycket negativt. På grund av flera dåliga växtsäsonger på grund av regn har Anderssén tvingats minska på besättningen.
- Normalt brukar jag ha en besättning på ungefär 120 djur men på grund av bristen på foder har jag nu haft omkring 100. Jag har också köpt in extra foder men med tanke på producentpriserna har många av oss inte råd med det och alternativet är att minska på produktionen.
Att minska på besättningen tär ytterligare på lönsamheten.
- Kostnaderna minskar förvisso om antalet djur minskar men det gör inte de fasta kostnaderna. Det är de sista tjugo djuren som slaktas ut som ska ge en liten lön. Så visst har vi alla påverkats mycket negativt av vädret som försämrar förutsättningarna ytterligare, säger han.
Anderssén odlar också foderspannmål på 25 hektar.
- Jag har foderkorn och det ser helt okej ut än så länge. Korn klarar torrare förhållande aningen bättre än till exempel havre. Gällande spannmålen behöver jag inte kasta yxan i sjön ännu.

Christoffer Thomasfolk
christoffer.thomasfolk@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Minister Leppä tillsätter arbetsgrupp
för att förbättra jordbrukets lönsamhet

SLC går in med positiv grundsyn

Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (cent) tillsätter en arbetsgrupp som ska komma med lösningar för att förbättra jordbrukets lönsamhet. Till ordförande för arbetsgruppen har minister Leppä kallat bergsrådet Reijo Karhinen.
Gruppen ska göra upp en lista över åtgärder i avsikt att öka lönsamheten inom jordbruket. Målet är att i synnerhet leta fram sådana åtgärder som de enskilda parterna i livsmedelsklustret kan genomföra på egen hand.

Det här är resultatet av överläggningar mellan statsminister Juha Sipilä (cent), minister Leppä, SLC och MTK samt alla övriga aktörer inom livsmedelsbranschen.
Sipilä
Efter överläggningar mellan statsminister Juha Sipilä , jord- och skogsbruksminister Jari Leppä samt SLC, MTK och de övriga leden i livsmedelskedjan tillsätter minister Leppä en arbetsgrupp för att förbättra jordbrukets lönsamhet.

Reijo Karhinen har tid på sig till nyår att komma med en rapport.
– Han har mycket fria händer att själv utveckla arbetet, uppger SLC:s ordförande Mats Nylund som deltog i överläggningarna.
– SLC går in i arbetet med en positiv grundinställning och vi försöker naturligtvis bistå så gott vi kan, säger Mats Nylund.
Överläggningarna var en direkt följd av statsministerns löfte på centerns senaste partimöte för knappt ett par veckor sedan. Bristen på lönsamhet inom näringen var bland ämnena på partimötet och Sipilä medgav att regeringen misslyckats till den delen.
– Vi behöver vidta tilläggsåtgärder i brådskande ordning för att förbättra lönsamheten sade minister Sipilä då.
Han berättade att han kommit överens med jord- och skogsbruksminister Leppä om en diskussion med livsmedelsbranschens aktörer före midsommar. Det var alltså tisdag eftermiddag som den diskussionen gick av stapeln i statsministerns bostad, Villa Bjälbo.

Det blev ingen bättre lönsamhet
– Jag vill i vilket fall som helst se arbetsgruppen som ett initiativ, hela regeringen ställer sig bakom, säger Mats Nylund. Regeringens bedömning av situationen är enligt min uppfattning korrekt, nämligen att jordbruket är inne i en djup kris. Det är också av högsta relevans att hänvisa till regeringsprogrammet där man satt som mål att jordbrukets lönsamhet har förbättrats. Eftersom utvecklingen har varit den motsatta, är det alltså verkligen dags att vidta åtgärder.
Mats Nylund tror dock inte att det lyckas svänga lönsamheten allena med hjälp av statsbudgeten.
– Näringen skulle behöva ytterligare 500 miljoner euro per år, och hela det beloppet får vi definitivt inte via statsbudgeten, understryker han. Det innebär att jordbruket måste få en större andel av sin inkomst från marknaden, vilket åter förutsätter att hela kedjan är med och tar problemen på allvar.

Lagstiftning är nödvändig
Mats Nylund anser att lagstiftning kring marknaden är nödvändig.
– I det sammanhanget är bland annat EU:s kommande lagstiftning om mera rättvisa inom livsmedelskedjan aktuell liksom också beredningen av vår inhemska lagstiftning om livsmedelsmarknaden med inrättandet av en livsmedelsombudsman.
Utöver det behövs dock även gemensamma frivilliga åtgärder inom kedjan enligt SLC-ordföranden.
– Med exempel från Belgien framförde jag under diskussionerna bland annat ett förslag om en krisfond för att under en period stöda jordbrukare i kris. I den belgiska modellen förpliktas handeln att på basen av sin inhemska livsmedelförsäljning sätta in ett belopp i fonden. Därifrån utbetalas sedan medel till jordbrukarna på basen av produktionsmängderna.
Därutöver påminner Mats Nylund om att han tidigare gått ut med budet att ett starkare skydd mot handelns egna varumärken, Private Label, behövs. – Den diskussionen har jag för avsikt att upprätthålla, säger Mats Nylund. Således har vi även framfört att SLC inte kan godkänna något som helst missbruk av dominerande ställning inom livsmedelskedjan.

Finansiering av stödet måste tryggas
Han berättar vidare att SLC påminde regeringen om att trygga finansieringen av landsbygdsutvecklingsprogrammet för 2019 och 2020. I klartext betyder det närmast att det måste finns pengar att hålla LFA-ersättningen och miljöersättningarna på samma nivå som nu.
Dessutom bör stödet till djurens välmående vara ett medel att förbättra lönsamheten i finländsk husdjursproduktion. SLC understryker att det förslag till ny djurskyddslag som sändes på utlåtande under vårvintern kan godkännas, dock med några lindringar som gäller praktisk svinskötsel. Strängare får den kommande lagstiftningen dock inte bli jämfört med förslaget från vårvintern.
– Vi har visat att vår husdjurssektor kan vidta frivilliga åtgärder, tvång behövs inte, säger Mats Nylund.
Vidare efterlyser SLC ytterligare utredningar om jordbrukets kostnader och uppmanar till gemensamma satsningar på marknadsföring av inhemska livsmedel. – MG

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Varg dödade får på Åland
men inget beslut om jakt

UPPDATERAD 19.6.2018 KLOCKAN 16:35 EFTER LANDSKAPSREGERINGENS MÖTE
Det var sannolikt en varg som natten mellan lördag och söndag dödade en fårtacka i Hammarland Samuelstorp på västra Åland.
På tisdagseftermiddagen hade landskapsregeringen en diskussion om att eventuellt tillåta skyddsjakt på varg, men något beslut fattades inte.
- Det är en första händelse som vi bedömer som en trolig vargskada. Nu bereder vi frågan, kommenterar landskapsregeringens miljö- och näringsminister Camilla Gunell som ansvarar för jaktfrågor.
Tackans ägare Elof Josefsson berättade på tisdagsmorgonen att det inte längre fanns någonting kvar av det rivna fåret.
- Vargen och fåglar har ätit upp allt, konstaterade han.
Den rivna tackan var ett av två får som Josefsson hade på ett litet bete nära gården. Det andra fåret flyttades sedan till ett större bete med hundratalet andra får.
Josefsson föder också upp tjurar som tills vidare tycks ha klarat sig från vargattacker. Men småbarnsföräldrar i Samuelstorp och närliggande byar vågar inte längre låta sina barn leka ensamma utomhus.
Några dagar tidigare blev flera människor i ett bostadsområde i Hammarlands centrum vittne till hur en av två vargar dödade och åt upp en rådjurskilling som rådjursgeten förtvivlat försökte försvara.

Uppmanad söka ersättning

Det rivna fåret i Samuelstorp inspekterades av landskapsregeringens jaktförvaltare Robin Juslin och jakthandläggare Roger Gustavsson.
Enligt Josefsson konstaterade de att det handlade om angrepp av varg och uppmanade honom att ansöka om ersättning från landskapsregeringen.
- Det ser så ut, svarade Juslin kortfattat på tisdagsmorgonen på frågan om det var en varg som hade dödat fåret.
Mera ville han inte uttala sig om saken före landskapsregeringens behandling av frågan senare på tisdagen. – RLW

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Över 2.000 demonstrerade mot den förda vargpolitiken

ÖSP och SÖP räknade med cirka tusen deltagare. Men över 2.000 österbottningar slöt upp när demonstrationen mot den förda vargpolitiken ordnades i måndags på Vasa torg. Att måttet är rågat var tydligt.
Vargdemonstration
Över 2.200 österbottningar slöt upp när ÖSP och SÖP ordnade demonstrationen mot den förda vargpolitiken. Dubbelt fler än vad arrangörerna hade räknat med. Kan ha något att göra med att också vargstammen har ökat med dubbelt på ett år i landskapet.

- Vi är här för att vi tar ansvar för vårt samhälle. För att våra barns skolväg ska vara trygg, för att de ska kunna leka ute. Vi tar ansvar för våra husdjur, nötkreatur, hästar och får. De ska kunna beta utan risk för att bli vargföda, säger ÖSP:s viceordförande Niclas Sjöskog i sitt öppningstal.
Han inledde demonstrationen mot den förda vargpolitiken som ordnades av ÖSP och SÖP. Förväntningarna var att cirka 1.000 personer skulle sluta upp men det kom över 2.200. Orsaken var inte bara det fina vädret. Den främsta orsaken är att österbottningarna har fått nog.
- Vi österbottningar har vetat under hela vintern att vargarna har ökat. Men nu har vi svart på vitt i och med Lukes rapport. Vargstammen har fördubblats på ett år och det är inte hållbart. Vargen är ett rovdjur som hör hemma i djupa skogar - inte bland barn, husdjur och på folks gårdar. Vi kräver omedelbart åtgärder från regeringen som måste kunna fatta beslut - nu, sa Sjöskog och fick applåder.

Hänvisade till grundlagen
Applåder fick också Vasa stads fullmäktigeordförande Joakim Strand som åberopade grundlagen.
- I Finlands grundlag stipuleras att varje medborgare har rätt till personlig säkerhet och trygghet. Det har totalt glömts bort i diskussionen. Det handlar om medborgarnas trygghet, säger Strand, som tillika är riksdagledamot för SFP. Han tycker debatten har spårat ur fullständigt.
- En del anser att vi som arbetar mot vargen i stället ska arbeta för att förbjuda bilar eftersom fler människor dör i trafiken. Det är sjuka kommentarer som bara kan komma från någon som sitter i ett kontor i Helsingfors. Man har också frågat om vi i Österbotten tror på troll, för att vi hänvisar till gamla kyrkböcker där det förts statistik över barn som tagits av vargen.
- Jag hoppas verkligen inte att samma krafter hänvisar till Kolmårdens djurpark om de tror på troll, säger Strand och hänvisar till att en djurskötare i den djurparken blev dödad av vargar.
Strand - med flera andra talare - vill inte ha några vargexperiment i tätbebyggda områden i Österbotten.
- Vi ska inte behöva vänja oss med varg. I en demokrati kan man påverka. Vill inte vi ha lösa vargar på våra bakgårdar ska vi jobba för att det inte ska vara så. Vasa stad arbetar aktivt för den här frågan, likaså våra grannkommuner. Det är också viktigt att så många är här för det visar folkets vilja. Den biter på sikt.

Bjud in kommissionär
Upp på scenen steg också Kaj Wik som berättade om pälsnäringen och de problem vargen orsakat där. Fårproducenterna Christoffer Ingo och Anders Norrback deltog också. Riksdagsmannen Peter Östman (KD) ville att regeringen ska bjuda in EU-kommissionären till Österbotten.
- Vi är rädda för vargen - men inte för en EU-kommissionär. Vi kan också kommunicera på flera språk så det ska inte vara några problem. Det är mitt budskap till regeringen.
Jägaren Janne Korpela höll i sin tur ett brandtal för jägarna och den traditionella jakten med hund.
- Att vargen nu finns här påverkar jakten mycket negativt. Att den har fått etablera sig är en attack mot vårt sätt att leva. Att jaga med hund är en kulturtradition. Om det fortsätter så här riskerar hela det avelsarbete med jakthundar som gjorts i Finland att fallera, säger han.
Den talare som kanske gav det största intrycket var småbarnsmamman Johanna Borg. Hon berättade om vardagen för föräldrar som bor mitt i ett vargrevir.
- Vargarna påverkar mig och min vardag. Det är svårt att förklara för min fyraåring varför han inte får gå ut och vänta på gården när vi ska gå ut. Vi har haft besök av varg på vår gräsmatta och jag tar inga risker. Friheten är borta. Den dagliga oron finns där och jag vad händer om jag sänker garden och någonting sker. Så här ser vår vardag ut, säger hon.
- Minimikravet måste vara att den egna gårdsplanen och allmänna platser ska kännas trygga. Så här kan det inte vara, fortsätter hon och fick applåder.

Grannens hund blev tagen
Deltagarna kom från hela landskapet och bestod av allt från barnfamiljer, jägare, hundägare till producenter. En av deltagarna var Sebastian Stenmark från Oravais. Han hade med sig sina tre barn som höll i skyltar med budskapet "Nej till varg!".
- Vi är här för att visa att vi inte kan ha det så här. Vargen springer kring våra hus och vargen tog tidigare våras vår grannes hund. Som förälder är jag orolig, säger Stenmark.
Han anser att skyddsgraden på varg ska sänkas så att problemindivider ska kunna åtgärdas direkt.

Vargdemonstration
Många barnfamiljer deltog i måndagens demonstration. Här en familj från Oravais, vars grannes hund i våras blev tagen av varg. Barnen hör också till de som fått skolskjuts på grund av den rikliga förekomsten av varg i området. Budskapet från deras sida var tydligt och klart.

- När grannens hund blev tagen fick vi tillstånd att fördriva vargen. Vi gjorde det tre gånger, men fick inget avlivningsbeslut. Det är för jävligt. Mina barn har också fått skolskjuts på grund av vargen och oron är ständigt påtaglig. Som det är nu har vi inte möjligheter att ta itu med problemen. Det återstår att se om demonstrationen får någon effekt. Jag hoppas det i alla fall, säger han.
Niclas Sjöskog, som lanserade idén om en demonstration på ÖSP:s vårmöte, var belåten över uppslutningen.
- Jag är glad över att det kom så här mycket folk. Det visar att österbottningarna vill se en förändring.

TEXT & FOTO
Christoffer Thomasfolk
christoffer.thomasfolk@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

"Det är vi som är SLC"

- SLC:s fullmäktigemöte är ett viktigt möte. Vi ska godkänna bokslut och årsberättelse och fastställa medlemsavgift, men kanske ännu viktigare är den politiska diskussion jag hoppas vi ska föra här idag. Jag hoppas fullmäktige kommer med respons till styrelsen och att fullmäktige förmår göra linjedragningar på en allmän nivå som styr SLC:s verksamhet, sade nya ordförande Thomas Blomqvist i sitt öppningstal vid fullmäktigemötet på Hanaholmen i måndags.
Blomqvist underströk att det är fullmäktige som anger riktlinjerna för styrelsen och hela organisationen samt fungerar som en viktig länk till SLC:s medlemmar och producenter.
- Det är vi som är SLC och jag hoppas på ett gott samarbete i fullmäktige samt med styrelsen och tjänstemännen. Jag hoppas på aktiva möten där tröskeln att stiga upp och säga sin åsikt ska vara möjligast låg.
Blomqvist poängterade vikten av att också kommunicera över landskapsgränserna och inte förfalla till att leva i en egen bubbla.
- Vi ska diskutera livligt men också kunna komma till gemensamma slutsatser.

Livsmedelssektorn har stor betydelse
Den gångna hösten karakteriserade Blomqvist som exceptionellt svår.
- Och nu har vi tyvärr fått en lika exceptionell vår och försommar. Vi har haft en varm och torr start på odlingsåret och det kommer att bli tufft att klara av för både husdjursproducenter och växtodlare. Därför viktigt att vi här funderar på vad som bör och kan göras för att få ner utgifterna och en större och mer rättvis andel av matens pris. Vi ska fundera på vad vi kan göra för att handelns dominerande ställning ska minska. Alla i kedjan bör inse att vi har ansvar för en inhemsk livsmedelsproduktion, en livsmedelsproduktion som trots alla utmaningar håller världsklass. Vi har rena livsmedel av väldigt hög kvalitet, vi har en djurhållning som tål också en en kritisk granskning och vi har konsumenter som uppskattar finländska livsmedel. De håller hög kvalitet och borde därför rimligtvis lämpa sig utmärkt även för export.
Trots att jordbruket, livsmedelsindustrin samt skogen bara utgör omkring tre procent av bruttonationalprodukten finns det i Finland en mycket utbredd vilja över alla partigränser att upprätthålla ett livskraftigt, inhemskt jord- och skogsbruk också i framtiden.
- Då vi blickar framåt finns det ett klart behov av fortsatt, effektiv intressebevakning från SLC:s sida, både på nationell och på EU-nivå. Det kan gälla allt från acciser och skatter till stödpolitik eller markanvändningsfrågor. Ifall landskapen blir verklighet kommer de att handlägga många frågor som är fundamentalt viktiga för oss.
Då det gäller EU kommer det att ske stora förändringar inom den gemensamma jordbrukspolitiken CAP.
- Det kan komma att finnas utrymme för fler nationella beslut än tidigare och det gäller att utnyttja de möjligheterna, men det blir samtidigt antagligen mindre pengar för jordbruket i ett läge där jordbrukssektorn egentligen inte tål några nedskärningar alls. Därtill kommer frågor med osäker utgång, till exempel gällande stödtak.

Upplysta konsumenter
Blomqvist passade också på att lyfta fram något som både SLC och systerorganisationen MTK blivit bättre på; nämligen informationen till konsumenterna och allmänheten.
- Idag vill konsumenterna veta var och hur maten producerats; gärna av vilken bonde. Vi ska odla klimatsmart och miljövänligt och vi ska försöka påverka konsumenterna så att de har förståelse för vår verksamhet och vår verklighet. Enligt Blomqvist har SLC goda förutsättningar att lyckas med sitt arbete inom intressebevakningen, men det kräver fortsatt hårt arbete.
- Ett bra exempel där producentorganisationernas arbete faktiskt hade betydelse är hur LULUCF-frågan avgjordes. Där lyckades vi tillsammans med andra avvärja ett förslag som skulle ha varit illa för Finland och hela skogssektorn. Men tyvärr kommer vi också i fortsättningen att stå inför liknande utmaningar. En världsfrämmande syn gällande hållbart skogsbruk lever fortfarande kvar i vissa kretsar och därför är det viktigt att vi fortsätter med intressebevakningen också på skogssidan, och att vi sköter den bra. Skogen är oerhört viktig för Finland och för våra medlemmar. Vi måste kunna förklara och argumentera att vi kan bedriva ett hållbart skogsbruk. Idag är bland annat massapriset på en för låg nivå och virkespriserna överlag har inte följt med löneutvecklingen.

Nina Colliander-Nyman
nina.colliander-nyman@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Mats Nylund till fullmäktige: Dags att reglera handelns varumärken

Dagligvaruhandelns egna varumärken, till exempel Rainbow och Pirkka, har vuxit från år till år i Finland. Det här ville SLC-ordföranden Mats Nylund fästa uppmärksamhet vid i sin aktuella översikt på förbundets fullmäktigemöte i måndags på Hanaholmen.
- Redan ett par månader efter att en ny produkt från ett livsmedelsföretag kommit ut på marknaden så hittar man billigare kopior med handelns egna märken i butiksdiskarna, sade han. Utvecklingskostnaden för nya produkter är hög och det är också livsmedelsförädlarnas nya innovationer som ger företagen högre lönsamhet och därmed även bättre betalningsförmåga till jordbrukarna. Handelns egna märken drar mattan under detta.

SLC-ordföranden vill se ett starkare skydd även för livsmedelsvarumärken och de produkter som livsmedelsförädlarna utvecklar.
- Det här kan jämföras med ett stort bilmärke som efter flera års utvecklingsarbete kommer ut med en ny bilmodell. Det skulle aldrig komma på fråga att ett konkurrerande företag börjar sälja en licenstillverkad kopia under eget varumärke tre månader senare. Den osunda utvecklingen där handeln drar nytta av livsmedelsindustrins utvecklingsarbete måste utan dröjsmål begränsas i lag, kräver Mats Nylund.

EU kommer med direktiv
Han påminde om att Finlands riksdag just nu behandlar EU-kommissionens förslag till direktiv som förbjuder osunda affärsmetoder.
- Via EU-direktivet förpliktas medlemsländerna att förbjuda osunda handelsmetoder, sade han.
- Således får inte uppköparens betalningstid vara längre än 30 dagar. Man ska inte kunna backa beställningar strax före leveranser. Det ska inte längre vara möjligt att ändra ingångna avtal ensidigt, inte heller retroaktivt gällande distribution, mängd, kvalitet eller pris. Handeln ska själv ta ansvaret och betala för spill, inte leverantörerna, och så får man inte längre begära hyllpengar eller tvinga leverantörerna med i reklamkostnader. Allt det här har förekommit hos oss, sade Mats Nylund.

Ny lag i Finland
I höst väntas också en ny livsmedelsmarknadslag, som ska stärka producenternas ställning, komma till riksdagen. Bland annat inrättas en livsmedelsombudsman.
- Avsikten är att den nya lagen ska träda i kraft från årsskiftet. Det är en mycket viktig lagstiftning. Två viktiga åtgärder saknas emellertid: Det är möjligheten att gripa in mot handelns egna varumärken, Private Label, och kraven på genomskinlighet i livsmedelskedjan.
Mats Nylund tog även upp potatissektorn som exempel:
- Vi hade en besvärlig skördesituation i höstas och utbudet minskade. Resultatet var högre priser i affärerna med hänvisning till den låga skörden. Ändå var priset till potatisodlarna under 20 cent per kilo vilket är fullständigt oacceptabelt. Odlarna fick alltså ett sämre pris trots minskat utbud.
Vidare var Mats Nylund inne på virkesmarknaden:
- Flera stora investeringsprojekt kommer med stor säkerhet att starta ännu, sade han. Prisbildningen på massaved släpar emellertid efter. Vi borde erhålla minst 5 euro mer per kubikmeter än idag.

Tre val på ett års tid
Inom ungefär ett års tid kommer tre val emot eller åtminstone två. De två som ska bli av senast nästa år är riksdagsvalet på våren och senare EU-valet på försommaren.
Val till de kommande landskapen skulle ha förrättats i oktober men har nu skjutits upp. Det är för övrigt andra gången.
- Det är av yttersta vikt att kandidater ställs upp som förstår böndernas och skogsägarnas intressen, sade Mats Nylund. Hela landsbygdsförvaltningen flyttas till landskapen. Det är väldigt viktigt att landsbygdsnämnder bildas, vilket vi har en tydlig skrivning om i riksdagen.
SLC kommer att utarbeta valprogram och förslag till regeringsprogram för jord- och skogsbruket.
Mats Nylund berörde även markägarnas rätt att disponera över sin mark. Anledningen var bland annat Esbo stads försök att införa nya planebeteckningar efter att lagstiftningen ändrats så att man inte längre ska ansöka om åtgärdstillstånd för att få avverka skog.
- Staden ursäktar sig med att det är brist på rekreationsområden. Men om det stämmer kan man köpa upp områden på marknadens normala villkor så som alla andra. Det kan inte vara meningen att skogsägarna på egen bekostnad ska hindras från att avverka. Den privata äganderätten som är grunden för ett demokratiskt, välskött samhälle ifrågasätts av allt flera idag. Vi måste ta debatten.

Skärpt om djurvälfärd?
SLC-ordföranden påminde också om den nya lagstiftningen om djurens välbefinnande, som kommer till riksdagen i höst.
ÖSP:s ordförande Tomas Långgård passade under mötet på att uppmana SLC:s förhandlare att hålla ett öga på beredningen.
Bakgrunden är envisa rykten som säger att jord- och skogsbruksministeriet är inne på att skärpa villkoren i den version som ska till statsrådet och vidare till riksdagen.
- Vi kan inte godkänna ytterligare skärpningar jämfört med det utkast som finns i offentligheten nu, sade Tomas Långgård.

En euro till FFD per medlem
I sammanhanget kan ännu nämnas att en euro för varje SLC-medlem i producentförbunden i framtiden kommer att betalas vidare till organisationen för utvecklingssamarbete FFD (Food and Forest Development Finland) som SLC är medlem av tillsammans med MTK, kooperationen och rådgivningen.
Medlemsavgiften till SLC höjs dock inte, utan euron finansieras inom den existerande medlemsavgiften.
- Det här är de finlandssvenska böndernas sätt att hjälpa till för att jord- och skogsbruket ska utvecklas i tredje världen, sade Mats Nylund.

Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Norra Ålands skitvatten förstörde viktigt bevattningsdike i Jomala

Ett utfallsdike som är viktigt för flera åländska jordbrukares bevattning förstördes av ca 250 kubikmeter avloppsvatten när två av Jomala kommuns avloppspumpar förra veckan slutade att fungera.
- Gjort är gjort och olyckor kan alltid hända. Men det är bedrövligt att kommunen inte har bättre beredskap för sådana olyckshändelser, kommenterade tre jordbrukare i tisdags vid det kloakstinkande diket.
Avloppsdike
Jan-Olof Karlsson (till vänster) och Leif Kalm konstaterar att Storängsdikets vatten ännu fem dygn efter bräddningen av avloppsvatten fortfarande är obrukbart för bevattning av potatis och lök. Genom röret har Jan-Olof sugit upp vatten i en tankvagn och kört det till sina odlingar ett par kilometer ifrån.

Det var uppskattningsvis 300 kubikmeter avloppsvatten som bräddade vid ett av kommunens pumphus i Prästgårdenby. Avloppsvattnet kom ut i Storängsdiket, som rinner genom flera byar i Jomala innan diket mynnar ut i Jomalavik.
Avloppsvattnet kommer från hushåll och industrier på hela norra Åland och pumpas via Jomala till avloppsreningsverket i Mariehamn. Läckan skedde enligt Jomala kommuns tekniska chef Magnus Nordins uppgifter till tidningen Åland redan mellan den 6 och 7 juni.
Men först i lördags - på Ålands Självstyrelsedag den 9 juni - när avloppsvattnet runnit ett par kilometer nedströms märkte markägare i Överby och Ytterby att dikets vatten blivit mörkt och hade en stinkande kloaklukt.

Borde ha agerat snabbare
Potatisodlaren Jan-Olof Karlsson insåg direkt att han inte kunde använda vattnet på sin tidiga matpotatis. Med markägaren Bernt Ericksons lov har han nämligen tagit bevattningsvatten från utfallsdiket i Överby och kört det med en 13 kubikmeters tank till sina egna marker i Ytterby. Erickson själv bedriver nötuppfödning och har inte behövt vattnet för sina vallar.
Däremot har Bernt Ericksons kusin Lars-Erik Öhberg en lökodling intill Storängsdiket och Öhberg är nu mycket bekymrad över hur hans lökland ska klara sig. Just i dessa tider när lökens knoppar börjar svälla är det viktigt med vatten för att säkra en bra skörd.
Men de tre jordbrukarna som LF träffade befarar att utfallsdiket är oanvändbart för bevattning under resten av sommaren.
De är starkt kritiska till att kommunen inte reagerade genast när bräddningsolyckan uppstod natten mellan onsdag och torsdag förra veckan.
- Man borde direkt ha tagit dit en grävmaskin för att täppa till diket. Då hade man kunnat suga upp slammet innan det hade runnit längre nedströms, påpekar de tre.

Väldigt lokala regnskurar
Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet tog i måndags vattenprov vid den privata badstrand som finns vid Storängsdikets utlopp i Jomalaviken. Provsvaren kommer senare.
Enligt ÅMHM:s miljöskyddsinspektör Linda Siltala var situationen under kontroll sedan bräddningen vid pumpstationen upphört och kommunen med hjälp av slamsugningsbilar kunnat ta upp ca 50 kubik av de 300 kubikmeter avloppsvatten som rann ut i diket.
Nya prover ska senare tas både i diket och från badstranden för att se om det finns farliga bakterier samt även mäta kväve- och fosforhalter.
Miljöskyddsinspektören hänvisar också till att regnvatten kan driva bort utfallsdikets avloppsvatten, men just nu ser det mörkt ut med detta. I måndags kom det visserligen 13 millimeter regn i Hammarland Kattby, men i Jomalaby och Överby där Storängsdiket rinner kom det bara 1-2 mm.
Hemma hos specialodlaren Leif Kalm i Jomala Björsby kom det 7-8 mm regn, men i Rasmansböle drygt 5 km ifrån där han och frun Anki Mansén-Kalm har sina odlingar kom det bara ett par millimeter.

Skitlukten bort från byn
Leif Kalm har under flera år noterat Jomala kommuns problem med avloppspumparna också vid den pumpstation som ligger närmast hans odlingar. Där har han en grävd bevattningsbassäng som fanns långt innan pumpstationen och avloppsledningen kom till.
- Men när jag gav mina kontaktuppgifter åt kommunens dåvarande tekniska chef och förklarade att de får betala hela skörden om bassängen blir förorenad blev svaret att det har kommunen inte råd med.
Eftersom det många gånger förekommit att Jomala kommuns avloppspumpar strejkat har Bernt Erickson föreslagit att kommunen borde bygga en bräddningsbassäng just vid den pumpstation som nu fallerade. Men då blev svaret att att man inte kan kan tillåta skitlukt i närheten av bostadsområdet.
Hellre får kommunalt avloppsvatten alltså förstöra bevattningsmöjligheterna för jordbrukare nedströms.
- Väldigt konstigt hur ansvarslöst en kommun får handskas med avloppsvatten jämfört med de strikta krav det ställs på jordbrukarnas gödselplattor och de detaljerade regler som finns för spridning av exempelvis svämgödsel.

"Felkonstruerad bassäng"
Avloppsutsläppet från kommunens pumpstation ökar också näringsbelastningen på Jomalavik, vilket jordbrukarna längs utfallsdiket vanligtvis fått skulden för.
I Jomalaby nära Ålands landsbygdscentrum där Storängsdiket mynnar ut i havet byggde Föreningen Rädda Lumparn så sent som i fjol en bassäng för att minska näringsutsläppen i det hårt belastade faståländska "innanhavet" Lumparn. Men jordbrukarna tycker att bassängen är felkonstruerad och därmed förfelar sitt syfte.
- Bassängen borde vara djup så att näringsämnena sjunker ner i bottensedimentet. Dessutom borde det finns en tröskel så att endast det renare ytvattnet rinner ut i havet. Men när bassängen är så grund som den nu är rinner näringsämnena direkt ut i havet eftersom det tills vidare inte heller finns någon vegetation som binder kvävet och fosforn.

TEXT & FOTO
Rolf-Lennart Witting
witting@aland.net

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Kommunansvarig ”väldigt upprörd” över utsläppet

Miljöaktivisten Carina Aaltonen som är viceordförande i Jomalas kommunstyrelse med ansvar för byggnads och tekniska frågor är ”väldigt upprörd och och bedrövad” över den stora avloppsbräddningen som beskrivs i artikeln här intill.
- Det känns väldigt, väldigt tungt när man med ideella krafter försöker få människor miljömedvetna och skapa ett engagemang för miljöfrågor och så rinner det ut motsvarande 30 tankbilar avloppsvatten från kommunens pumpstation, suckar hon.
Aaltonen säger att två pumpar råkade gå sönder samtidigt och påpekar att de bara är ett år gamla och alltså inte utslitna.
– Grundproblemet är att avloppsledningen och kommunens pumpstationer är överbelastade med de stora mängder avloppsvatten som kommer från norra Åland, kommenterar hon.
Det finns redan beslut om att bygga en ny avloppsledning på andra sidan huvudvägen mellan Mariehamn och Godby, men det dröjer flera år innan den är klar.
Därför har Carina Aaltonen till nästa styrelsemöte bett att kommunens tekniska chef tar fram ett förslag för att bygga en täckt bassäng vid pumpstationen dit avlopppsvattnet kan bräddas om det uppstår nya problem med pumparna.
Lagtingspolitikern Carina Aaltonen är också viceordförande i föreningen Rädda Lumparn, som tillsammans med Storängsdikets dikeslag har byggt bassängdammen i Jomalaby just för att minska näringsbelastningen på Jomalaviken och Lumparn.
Hon berömmer de åländska jordbrukarnas miljömedvetenhet, men anser sig inte vara tillräckligt tekniskt kunnig för att kommentera påståendet att den nya reningsbassängen i Jomalaby är felkonstruerad och därför inte gör någon nytta. – RLW

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Frankrike fördröjer tidigarelagt glyfosatförbud

Frankrikes president Emmanuel Macron kan inte infria sitt löfte om ett franskt glyfosatförbud inom tre år. Förslaget röstades ner i parlamentet. Producentorganisationen FNSEA välkomnar beslutet.
Efter fjolårets mycket knappa EU-omröstning för ett förlängt tillstånd för glyfosat med fem år, meddelade president Macron att hans regering kommer att förbjuda substansen inom bara tre år.
Då frågan nyligen behandlades i Nationalförsamlingen fick Macron en ordentlig örfil. En bred majoritet i parlamentet röstade mot Macrons förslag. Motstånd kom till och med från hans eget parti La République en Marche.
Macrons rapport fick bara 20 röster. De 63 folkvalda som gick emot förslaget argumenterade i debatten att förbudet skulle förorsaka enorma problem för landets jordbrukare, eftersom lämpliga alternativ till glyfosat saknas.

Lättade producenter
Den franska jordbruksministern Stéphane Travert trotsar också sin president. Enligt Travert är det inte skäl att fatta några förhastade beslut. Frågan måste först utredas grundligt.
Travert sade i parlamentet att regeringen kommer att bilda en kommission för att granska möjliga alternativ. Under tiden kunde jordbrukare och industrin på frivillig bas söka lösningar som gör det möjligt att avstå från glyfosat i förtid.
Den stora producentorganisationen FNSEA uttrycker lättnad över beslutet. I fjol arrangerade FNSEA massiva bondedemonstrationer mot Macrons stränga linje och blockerade bland annat paradgatan Champs-Èlysées i Paris.
Bondeorganisationen understryker att producenterna redan vidtar alla tänkbara åtgärder för att begränsa användningen av glyfosat till en möjligast låg nivå. Regeringen borde därför ta sig an problemet med realism.
Kraftigt mothugg kom från den partilösa miljöministern Nicolas Hulot, som har till uppgift att planera en övergång till ekologi inom det franska jordbruket. Han betecknar omröstningen som ett svårt bakslag för den franska miljöpolitiken.
Frankrike behöver klara delmål. Politikerna måste se till att frågan avancerar, annars händer ingenting, sade Hulot i en TV-intervju före omröstningen i Nationalförsamlingen. Nu verkar det som om frågan skulle bli liggande ett bra tag framöver.

Nederlag för Macron
De ekologiska politikerna lovar att fortsätta sin kamp mot glyfosat inom det franska jordbruket. Inom den gröna rörelsen anklagas glyfosatanhängarna inklusive FNSEA för konspiration med lobbyister för växtskyddsindustrin.
För Emmanuelle Macron är omröstningen ett nederlag. I EU har Frankrike gått i spetsen för en allians av länder som eftersträvade ett raskt förbud mot glyfosat. Frankrike krävde ett förkortat tillstånd för glyfosat men förlorade knappt i EU-omröstningen.
Omröstningen blev mycket knapp. Slutligen tog Tyskland ställning och röstade för kommissionens förslag att förlänga tillståndet med fem år. Ursprungligen planerade EU-kommissionen att förlänga tillståndet med femton år.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

EU, Kanada och Mexiko utmanar USA-tullar i WTO

Situationen inom världshandeln har blivit kaotisk. USA inför tullar på stål och aluminium från EU, Kanada och Mexiko, som svarar med strafftullar på ett flertal agrarprodukter från USA. EU, Kanada och Mexiko har dessutom startat tvistlösningsprocesser i WTO mot USA-tullarna.
Reaktionerna mot den amerikanska regeringen betecknas som handfasta men ändå rimliga i den nya situationen. EU-kommissionen har redan presenterat sin kompletta förteckning över strafftullar, i stället för att offentliggöra dem i mindre portioner.
De berörda importvarornas årliga värde beräknas till 2,8 miljarder euro. De flesta produkter beläggs med en 25-procentig tull.
EU planerar tullar på amerikanska motorcyklar och jeans, men också en lång rad jordbruksprodukter. Som exempel kan nämnas stapelvaror som majs och ris, men också bearbetade livsmedel som jordnötssmör, apelsinjuice och bourbonwhisky.

EU har spelrum för fler sanktioner
Förteckningen över jordbruksråvaror har ett sammanlagt värde av 347 miljoner euro, varav majs står högst på listan med ett värde av 131 miljoner euro. Som nummer två står tranbär med ett handelsvärde av 68 miljoner euro och bönor för 62 miljoner euro.
Enligt WTO-reglerna har EU rätt att införa strafftullar på USA-produkter till ett sammanlagt värde av 6,4 miljarder euro. Den nuvarande förteckningen täcker inte ens hälften av det tillåtna värdet.
I stället förbehåller sig EU-kommissionen möjligheten att utvidga sina strafftullar i ett senare skede, då WTO slutligt tar ställning till EU:s klagomål i handelstvisten med USA. Det lämnar ett välkommet spelrum för nya åtgärder vid behov.
I det skedet återkommer EU med en ny laddning tullar på importvaror, motsvarande ett årligt värde av 3,8 miljarder euro. EU:s strafftullar är så konstruerade att de möjligast noga kompenserar de ekonomiska förlusterna av USA-tullarna.
Enligt handelskommissionär Cecilia Malmström strävar kommissionen till en rimlig och adekvat reaktion på USA:s olagliga importtullar på stål och aluminium. Hon beklagar åtgärderna men tillägger att USA inte lämnar spelrum för andra valmöjligheter.

Trump kritiserar Kanadas mjölkpolitik
Kanada hotar med tullar på papper, whisky, apelsinjuice och en rad jordbruksprodukter från USA om president Donald Trump inte ändrar sig. Å andra sidan anklagar Trump den kanadensiska sidan för handelshinder på jordbruksområdet.
Trump kritiserar särskilt den kanadensiska mjölkpolitiken med sina subventioner. Kanada bedriver enligt Trump också en protektionistisk politik när det gäller importen av fågelkött och ägg.
Den amerikanska presidenten har länge krävt att Kanada ska slopa sina 270 procent höga tullar på USA-mjölk. USA:s mjölkproducenter har satt tryck på sin regering med krav på likställdhet.
Förra året måste de amerikanska mjölkproducenterna hälla ut 378 miljoner liter mjölk, som inte gick att marknadsföra. Trump har också hotat att skärpa den långdragna tvisten om importerat sågvirke från Kanada.

EU kan dra nytta av Mexikos sanktioner
Mexiko går hårt ut mot USA med en importtull på bland annat potatis, äpplen och griskött. Den 20-procentiga tullen väntas få svåra konsekvenser för USA:s grisproduktion. USA exporterar varje år griskött till Mexiko ett årligt värde av en miljard dollar.
EU kan dra nytta av Mexikos nya sanktionspolitik mot USA, tror åtminstone agrarkommissionär Phil Hogan. Mexiko importerar årligen 650.000 ton griskött, varav största delen kommer från USA.
Hogan uppger att Mexiko ser sig om efter alternativ och planerar att öppna en kvot på 350.000 ton, som kan importeras från andra länder. EU har goda chanser att exportera griskött till Mexiko, bedömer Hogan.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Betflugan och kvickroten aktuell för betodlarna

Sockerbetsforskningscentralen SjT uppmanar odlarna att fortsättningsvis vara uppmärksamma på betflugan. Betflugans larver har under de senaste två veckorna börjat orsaka allvarliga skador på betplantans blad.
Bekämpning med dimetoat-preparat rekommenderas på grund av att de är systemiskt verkande. Om det uppstår risk för frost rekommenderas att man skjuter upp besprutningarna.
Bekämpningen av kvickrot är också aktuell. Kom ändå ihåg att beakta tillräckliga karenstider gentemot andra besprutningar. Bekämpning av åkertistel och åkermolke lyckas bäst när temperaturen är över + 15 grader C.
Dessutom uppmanar SjT odlarna att göra manganbesprutningarna i god tid eftersom den rådande torkan kan orsaka ytterligare manganbrist. – SB

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

70 procent av vargarna finns i väst

Av hela Finlands vargpopulation finns nu 70 procent i landets västra del, visar Naturresursinstitutet Lukes uppskattning av vargbeståndet i Finland från mars i år. Snabbast har det gått i Österbotten där antalet vargar fördubblats på ett år.
Varg
Snabbast växer vargstammen i Österbotten där antalet vargar fördubblats på ett år.
FOTO: Johannes Jansson/ norden.org


Vargbeståndet har ökat med tio procent i Finland sedan förra året och tyngdpunkten för beståndet har förskjutits från öst till väst, visar Naturresursinstitutet Lukes rapport om vargbeståndet i Finland.
Nu finns 70 procent av landets vargar i den västra delen av Finland, och störst är ökningen i området kring Österbotten. Rapporten som publicerades på onsdagen speglar situationen i mars 2018.
- Totalt fanns det i mars 20 vargflockar i Finland jämfört med 14 för ett år sedan, berättar Ilpo Kojola, forskningsprofessor och vargspecialist på Naturresursinstitutet Luke. Dessutom fanns det fem flockar som rörde sig på båda sidor av gränsen mellan Finland och Ryssland.
Sammanlagt rör det sig om 165-190 individer i Finland. Störst är ökningen i Österbotten. I området kring svenska Österbotten rör sig nu 30 vargar jämfört med kring 15 individer året innan.
- Den främsta orsaken till ökningen där är att just de individerna fått ungar. Det finns också flera enskilda flockar i Österbotten än det gjort tidigare.
Hur många nya ungar det rör sig om i år vet man ännu inte, eftersom valparna föds i maj, men en ytterligare ökning är sannolik.
Lukes rapport ges ut i mars varje år, eftersom det då är enklast att få pålitliga observationer om antalet vargar. Nu publiceras för första gången också revirspecifika uppgifter om flockar och vargpar som utgör grunden för uppskattningen.

Mera föda i väst
I det västra stamförvaltningsområdet fanns 16 vargflockar i mars 2018. Antalet vargar uppgick i området till totalt 108-122, medan antalet ett år tidigare var 70-80. Antalet vargar i regionen har ökat med cirka en tredjedel sedan föregående uppskattning. Det finns många orsaker till att tyngdpunkten förskjutits, men den största orsaken är födan.
- Älg och hjort finns främst i sydväst, och vargarna flyttar sig enligt tillgången på bytesdjur. Där det finns föda föds också flest kullar.
De flesta vargpar som kommit till västra Finland har fått ungar våren 2017 och syns nu i statistiken. De faktiska orsakerna till att vargbeståndet minskat i östra Finland är inte kända, men också experterna är förvånade över hur snabbt förskjutningen skett.
- Vargen har en god potential att föröka sig, och flockstorleken kan öka mycket snabbt, säger Kojola. I det här fallet har de också gjort det.
I det östra stamförvaltningsområdet fanns totalt nio revir, av vilka fem var belägna på båda sidor av riksgränsen. Antalet vargar i området uppgick till totalt 52-57, medan antalet ett år tidigare var 75-90.
När alla vargar med revir som sträcker sig över gränsen räknas in blir det totala antalet 180-205 vargar.
- I år kommer vi för första gången också att ge ut en uppskattning av vargstammens storlek på hösten, berättar Kojola. Rapporten baserar sig på en matematisk modell utgående från statistik och sannolikhet, men är inte lika exakt som den rapport som kommer i mars.

Utgångspunkt för vargjakt
Lukes bedömning av vargpopulationen kommer att utgöra grund vid beslutsfattandet när jord- och skogsbruksministeriet bereder den nya förordningen om jakt på varg. Det är ännu för tidigt att säga vilket tal ministeriet kommer att föreslå som största tillåtna mängd vargar som får fällas för jaktåret som börjar 1 augusti 2018.
- Under hösten kommer ministeriet att höra intressegrupper där bland annat producentorganisationerna och jaktvårdsföreningarna deltar, berättade konsultativa tjänstemannen Sami Niemi från jord- och skogsbruksministeriet.
Ministeriet har som mål att det hörande som sammanhänger med jaktförordningen och den uppdatering av förvaltningsplanen ska skapa en grund för en öppen dialog och för att olika sätt att se på vargen ska bli beaktade i diskussionen.
- Men med största sannolikhet kommer den nya situationen med den ökade vargpopulationen i väst att tas upp, sade Niemi.

Andrea Bergman
andrea.bergman@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Nylund: Nu måste vi kunna agera mot vargen

Vargstammen har fördubblats i Österbotten. Nu kräver SLC:s ordförande Mats Nylund politiska åtgärder för att kunna minska antalet vargar.
- Naturinstitutets färska kartläggning visar att antalet flockar och följaktligen individer har ökat kraftigt. Effekterna av det här har vi redan sett i Österbotten. Det finns fog för att vi nu måste kunna agera eftersom vargen kommer in på folks gårdar och hotar deras trygghet och boskap. Som jag ser det krävs nu politiska beslut så att vi kan minska vargstammen i Västra Finland, säger Nylund.
Det är EU:s art- och habitatdirektiv som ligger som grund för Finlands skydd av varg. I dag finns olika nivåer på skyddet. I norra Finland på renskötselområden är skyddet svagare än i resten av landet. Det innebär bland annat att problemindivider kan åtgärdas effektivare.
- Genom att ändra på regelverket så att samma skyddsnivå för varg införs i hela landet skulle vi i Österbotten också snabbare kunna ingripa och ta bort problemindivider. För som det är nu är tillståndsprocessen för krånglig och det är mycket svårt att få tillstånd för skyddsjakt. Det här är ett mål som jag tycker vi ska jobba mot. Och jag vill understryka att vi inte utrotar vargen trots att skyddsstatusen skulle ändras, säger Nylund.
Enligt Nylund behandlas vargen nu som ett eget ärende i Jord- och skogsbruksutskottet. Det hoppas han leder till att ministeriet ifråga uppdaterar vargskötselplanen.
- Det arbetet kommer att fortsätta på hösten och vi borde få ett svar innan den sista augusti. Jag utgår från att ministeriet uppdaterar vargskötselplanen för nuvarande situation är ohållbar.
Enligt Luke är den mest sannolika orsaken till den ökade vargstammen i Västra Finland tillgången på föda. Älgstammen är för stor samtidigt som det finns mycket rådjur och vitsvanshjort.
- Som det är nu är den för stor i många delar av Österbotten. Viltstammen måste nu minskas. Det här var vi påtalat från ÖSP och SLC i flera år. Alla vinner på att hålla stammen på en acceptabel nivå, säger Nylund.

Christoffer Thomasfolk
christoffer.thomasfolk@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Torkan pinar vallarna och foderbrist hotar

Maj månads värme och torka ställer till det också för odlarna på Åland.
Ensilagebalar
Det blir glest mellan ensilagebalarna i år.

- Jag ropar inte katastrof än, men visst är det problematiskt, kommenterar Ålands hushållningssällskaps växtodlingsrådgivare Joachim Regårdh.
Han har från olika håll fått rapporter om att årets första vallskörd bara ligger mellan 50 och 70 procent jämfört med de senaste åren. Och Andreas Nordlund som bland annat skördar och balar ensilage inom entreprenörsföretaget Ab Drängarna på Åland håller med.
- Det är nästa bara hälften jämfört med första vallskörden de senaste åren. Men då har det varit exceptionella år på Åland, säger Nordlund efter att ha "betat av" cirka 750 hektar vall.

Mindre avdunstning
Joachim Regårdh konstaterar att det också på 2000-talet förekommit år då det regnat ännu mindre än de 6 millimeter som uppmättes under maj i år. Men det speciella med årets maj månad är ju att det har varit så varmt, vilket bland annat medfört att odlarna av grönsaker, lök och chipspotatis måste börja bevattna mycket tidigare än vanligt.
Hushållningssällskapets grönsaksrådgivare Dennis Grönroos påpekar att många specialodlare har bevattningsmöjligheter. De är också vana med att det normalt alltid kommer lite regn på Åland i maj.
- Det är först längre fram på växtsäsongen som bevattningsbehovet blir större och då räcker vattnet förhoppningsvis till, kommenterar Grönroos.
På lördags- och söndagskvällen kom det några droppar regn över vissa delar av Åland, men det gjorde enligt Joachim Regårdh "varken till eller ifrån".
- Men kanske det tillsammans med det svalare vädret i början på den här veckan har hjälpt till att minska avdunstningen, säger Regårdh.
Han påpekar ändå att det i vårsäden fortfarande "finns en del fukt undertill".
Andreas Nordlund som började med ensilageskörden förra veckans måndag berättar att värmen medförde ovanliga problem.
- I vanliga fall brukar man få vänta ett par tre dagar för att gräset ska torka så mycket att det kan balas. Men i år har gräset varit så torrt att det räckt med ett par tre timmar. Det har nästan varit svårt att hinna bala tillräckligt snabbt.
Eftersom det torra vädret har fortsatt in i juni har återväxten på vallarna knappt kommit igång efter första skörden, vilket självfallet vållar problem för många djurgårdar.

Hacka helsäd till foder?
Allra störst är problemet för de ekologiska djurgårdarna.
Nötuppfödaren och travtränaren Barbro Carlsson på Haddnäs gård i Lemland med 65 dikor samt ungdjur och dessutom 6 hästar och 4 ponnyer påbörjade årets första vallskörd i måndags.
- I vanliga fall brukar vi ta första skörden under midsommarveckan, men nu måste vi försöka ta till vara det lilla gräs som finns innan det helt torkar bort.
Joachim Regårdh menar att den hotande foderbristen kan tvinga ekologiska djuruppfödare att "tänka i nya banor".
- Exempelvis att köpa helsäd innan det tröskas för att hacka till ensilage.
Barbro Carlsson pekar just på svårigheten att kunna få köpa tillräckligt med ekologiskt foder från annat håll.
- Så för oss är det inget alternativ. Då får vi i stället minska antalet djur.
Men hoppet är förstås det sista som överger människan. Det gäller också Barbro Carlsson.
- Vi får hoppas att det reder upp sig till slut och kommer regn när stadsborna har semester, skrattar hon.

TEXT & FOTO
Rolf-Lennart Witting
witting@aland.net

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Finland måste lobba bland
medlemsländer och i parlamentet

EU-kommissionens senaste förslag till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken är så pass drastiskt att vi måste jobba för en förändring, säger SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback. Det gäller nu att försöka lobba bland medlemsländerna och i EU-parlamentet som också ska vara med om att besluta om reformen.
EU-kommissionen föreslår en summa på 365 miljarder euro för finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken under åren 2021-2027. Det är i praktiken en minskning jämfört med nuvarande perioden på 5 procent eller sammanlagt cirka 20 miljarder euro för hela perioden. Minskningen motsvarar cirka 3 miljarder årligen jämfört med nuvarande nivåer och då utan att inflationen beaktats.
I övrigt innehåller kommissionens förslag från i fredags till EU:s kommande gemensamma jordbrukspolitik en viss flexibilitet i och med att medlemsländerna kan omprioritera mellan de två stödpelarna, alltså det direkta CAP-stödet eller grundstödet (första pelaren) och landsbygdsutvecklingsstödet (andra pelaren).
Den första pelaren omfattar närmast det regionala enhetsstödet och EU:s produktionskopplade husdjursbidrag samt bidrag till proteingrödor, råg, sockerbetor, stärkelsepotatis och frilandsgrönsaker för livsmedel.
Landsbygdsutvecklingsstödet, andra pelaren, är ett mycket viktigt stöd speciellt för Finland. Det omfattar bland annat LFA-ersättning (kompensationsersättning), miljöersättning, ekoersättning samt ersättningen för djurens välbefinnande och en viss del av start- och investeringsstöden.
Medlemsländerna skulle i alla fall få möjlighet att flytta 15 procent av den samlade summan mellan pelare 1 och pelare 2 och därutöver en möjlighet att flytta ytterligare 15 procent från pelare 1 till pelare 2 för miljö- och klimatåtgärder utan nationell delfinansiering.
Ännu därutöver anslås 10 miljarder euro inom EU:s forskningsprogram för att stöda forskning och innovation inom mat, jordbruk, landsbygdsutveckling och bioekonomi.

Förenkla, men ...
Bland EU-kommissionens uttalade avsikter är att förenkla och modernisera den gemensamma jordbrukspolitiken.
Redan i fredags, då kommissionen gav offentlighet åt sitt paket, sköt SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback den ambitionen i sank:
- Eftersom medlemsländernas får till uppgift att redovisa till EU hur till och med enskilda stödåtgärder har tillämpats och förverkligats blir det nog ingen förenkling utan bara mer byråkrati.

Förgröningen kallas inte längre förgröning
Förgröningen finns inte längre med i kommissionens förslag. Det här är också vad kommissionen själv framhållit, antagligen för att jordbrukarna i EU inte förhållit sig vidare positivt till den.
I praktiken åläggs den enskilda jordbrukaren dock fortfarande förpliktelser som kan jämföras med förgröningskraven för att få direktstöd. Således är avsikten till exempel att 40 procent av den sammanlagda CAP-budgeten riktas till klimatåtgärder.
Varje medlemsland ska dock ha system redo för producenter som vill gå längre än att fylla minimikraven.
Det heter vidare att man vill styra fokus från villkor och regler till resultat och prestationer vilket i sig är positivt.
- Det är bara det att det egentligen inte är så stor skillnad jämfört med det vi har i dag, åtminstone när det gäller Finland, säger Jonas Laxåback. Vi har ju inom andra pelaren haft en beredskap att finansiera de ersättningar som efterlyses. Det är överhuvudtaget mycket olyckligt att kommissionen - antagligen efter påtryckningar från miljölobbyn i Bryssel - fortsätter att blanda ihop kriterierna i första och andra pelaren. Tidigare var det klarare då första pelaren så att säga stod för produktionen och andra pelaren för bland annat miljöåtgärder.
Nu fortsätter kommissionen enligt Jonas Laxåback emellertid den linje man slog in på i nuvarande programmet för den gemensamma jordbrukspolitiken så att åtgärder, som tidigare var frivilliga, numera ska vara villkor för att få stöd.
- I praktiken betyder det tyvärr alltför ofta att det svängrum vi har för att kunna ersätta en del frivilliga åtgärder i andra pelaren minskar. Det hänger naturligtvis ihop med att få länder har satsat så mycket på andra pelaren, i synnerhet miljöprogrammet, som vi gjort i Finland. Därför införs mer obligatoriska åtgärder, men i Finland där vi redan länge har haft ett omfattande miljöprogram blir vi lidande.

En storlek passar inte alla
Enligt verksamhetsledaren är det i alla fall positivt att EU-kommissionen har börjat inse att principen om en gemensam jordbrukspolitik där en storlek passar alla är en omöjlighet.
Avsikten är alltså nu att anpassa politiken till medlemsländernas utgångspunkter. Det är i alla fall vad kommissionen säger.
- Hur det riktigt ska gå till är dock fortfarande ganska så öppet utom när det gäller möjligheten att flytta medel mellan pelarna. Tanken är en gemensam verktygslåda därifrån medlemsländerna kan plocka de verktyg, det vill säga alternativ, som bäst kan anpassas till deras förhållanden. I det här sammanhanget talar EU-kommissionen om skräddarsydda lösningar. Men därutöver måste alltså hela unionen komma överens om en uppsättning av indikatorer för hur man mäter resultatet av medlemsländernas insatser. I praktiken betyder det här att unionen beslutar gemensamt om sitt eget resultatansvar.
Varje land ska också göra upp sin egen CAP-strategi som täcker båda pelarna. Den här planen ska godkännas av EU-kommissionen. Men därutöver ska länderna skicka en rapport till kommissionen årligen och redogöra för hur strategin har genomförts.

Stegvis minskning av stöd
Gränsen för det EU-finansierade stödet på 60.000 euro slopades inte, fastän den rentav dementerades i något skede.
Kommissionen har dock kommit de högljudda protesterna till mötes från bondeorganisationer och medlemsländer, så att stödet sjunker efter att gården har nått gränsen på 60.000 euro.
I vilket fall som helst skulle gården inte få stöd för mer än 100.000 euro. Kostnaderna för arbetskraft får dock dras av till fullo.

Brist på finansiering värsta stötestenen
Kommissionen går också in för att minst 2 procent av stödet ska riktas till unga jordbrukare. Av stödet ska högst 100.000 euro kunna beviljas som ett etableringsbidrag.
Sårbara produktionsgrenar kan få produktionskopplade CAP-stöd också framöver, men produktionen måste besvisligen ha en viktig ekonomisk, social eller miljömässig betydelse för "sin" nation.
De största betänkligheterna handlar i alla fall om finansieringen under den kommande perioden.
- Det finns en massa fina idéer i kommissionens förslag, men hur ska de kunna förverkligas när man samtidigt skär ned anslagen? frågar Jonas Laxåback. Förslagen och beskärningarna står i total konflikt med varandra.
Finland skulle således drabbas av en beskärning av EU:s anslag på 420 miljoner euro under hela perioden, detta alltså jämfört med den nuvarande perioden. Av beskärningen tas drygt 80 miljoner euro från de direkta jordbruksstöden, och över 330 miljoner euro från utvecklingen av landsbygden.
Räknar man in den inhemska finansieringsandelen i landsbygdsutvecklingsstöden är sänkningen dock betydligt större, i värsta fall närmare 900 miljoner. Det är enorma summor också med tanke på storleken på Finlands jordbruk jämfört med jordbruket i resten av unionen.

Var inte beredda på så grym sänkning
- Det är klart att vi var beredda på att det brittiska utträdet ur unionen kommer att påverka finansieringen, men vi var verkligen inte förberedda på så här mycket.
Å andra sidan är Finland inte enda landet som är missnöjt.
När det gäller den fortsatta beredningen här på hemmaplan finns nu två arbetsgrupper, en styrgrupp och en strategiarbetsgrupp.
- Framöver ser det ut som om vi koncentrerar de här två grupperna till en styrgrupp med tre undergrupper, en för jordbruk, en för landsbygdsutveckling och en för marknaden, säger Jonas Laxåback.
Åtminstone för budgetens del är avsikten att det ska finnas en överenskommelse om knappt ett år. Hur det lyckas och hur den övriga beredningen lyckas kan påverkas av att det är val till EU-parlamentet i juni nästa år och en ny kommission tillsätts efter det.
- Vi fortsätter att lobba dels för att få klarsignal från Finland och dels för att övertyga andra medlemsländer och EU-parlamentet om att medlemsavgifterna måste höjas för att det ska vara möjligt att sköta budgeten, säger Jonas Laxåback.

Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

EU-länderna söker lämpliga CAP-allianser

Det färska förslaget till CAP-reform var ett naturligt tema då EU:s jordbruksministrar på tisdagen samlades till ett informellt möte i Bulgariens huvudstad Sofia. Det är tydligt att medlemsländerna nu försöker bilda allianser för de fortsatta samtalen.
Medlemsländernas regeringar har rätt varierande synpunkter på det aktuella förslaget och de första intrycken har ännu inte klarnat. Inställningen till stödtak, finansieringen av den andra pelaren, budgeten och de nationella spelrummen varierar mellan länderna.
Tyskland har från första början sagt nej till stödtak. På mötet i Sofia lät den tyska delegationen i alla fall förstå att Berlin kan tänka sig större direktstöd för de första hektaren om stödet landar på mindre gårdar.

Ska bekämpa nedskärningarna
Tyskland visar också beredskap att förhandla om degressiva stöd med gradvisa nedskärningar för större gårdar. Men först gäller det att studera och analysera alla tänkbara konsekvenser.
Flera medlemsländer avvisar utan pardon den planerade nedskärningen av agrarbudgeten med fem procent. Detta skulle tvinga bonden att jobba ännu mer för lägre bidrag. Vi är bekymrade, protesterar Irlands jordbruksminister Michael Creed.
Frankrike och Belgien ställer sig också avvisande till nedskärningar. Belgiens jordbruksminister Denis Ducarme betecknar nedskärningar i den första och andra pelaren som graverande åtgärder med tanke på böndernas svåra situation.
Den franska jordbruksministern Stéphane Travert inskärpte vid ankomsten till mötet att CAP också i fortsättningen måste förbli ett skyddsnät för jordbrukarna. Travert betonade att hans regering söker bundsförvanter som motsätter sig nedskärningar.
Frankrike, Spanien, Portugal, Irland, Finland och Grekland beslöt redan under veckoslutet att med gemensamma krafter motarbeta nedskärningar i jordbruksstöden. Åtminstone Rumänien, Belgien och Tjeckien har visat intresse att ansluta sig.
Det utvidgade nationella spelrummet inom CAP har också utlöst en hel del skepsis i medlemsländerna. De ansvariga ministerierna i flera länder har redan givit tjänstemännen i uppdrag att reda ut alla konsekvenser innan regeringarna väljer sida.

Österrike ska föra CAP i hamn
EU:s jordbruksministrar kommer att ta sin första debatt om kommissionens förslag den 18 juni under nästa ministermöte i Luxemburg. De egentliga förhandlingarna startar på allvar under hösten, då Österrike ansvarar för EU-ordförandeskapet.
Österrikes jordbruksminister Elisabeth Köstinger försöker ena EU-länderna till en gemensam lösning före slutet av december. Österrike bereder sig på att spela en mycket stark roll i förhandlingarna, säger hon.
Enligt Köstinger kan kommissionens första förslag inte betraktas som den slutliga lösningen. Nu måste medlemsländerna och parlamentet samarbeta för en bättre version. Jordbrukarna ska inte behöva jobba mer för mindre pengar, lovar Köstinger.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Monsanto försvinner då Bayer tar kommandot

Den tyska agrarjätten Bayer har nått målet. Konkurrensmyndigheten i USA har som sista instans godkänt koncernens köp av Monsanto. Därmed blir Bayer suverän global marknadsledare inom växtskydd.
Efter köpet låter Bayer namnet Monsanto försvinna. Monsanto står för hårda värden som Roundup, medan varumärket Bayer förknippas med positiva associationer som Aspirin. Hela verksamheten ska heta Bayer Crop Science.
Insider hade länge utgått från att Monsanto försvinner som begrepp. Monsanto har ett dåligt rykte ute i världen och kanske mest i EU, där den amerikanska koncernen framför allt symboliserar den förhatliga gröna gentekniken.
Bland Bayers aktieägare har affären i viss mån tagits emot med blandade känslor, eftersom Monsanto är känt för sina hårda affärsmetoder. Köpet av Monsanto innebär också risker för Bayers rykte.
Redan i maj 2016 meddelade Bayer om sin avsikt att köpa den amerikanska utsädeskoncernen Monsanto. Processen har varit lång och komplicerad. Både Bayer och Monsanto är multinationella koncerner som agerar globalt.

Ett 30-tal länder ställde hårda villkor
Den globala marknaden för växtskydd och utsäde är sedan tidigare starkt koncentrerad. Därför måste konkurrensmyndigheterna i omkring 30 länder först kalkylera riskerna för en alltför stark dominans på marknaden till nackdel för bönderna.
EU-kommissionen gav sitt samtycke redan i mars. Nu har USA:s kartellmyndighet som sista instans givit grönt ljus för fusionen. Både EU och USA har ställt många villkor som till sist gjorde affären kännbart dyrare än väntat för Bayer.
Det officiella priset för Monsanto anges till omkring 56 miljarder euro. I samband med affären ställer konkurrensmyndigheterna stränga fordringar. Bland annat måste Bayer sälja ut ett stort antal viktiga aktiviteter till konkurrenten BASF.
BASF kommer bland annat att överta forskning och framställning av utsäde för grönsaker och fältfrukter, ogräsmedel och plattformen för vetehybrider. Forskningen inom digitalt jordbruk går också till BASF, motsvarande en omsättning av 2,2 miljarder euro.
För BASF blev kartellprocessen en stor framgång. Den tyska kemikoncernen har plötsligt vuxit till en stark aktör på det agrara området. Tidigare har BASF uteslutande tillverkat växtskyddsmedel. Nu står för första gången utsäde på programmet.

Fyra koncerner dominerar globalt
Kartellmyndigheternas villkor kan ändå inte förhindra att den globala marknaden inom agrokemi och utsäde kommer att koncentreras ytterligare. Länge tävlade sex stora koncerner på marknaden, idag återstår bara fyra.
Med Monsanto blir Bayer med bred marginal den absoluta marknadsledaren, utgående från omsättningen. Bayer kan erbjuda världens största och mest kompletta sortiment av utsäde. Bayer blir dessutom global marknadsledare inom växtskyddsmedel.
På andra plats kommer USA-koncernen Corteva Agriscience, som uppstår i kölvattnet efter fusionen mellan Dow Chemicals och DuPont. Den förenade DowDuPont ska i sin tur delas i tre oberoende koncerner.
En av de tre koncernerna blir Corteva Agriscience, där jordbruksverksamheten koncentreras från och med nästa år. Corteva Agriscience ska specialisera sig på utsäde, växtskydd och digitalt jordbruk.
Corteva väntas bli den svåraste konkurrenten för Bayer, eftersom båda arbetar inom likartade produktområden. Båda koncernerna är också starka aktörer på de nord- och sydamerikanska marknaderna.
På en tredjeplats återfinns schweiziska Syngenta, som i fjol såldes till den kinesiska statens kemikoncernen ChemChina till ett pris av 43 miljarder dollar. Syngenta ska hjälpa kineserna att modernisera och digitalisera landets jordbruk.
Samtidigt förblir Syngenta en av de största aktörerna på den globala marknaden med tyngdpunkt på växtskydd och utsäde. Syngenta har en stark forskning och satsar hårt på digitalt jordbruk.
På fjärdeplatsen hamnar BASF, som har dragit stor nytta av Bayers expansionsplaner. Efter fusionskarusellen kontrollerar de fyra marknadsledarna 70 procent av världsmarknaden för växtskydd och utsädesteknik.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Minister Leppä om kommissionens förslag:
Nordliga förhållandena delvis beaktade
men nedskärningarna är oacceptabla

Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (cent) anser att det för stödens del är omöjligt att acceptera det förslag till gemensam jordbrukspolitik som EU-kommissionen offentliggjort under fredagen. Därför har Finland redan i samarbete med flera andra EU-länder inlett åtgärder för att motarbeta nedskärningarna.
Leppä är ändå nöjd med att kommissionen har beaktat de nordliga förhållandena. Detta tryggar ett fortsatt jordbruk i nordliga regioner som Finland.
– Enligt förslaget får medlemsländerna större flexibilitet, och ett av de viktigaste målen under nästa programperiod är att förenkla jordbrukspolitiken. Dessa ytterst viktiga frågor har jag i flera repriser framhållit för kommissionen, säger Jari Leppä. Det kommer delvis till synes i de nu publicerade utkasten. Mycket återstår dock att göra för att de föresatser som kommissionen lägger fram i sitt meddelande ska bli verklighet.

Godkänner inte finansieringen

I utkasten till förordning ingår även ett förslag om finansieringsandelar för de enskilda medlemsländerna för direkta jordbruksstöd och utveckling av landsbygden, fastän finansieringshelheten inte har behandlats än och inga diskussioner har förts om den mellan medlemsländerna och kommissionen.
För Finland skulle förslaget innebära en nedskärning på totalt 420 miljoner euro jämfört med den pågående periodens EU-finansiering. Av detta tas drygt 80 miljoner euro från direkta jordbruksstöd, och över 330 miljoner euro från utvecklingen av landsbygden.
– Med beaktande av den svåra situationen i fråga om lönsamheten godkänner Finland inte den delen av förslaget som gäller finansieringen. Finlands jordbruk lider fortfarande av den stängda ryska marknaden och de stora förlusterna av den föregående skörden. Den betydande nedskärning av landsbygdsfinansieringen som kommissionen föreslår, står dessutom i strid med de ambitiösa målen för jordbrukspolitiken. Till exempel bekämpningen av klimatförändringen, utvecklingen av landsbygden och främjandet av djurens välbefinnande blir lidande om de föreslagna nedskärningarna blir verklighet, säger minister Leppä.
Finland deltog den 31 maj under ledning av statssekreterare Jari Partanen som företrädde minister Leppä i ett möte i Madrid, där Finland tillsammans med bland annat Frankrike, Spanien och Irland beslutade att inleda ett samarbete för att motarbeta nedskärningarna. Minister Leppä fortsätter påverkningsarbetet på måndag då EU-rådet för jordbruk har ett inofficiellt möte i Bulgarien.

Skeptisk till miljökrav

De nya miljökrav som föreslås kan medföra tilläggsskyldigheter för de nuvarande jordbruksmetoderna.
– Finansieringen och kraven bör vara i balans. Därför förhåller vi oss mycket reserverade till kommissionens förslag om tilläggskrav, i fall detta betyder att den finansiering som kan riktas till praktiska åtgärder samtidigt minskar. Dessutom är det i fråga om miljöåtgärderna nödvändigt att ta hänsyn till våra nordliga särdrag, betonar minister Leppä.
De färska utkasten till förordning innehåller också positiva drag med tanke på det nordliga jordbruket. Att beakta de nordliga förhållandena med LFA-ersättning ingår i förslagen, likaså stöd som är kopplade till produktionen, vilket säkerställer en fortsatt produktion i Finland.
– Till de delarna är jag nöjd med förslaget, eftersom det bekräftar det obestridliga behov vi kontinuerligt fört fram om att stödja områden med sämre naturförhållanden. Det är klart att vi på en gemensam marknad behöver kompensation på områden med höga produktionskostnader för att vi ska kunna bevara och vidareutveckla den kvalitativa och av konsumenterna på bred front uppskattade produktionen, hävdar minister Leppä.

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Nästa CAP blir flexiblare,
tak införs för direktstöden

EU-kommissionen vill gradvis minska stöden för större jordbruk från 60.000 euro till 100.000 euro som blir den övre gränsen.
Nästa CAP efter 2020 ska bli flexiblare och enklare med större tyngdpunkt på ett hållbart jordbruk.
Stödtaket ska enligt agrarkommissionär Phil Hogan trygga inkomstnivån på mindre och medelstora familjejordbruk. Nästa CAP ska stärka bredden hos den europeiska jordbrukssektorn och stöda miljö- och klimatskyddet.
EU:s medlemsländer ska få friare händer att själva styra användningen av EU-anslagen. Länderna får rätt att överföra 15 procent av direktstöden i den första pelaren till landsbygdsstöden för att finansiera regionala prioriteringar.

Mer direktstöd till mindre jordbruk

Direktstöden fortsätter att vara en viktig del av politiken. Kommissionen vill i framtiden dirigera stöden till små och medelstora jordbruk och till unga bönder. Det innebär att små och medelstora gårdar ska få mer stöd per hektar.
Direktstödet till gårdarna börjar minska från 60.000 euro och uppåt till den övre gränsen 100.000 euro. Kostnaderna för arbetskraft kan dras av från beloppet. Enligt Hogan kan EU inte förhindra att reglerna kringgås genom att dela upp en stor gård i mindre enheter.
Länderna måste avsätta minst två procent av direktstödet till starthjälp för unga jordbrukare. Detta ska kompletteras med ekonomiskt stöd för olika åtgärder som gör det lättare att få tillgång till mark.

Skärpta krav på miljö och klimat

Direktstödet kommer att kopplas till skärpta miljö- och klimatkrav. Alla länder måste tillhandahålla system för stöd till producenter som är beredda att gå längre än de föreskrivna kraven.
Detta finansieras med en andel av nationella anslag för direktstöd. Minst 30 procent av anslagen till landsbygdens utveckling ska användas för miljö- och klimatåtgärder. Kommissionen beräknar att 40 procent av CAP-budgeten kan bidra till klimatåtgärder.
Utöver den 15-procentiga andelen som kan överföras mellan direktstöd och landsbygdsstöd, kan länderna därutöver överföra 15 procent utan nationell medfinansiering till landsbygdsutveckling för miljö- och klimatåtgärder. Kommissionen vill också satsa på ny teknik under de följande åren. Medlemsländerna uppmanas till exempel att använda satellitdata för gårdskontroller. Digitaliseringen på landsbygden ska påskyndas med utbyggning av bredband.
Med tanke på kommissionernas planer på en bantad långtidsbudget ställer sig frågan hur finansieringen ska ordnas. Det gör också EU-parlamentet, som kräver att nästa långtidsbudget måste förbli intakt. – PK

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

SLC befarar att EU-jordbrukets
byråkratiförenkling uteblir i nya CAP

Det är uppenbart att EU-kommissionen förslag till ny gemensam jordbrukspolitik i Europa inte kommer att leda till någon byråkratiförenkling.
Det menar SLC med hänvisning till upplägget med nya resultatbaserade jordbruksåtgärder som naturligtvis även kommer att kräva uppföljning och rapportering från jordbrukarnas sida.

– SLC befarar att de modeller som byggs upp kring olika miljöåtgärder kan bli väldigt komplicerade. Det finns risk att EU glömmer hur reformen utfaller i praktiken för den enskilda bonden. I den nationella tillämpningen måste även den röda tråden vara att förenkla och minska byråkratin, säger Mats Nylund, ordförande för SLC.
SLC anser att den gemensamma jordbrukspolitiken istället bör återuppliva grunden i EU:s grundfördrag, det vill säga bidra till en rimlig levnadsstandard för jordbrukssektorn.
– Nya jordbrukare behövs men de kommer inte av sig själva. Det behövs klara åtgärder för att locka unga, nya matproducenter till näringen. Att se till att jordbrukssektorns lönsamhet är i skick är det första attraktionsmomentet, påminner Nylund.
SLC framhåller att EU inte heller kan ge jordbrukssektorn mer förpliktelser i kombination med en minskad budget samtidigt som man även vet att den finansiella situationen i medlemsländerna är kärv.

Positivt med mer produktionskopplade stöd I förslaget till den nya jordbrukspolitiken ser SLC det som positivt att stödtaket luckras upp och man fortsättningsvis kan ha en hög andel av stöden kopplade till produktionen. Detta ger dock inte tillräckligt med flexibilitet befarar producentorganisationen.
– SLC uppmanar nu regeringen och jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (c) att aktivt på EU-nivå jobba för en jordbrukspolitik som ger Finland möjlighet att fortsätta producera livsmedel. Under senaste reform förbättrade EU-parlamentet många delar av det dåvarande CAP-förslaget. Nu uppmuntrar vi även de finländska EU-parlamentarikerna att aktivt föra fram Finlands jordbruksintressen i parlamentets ställningstaganden.

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Torkan börjar ställa till det på fälten

Inte regndroppe på snart en månad. Torkan börjar göra sig påmind i stort sett i hela landet. Bristen på regn har redan bidragit till att det gror ojämnt på en del åkrar, men ännu är det ingen större fara. Bara vi får regn snart finns goda möjligheter till fina skördar, säger Jussi Murto-Koivisto.
Det är kruttorrt i Österbotten och många andra delar av landet för tillfället. Dammet yr för fullt när Jussi Murto-Koivisto, ekologisk mjölk– och köttproducent i Närpes, är i full gång att vältra den sista åkern som såddes med spannmål i måndags.
– Nu blåser det rätt hårt men när det är mindre vind ser jag knappt var jag kör. Vi vältar där vi sått in vall och vältningen jämnar ytan och minskar på avdunstningen och samtidigt får man stenarna plockade. Vi har faktiskt inte haft en regndroppe i maj och jag tror att jag aldrig varit med om det tidigare, säger han.
Murto-Koivisto inledde vårbruket för cirka två veckor sedan. Han började med att så bondböna följt av spannmål. Då fanns det bra med fukt i jorden och så är fallet fortfarande.
– Förhållandena har egentligen varit ypperliga jämfört med de senaste åren. Men i takt med att vår- bruket framskridit har jag tryckt ner fröna djupare i marken där det finns fukt. Stödsystemet vi har i dag uppmuntrar till vårplöjning då man får några euron till för att behålla växttäcke över vintern. Men vårplöjningen bryter kapillärkraften och torkar ut jorden snabbt vilket är en oönskad effekt en vår som den här, förklarar han.
Personligen har han inte drabbats av torkan – ännu. I och med att han är ekologisk producent, odlar vall och varierar växtföljden finns det en hel del organiskt material i jorden.
– Det bidrar till en bättre jordstruktur som bättre kan behålla fukt i marken. Det bildas ett tätare skikt kring fröna och det underlättar grobarheten, konstaterar han.

Gror ojämnt
Längs Strandvägen och riksväg 8 är det dock tydligt att en del åkrar har grott ojämnt. Beroende på typ av jordart är det uppenbart att det har vuxit ojämnt. Det kan växa bra på ett område av åkern medan de inte växer allt några meter ifrån.
– Jag känner faktiskt med alla som har drabbats. När det växer ojämnt på grund av torkan blir det en utmaning med att växtskyddsbekämpa. Växten är stressad när den inte får vatten och då ökar risken för att bränna broddarna men å andra sidan har det varit så torrt att det knappt finns något ogräs eller svampsjukdomar. Det skulle jag tro i alla fall, säger han.
Och fortsätter:
– När det växer ojämnt blir också tröskningen en utmaning.
Jan-Erik Back, växtodlingsrådgivare på ProAgria Lantbrukssällskapet, konstaterar att uppkomsten, groningen, är fördröjd och ojämn på en del av åkrarna, vilket redan nu kan medföra förluster.
– Om endast 70 procent av det man tänkt ska gro gör det så är det ett betydande bortfall på vissa åkrar. Beroende på vad man sått så kan en del redan har råkat ut för förluster, säger Back.
Kan man så om fält misslyckade fält med en ny gröda?
– Har man till exempel ett fält med oljeväxter som inte har grott så kan man kanske så om med tidigt korn i stället och få en skördeväxt därifrån. Nu går det inte längre att så sena växter eftersom växttiden inte räcker till.

Alla hoppas på regn
Ställvis har torkan orsakat bekymmer men överlag är det inte någon större panik ännu, menar Back.
– På vissa lerhaltiga marker är det nog redan bekymmer på grund av torkan men överlag är det inte några större problem ännu. Men nu måste det snart komma regn och en speciell situation är att de som ska så kummin nu måste vänta på regn. De behöver fukt för att kunna så efter att spannmålen är sådd. Han får medhåll av Murto-Koivisto.
– Jag hoppas verkligen på regn inom de närmaste veckorna. För torkan har redan ställt till det för en del odlare i Österbotten. Det gror ojämnt och så här såg det ut på en åker i Närpes. Regn är definitivt vad som behövs nu. Enligt honom är det ovanligt många luckor i vallen från i fjol som beror på att isfläckar bildades i vintras. Med facit på hand borde han ha kompletteringsått tidigare i vår.
– Här i Närpes hade vi inte lika mycket snö som i övriga landskapet och det hann bli isbildning innan snön. Men gällande torkan så påverkas också vallen men vi har klöver som har ett djupare rotsystem och klarar torkan bättre än timotej och ängssvingel.
– Men tillväxten hämmas av torkan och det är en svår bedömning hur vi ska göra med första skörden. Ska vi ta den nu om den avstannar och i stället satsa på att den andra skörden blir bättre? Men fortsätter torkan är återväxten inte den bästa, säger Murto-Koivisto.
Det återstår att se om vädergudarna är på jordbrukarnas sida. I tisdags visade Forecas och Meteorologiska institutets prognoser inget regn de kommande tio dagarna.

Christoffer Thomasfolk
christoffer.thomasfolk@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Potatisbranschen behöver säsongarbetskraft

För tillfället har vi en utmaning med säsongarbetskraften, säger Sören Lawast, potatisodlare
och styrelesordförande för Jepo (Jeppo potatis).
– Det har blivit mer invecklat för säsongsarbetare från länder utanför EU att få arbetstillstånd, säger han.
Det blev Sören Lawast som berättade om säsongarbetskraften för jord- och skogsbruksutskottet då potatisbranschens samarbetsgrupp besökte riksdagen förra veckans fredag.
En ny lagstiftning trädde i kraft vid årsskiftet, avsikten var egentligen att det skulle bli lättare att anställa säsongarbetskraft, men verkligheten ser ut att ha gått åt ett annat håll.
– Väntetiderna för att få tillstånd har blivit betydligt längre, säger Sören Lawast. Men nu är i alla fall medlemmarna i riksdagens jord- och skogsbruksutskott medvetna om problemen. Saken är den, att vi klarar inte av att upprätthålla sådan specialproduktion som behöver säsongarbetskraft, om inte vi får anställa folk från utlandet. Skördarna blir obärgade och det vinner ingen på.

Flitigt folk från Mexiko
I Jeppo har potatisodlarna bland annat använt säsongarbetare från Mex- iko, men det har dröjt med beviljandet av arbetstillstånden i år.
– Dem vi har haft är flitiga och arbetsamma, och då är det klart att vi gärna vill ha hit samma folk på nytt. I år torde det vara fjärde året samma grupp är här.

Potatis på 35 hektar
Sören Lawast odlar potatis på 35 hektar. Han satsar på sorterna Melody, Marabel, Belana och Jelly.
Långt största delen går via Jeppo potatis till HoReCa, säger han.
Förra veckans fredag var inte allt ännu i jorden, men Sören gav sig ändå tid att komma till riksdagen:
– Det står och faller inte med en dag och någon måste representera näringen så att den ska ha möjligheter att fortsätta.
Han är potatisodlare i tredje generationen, hans farfar började i medlet av sextiotalet och efter det fortsatte hans far.
– Fram till 1975 odlade vi foderpotatis för minkar, sedan började vi med matpotatis.

Bland världens viktigaste grödor

Medlemmen i riksdagens jord- och skogsbruksutskott Mats Nylund (sfp) var nöjd med samarbetsgruppens besök.
– Det var mycket bra att gruppen lyfte fram aktuella frågor för potatisodlingen, säger han. Det är bra att bli påmind om att potatis är världens tredje viktigaste gröda efter ris och vete. Utmaningen för potatisodlarna är prissättningen, nu under vintern har producenterna sålt potatis för cirka 16,5 cent per kilo, medan priset i butiken varit kring en euro. Mitt eget förslag är att potatisodlarna borde utnyttja möjligheten att bilda producentorganisationer, som lagstiftningen numera ger. Det skulle åtminstone underlätta en styrning av produktionen i jämnare banor och därmed en stabilare eller jämnare prisnivå.
I dag är det många packerier som också konkurrerar sinsemellan med sänkta producentpriser som följd. Sedan får vi inte heller glömma att Finland fortfarande exporterar potatis, fastän Ryssland inte längre tar in vår matpotatis. Av den orsaken borde kanske potatisbranschens samarbetsgrupp uppmana sina medlemsföretag att vara med i januari, då Finland är partnerland på Grüne Woche i Berlin, och försöka marknadsföra vår nordliga potatis som det rena och smakfulla livsmedlet den är, föreslår Mats Nylund.

Säsongarbetskraften ett akut problem

När det gäller säsongarbetskraften anser Mats Nylund att myndigheterna bör ta itu med problemet eftersom det är akut.
– Avsikten med lagändringen som trädde i kraft i januari var ju att göra det hela lättare, men när migrationsverket tog över behandlingen så blev väntetiden mycket längre.
Det kan bara inte vara så att jobbet drunknar i behandlingstiden.
Potatisbranschens samarbetsgrupp inledde sin verksamhet 2016 och har som mål att få minst hälften av branschens aktörer anslutna.
Det gäller både odlare, industri, packerier och utsädeshandlare.
I detta nu har gruppen 300 per- sonliga medlemmar och 10 företag anslutna.
För tillfället är exporten av matpotatis ännu rätt anspråkslös efter att den ryska importbojkotten inleddes, men exempelvis stärkelse av potatis exporteras nog i större mängder.
Under sitt besök hos riksdagens jord- och skogsbruksutskott framhöll samarbetsgruppen den nya metoden för igenkännande av virus, som har utvecklats av det internationella potatiscentret i Peru i samarbete med Helsingfors Universitet. Metoden gör det möjligt att identifiera flera virus i ett test.
Bland de problem som sektorn kämpar med lyftes de höga kostnaderna för produktion av potatisutsäde fram. Det gäller till exempel den granskning av certifierat utsäde som Evira utför. Det kommer en uppdaterad prislista två gånger per år som branschen inte har någon möjlighet att påverka. Det handlar om årliga förhöjningar på 5-8 procent. Samarbetsgruppen passar på att framhålla att det inte finns något att anmärka på kvaliteten inom Eviras verksamhet och tjänster.

Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

SLC:s och MTK:s unga delgav
ministeriet sin syn på nästa CAP

SLC:s och MTK:s ungdomsutskott har diskuterat den kommande CAP-reformen och hört sakkunniga. Under våren har man ytterligare hört unga lantbrukare och fört en aktiv diskussion om vad framtidens lantbruk bör vara på bland annat sociala medier. Utskotten har sammanfattat sina tankar och på tisdagen framförde man sin syn på EU:s gemensam- ma jordbrukspolitik efter 2020 på Jord- och skogsbruksministeriet.
På tisdagen framförde SLC:s och MTK:s ungdomsutskott sina synpunkter på Jord- och skogsbruksministeriet i Helsingfors. Punkterna kan sammanfattas i tre temaområden, nämligen minskning av byr kratin, förbättring av lönsamheten och hur man kan få fler unga till branschen. Rent konkret är det fem saker som utskotten upplever som viktigare än andra och som diskuterades alldeles särskilt under tisdagens besök på ministeriet.
– Ungdomsutskotten vill inte att man ska kunna lyfta jordbruksstöd samtidigt som man erhåller ålderspension. Vi vill att det ska vara med som ett krav i nästa CAP, säger Annika Öhberg som är ungdomsombudsman vid SLC.
Utskotten vill också att det i fram- tiden skulle finnas möjlighet att ansöka om statsborgen för investeringar för unga odlare. På motsvarande sätt som det i dag finns statsborgen för studielån och bostadslån.
– Det här skulle hjälpa till att få in nya tekniska lösningar på gårdarna och höja utvecklingsnivån på dem, säger hon.
SLC:s och MTK:s ungdomsutskott vill se mer flexibla villkor för startstöd i nästa CAP. Öhberg påtalar att det till exempel måste vara möjligt att ta över en gård stegvis och erhålla startstöd.
– Det här kunde vara ett sätt att få yngre personer med i verksamheten allt tidigare. Ungdomsutskotten vill också göra om avträdelsestödet till ett fortbildningsstöd med målsättningen att ge avträdarna ett nytt yrke. Precis som tidigare skulle syftet vara att få yngre krafter till gårdarna, men förutom det också att ge avträdarna ett yrke medan de fortfarande kan tänkas ha tio till femton år kvar i arbetslivet.
Dessutom vill man inom utskotten hitta ett sätt att sammanföra jordbrukare som vill upphöra med verksamheten och saknar efterträdare med sådana som vill ta över en gård och tänker sig en framtid inom lant- bruksbranschen. I Irland finns Land Mobility Services som framgångsrikt sysslat med det här under många år. Och i Sverige sker generationsväxlingar i liknande fall nu som då, trots att där inte finns något initiativ från myndighetshåll i bakgrunden.
– Det kan vara viktigt för branschens attraktionskraft och dynamik att hitta former för det här också i Finland, säger Öhberg.

Intressant besök på ministeriet

Christoffer Ingo från ÖSP och Joel Rappe från SLC Nyland tycker det är bra att de unga hörs i och med att de sannolikt är lantbrukare när den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020 träder i kraft. Det här är första gången som JSM hör producentorganisationernas ungdomsutskott under ett beredningsarbete med en CAP-reform.
– Det är jättebra att vi hörs. Det talas mycket om unga lantbrukare och det är förstås bra att de hör oss. Det här kan ses som en framtidsfråga för hela landet, säger han.
Rappe vill veta hur ministeriet ser på utvecklingen av Finlands lantbruk i ett 10-årsperspektiv och ett 20-årsperspektiv.
– Det kommer jag definitivt att fråga om. Skulle vara intressant att veta vad de tänker om det här.
Elina Lindroos från ÅPF tycker att besöket på ministeriet blir spännande. Till skillnad från sina fastländska kolleger i de båda ungdomsutskotten har hon däremot erfarenhet av att höras under beredningsarbetets gång.

– Landskapet på Åland har en längre tid haft för vana att höra också de unga producenterna när de gör mer omfattande beredningsarbeten. Kanske det är lättare att inkludera flera olika grupper när sammanhanget är mindre och parterna färre till antalet, säger hon.

Staffan Björkell
staffan.bjorkell@gmail.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

SLC besviket på EU:s långtidsbudget

SLC är besviket på EU-kommissionens förslag till unionens långtidsbudget för åren 2021- 2027. Det är i synnerhet anslagen till landsbygdsutvecklingsprogrammet, den så kallade andra pelaren, som SLC är missnöjt med. Här föreslår kommissionen sänkningar på hela 15 procent.
Inom de direkta stöden innebär kommissionens förslag sänkningar med 5 procent överlag och 3 procent för Finlands del.
Enligt SLC tar beskärningar i den här storleken bort lönsamheten inom jordbruket.
– Detta i synnerhet som den kommande gemensamma jordbrukspolitiken CAP ser ut att innehålla nya element som också kommer att påverka produktionskostnaderna, säger SLC i sitt utlåtande till riksdagens jord- och skogsbruksutskott om förslaget. Det gäller bland annat förslaget om att jordbruket måste binda sig till klimatåtgärder, vars innehåll ännu är okända i det här skedet.

Omrockeringar av finansiering
Kommissionen framhåller dessutom i sitt förslag att beskärningarna av anslagen i den andra pelaren skulle kunna kompenseras med en större nationell finansieringsandel.
SLC anser dock att omrockeringar av finansieringsansvar mellan stöden inte kan kompensera de föreslagna sänkningarna.
– Det kan inte heller vara menin- gen att jordbruket ska finansiera
det brittiska utträdet ur EU, Brexit, säger SLC i sitt utlåtande.
Vidare framhåller förbundet att Finland borde anamma en positivare inställning till en förhöjning av medlemsavgiften till EU än vad hit- tills har varit fallet.
SLC-understryker betydelsen av ett snabbt beslut om långtidsbudgeten.
– Det skulle underlätta beredningen av den kommande gemensamma jordbrukspolitiken såväl som finansieringen och den fortsatta beredningen av Finlands landsbygdsutvecklingsprogram.

Övergångsåtgärder att vänta
SLC påminner om att senast som diskussionen av långtidsbudgeten drog ut på tiden förhalades även förnyandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Det finns redan skäl att anta att den kommande jordbrukspolitiken inte hinner vara i kraft från början av 2021, vilket innebär att övergångsåtgärder måste vidtas. Av den orsaken borde långtidsbudgeten vara klar i ett tidigt skede.
Det föreslagna taket i de produktionskopplade stöden på 10 procent och det tidigare föreslagna taket för det direkta stödet på 60.000 euro förorsakar stora problem, i fall Finland tvingas bereda sin kommande strategi på dessa villkor.
SLC anser att kommissionen med de här villkoren inverkar direkt negativt på utstakandet av linjerna för Finlands nationella jordbrukspolitik, fastän kommissionen vill understryka medlemsländernas kommande möjligheter att forma en egen jordbrukspolitik. – MG

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Alltför stora stödbeskärningar
bekymrar SLC:s styrelse

SLC:s styrelse är bekymrad över den negativa utvecklingen i EU:s totalbudget och beskärningarna i jordbrukssektorn.
– Vi blev besvikna över att man riktar stora beskärningar på mellan 15 och 23 procent till framförallt den andra pelaren, men också den första, som beskärs med 3 procent, säger SLC:S verksamhetsledare Jonas Laxåback.
Styrelsen konstaterade också att vår nationella motfinansiering är bland de högsta i EU.
– Vi betalar nationellt 58 procent medan EU står för 42 procent, säger Laxåback.
Då gäller annat som presenterades i samband med budgetramarna diskuterade man stödtaket på 60.000 euro som kommissionen har presenterat.
– Det här kommer Finland att ha svårt att leva med. SLC:s styrelse an- såg att regeringen och minister Leppä bör arbeta emot denna stödgräns. Den ska dessutom ses i kombination med att det finns en möjlighet att produktionskoppla bara 10 procent av gårdsstödet, enligt det som hit- tills läckt ut gällande CAP. Det kommer att vara en stor utmaning för Finland att få produktionsgrenarna och områdena i balans stödmässigt, säger Laxåback
SLC:s styrelse anser att stödtaket avsevärt bör lyftas.
– Man kunde fundera på någon form av trappmodell eftersom nivån är alldeles för låg.

Vidare hade styrelsen inför sitt möte begärt in förbundens tankar om jordbrukspolitiken.
– Gemensamt för alla förbund var att man ansåg att det bör finnas en synlig utveckling mot minskad byråkrati. Många av våra förbund var inne på att man kunde slopa nuvarande stödrätter, men att det tydligt skall finnas definierat vilken areal som får CAP-stöd.

Sanktioner måste vara rimliga
I samband med byråkratin diskuterades också sanktioner.
– NSP lyfte fram att sanktioner-na borde stå i rimlig proportion till förseelsen, vilket inte är fallet i dag, säger Laxåback.
Stöden borde också bättre styras till aktiv odling och aktiva producenter.
– Många av våra landskapsförbund lyfte upp att de som lyfter ålderspension inte borde vara berättigade till stöd. Skall man stöda aktiv odling bör man också noggrannare se över skördekraven; de borde kanske återinföras.
Genomgripande för alla förbund var att de anser att man ska utgå från ett familjejordbruk då man utformar jordbrukspolitiken.
– Styrelsen beslöt också på sitt möte att noggrannare se över skattesidan för jordbrukssektorn: vi kommer att fundera på vad kan man göra skattemässigt för att underlätta jordbrukarnas situation. – NCN

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Lindringar men också försämringar i CAP-förslag

Några uppluckringar, men också nya pålagor utan ersättning. Det här är ingredienser i det uppdaterade förslaget om den kommande gemensamma jordbrukspolitiken CAP, som EU-kommissionen torde ge offentlighet i dag. SLC noterar uppluckringarna men är inte nöjt.
Enligt vad LF erfar har EU-kommissionen luckrat upp det tidigare stöd- taket på 60.000 euro i direkta stöd per gård från EU i det uppdaterade förslaget.
– Det är i så fall en positiv utveckling, säger SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback. Dessutom skulle medlemsländer som hittills har haft en högre andel produktionskopplat stöd än den andel som kommissionen nu föreslår, kunna bibehålla för- höjningen.
I Finland betalas 19,4 procent, alltså närmare en femtedel av det direkta stödet ut som produktionskopplat stöd. Det är i synnerhet för djurhållningen i södra Finland som det här stödet är viktigt.
– Men eftersom det sammanlagda direkta stödet sjunker, så minskar också den produktionskopplade ersättningen i absoluta siffror, därför borde andelen vara ännu högre, påpekar Jonas Laxåback.

Förgröningen skulle fortsätta utan ersättning

SLC motsätter sig även å det kraftigaste att närmare 40 procent av det direkta stödet skulle kräva förpliktelser av jordbrukaren så som miljö- och klimatåtgärder. I mångt och mycket är det här i praktiken en fortsättning på den såkallade förgröningen i den nuvarande gemensamma jordbrukspolitiken, men utan ersättning.
– Det är direkt i strid med vad vi tidigare blivit utlovade, säger Jonas Laxåback. Det rimmar också illa med en minskad budget och ekonomiskt trängda jordbrukare.
Verksamhetsledaren påminner om att mer info torde komma ut under fredagen om vad Finlands egentliga andel av anslagen i den andra pelaren, det vill säga landsbygdsutvecklingsprogrammet, blir. Det som hittills kommit ut är att EU vill sänka sin andel av finansieringen med cirka 15 procent.
– Det är på tok för drastiskt, säger han och fortsätter:
– Det är även uppenbart att kommissionens förslag inte kommer att leda till någon förenkling av byråkratin. Upplägget med resultatbaserade åtgärder, det vill säga att medlemsländerna ska redovisa för resultaten av enskilda stödåtgärder, kommer ganska säkert att öka byråkratin.

EU bör hålla sig till fördraget
SLC håller på att EU:s jordbrukspolitik bör återuppliva grunden i fördraget som går ut på att bidra till en god levnadsstandard för jordbrukssektorn.
– Vi vill framhålla att man inte kan ge jordbrukssektorn mer förpliktelser med en minskad budget, då det dessutom är känd att den finansiella situationen är trängd i medlemsländerna, påpekar Jonas Laxåback. Jordbruksproduktion bör kunna bedrivas i alla delar av EU, och det förutsätter åter att medlemsländernas odlingsförutsättningar ska beaktas om det så gäller höstplöjning eller odling av torvjordar. De modeller som byggs upp kring olika miljöåtgärder kan bli väldigt komplicerade och i utformningen glöms lätt praktiken och de verkliga förhållandena.
SLC uppmanar nu regeringen och minister Leppä att på EU-nivå aktivt jobba för en jordbrukspolitik som ger Finland möjlighet att fortsätta producera livsmedel.
– Vid senaste reform så förbättra- de EU parlamentet många delar.
SLC uppmanar de finländska EU-parlamentarikerna att föra fram Finlands jordbruksintressen i parlamentets ställningstaganden. - MG

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Lågt sockerpris belastar industrin

Det låga sockerpriset belastar den europeiska sockerindustrin efter avvecklingen av sockerkvo- terna och det blir knappast bätt- re nästa år. Det uppger ledningen för den tyska sockerkoncernen Nordzucker, som väntar åtmins- tone två tuffa år för branschen.
Nordzucker är den näststörsta sock- erkoncernen i EU och äger sedan 2009 Nordic Sugar med produktion i Finland, Sverige, Danmark och Li- tauen. Moderkoncernen presentera- de nyss sin årsredovisning som inte bådar gott.
Under presentationen förbered- de Nordzuckers styrelseordförande Lars Gorissen sina aktieägare och betodlare på sämre tider. Sockermarknaden har blivit en stenhård omgivning som förutsätter solida ekonomiska resurser.
En god nyhet är att Nordzucker lyckades förbättra fjolårsresultatet. Vinsten för 2017/18 blev 118 miljon- er euro mot 99 miljoner euro förra året. Inbesparingar inom produktionen och ett stabilt sockerpris un- der årets första tre kvartal bidrog till det hyggliga resultatet.

Överskott i hela världen
Den dåliga nyheten är att ekonomin bröt ihop under det fjärde kvartalet, då EU avvecklade marknadsordningen för socker. Sockerpriset började rasa och det fjärde kvartalet resulterade i en förlust på 30 miljoner euro.
Under det löpande verksam- hetsåret 2018/19 ser det dystrare ut. Styrelsen räknar med en massivt sjunkande intjäning som i bästa fall slutar med ett nollresultat. Det låter illa men å andra sidan har Nordzuck- er lagt sig till med en stark ekono- misk buffert för sämre tider.
Avvecklingen av EU:s sockerord- ning i slutet av september 2017 har radikalt förändrat situationen på marknaderna. Globala prognoser förutspår fortsatta produktionsöver- skott med kännbara prisfall på socker, konstaterar styrelsen i sin översikt.
Bättre blir det inte av att socker- betsarealerna har utvidgats i flera EU-länder med en kraftigt växande produktion som följd. Sockerpriset i EU har följt trenderna på världs- marknaden och sjunker i takt med den skärpta konkurrensen.
Den tyska sockerkoncernen räknar med två tuffa år då övergån- gen från en reglerad marknad till fri konkurrens ska genomföras. På längre sikt ser det ljusare ut, eftersom världsmarknaden för socker allt som allt växer.
Nordzucker ska också i fortsättningen vara en av de stora aktörerna på sockermarknaden. Koncernens soli- da ekonomi gör det möjligt att inves- tera i nya marknader, både inom och utanför Europa.
Vi kommer steg för steg att utveckla Nordzucker till en globalt agerande aktör. Nordzucker satsar på export och kommer också att starta egen produktion på andra marknad- er ute i världen.

Utslagning
på väg i EU?

I sin rapport förutspår koncernen en utslagning på EU:s sockermarknad, då alla aktörer knappast har tillräckligt starka ekonomiska muskler för att klara en situation med fortsatta fallande priser. I så fall är Nordzucker beredd att vid tillfälle köpa upp konkurrenter.
Övergången till en fri marknad kommer att präglas av en hård konkurrens och massiva prisfall. I slutändan balanseras marknaden upp. Vägen dit kommer att kantas av omfattande strukturförändringar, fastställer koncernchef Gorissen.
För producenterna blir läget inte lättare av de senaste inskränkningar- na i växtskyddet, noterar Nordzucker och avser förbudet mot neonikotinoider. Förbuden påverkar direkt avkastningen inom betodlingen.
Koncernen har redan star- tat ett program med försök och förstärkt rådgivning på området för växtskydd. Det brådskar med alter- nativ för våra sockerbetsodlare, fast- ställer Nordzucker.
Koncernen fortsätter att investera i en effektivare produktion. Under fjolåret satsade Nordzucker 89 miljoner euro på åtgärder som sänker energikostnaderna, förbättrar logis- tiken och optimerar processer.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Knappare spelrum i agrarbudgeten 2019

EU-kommissionen har lagt fram sitt budgetförslag för 2019. För jordbruket reserveras cirka 60 miljarder euro eller 1,2 procent mer än anslagen i den löpande budgeten för 2018.
Marginalen till utgiftstaket blir däremot smalare. I förslaget för 2019 har budgetkommissionär Günther Oettinger krympt marginalen till utgiftstaket från dagens 980 miljoner euro till bara 344 miljoner euro. Dessutom har anslagen för agrarmarknaderna bantats ned med 145 miljoner euro.
Budgetkommissionären motiverar nedskärningen med förhoppningen att 2019 blir ett normalt år utan nya, graverande marknadsstörningar. Mjölkkrisen är över, likaså problemen med marknadsföringen av frukt och grönsaker efter det ryska embargot.
De stora interventionslagren för skummjölkspulver består emellertid ännu nästa år, medger kommissionen. Berget av skummjölkspulver kan ännu belasta budgeten. Å andra sidan har lagren bantats ned på sistone.

Största andelen går till direktstöden
Totalt kalkylerar kommissionen med en budget på 60 miljarder euro. Det är en höjning med 713 miljoner euro eller 1,2 procent, jämfört med 2018. Lejonparten av pengarna, 43,6 miljarder euro, reserveras för direktstöden.
Landsbygdsstödens andel av budgeten är 14 miljarder euro medan 2,5 miljarder euro reserveras för marknadsutgifter. Krisreserven bibehålls på 468 miljoner euro men posten ingår inte i själva budgeten då krisreserven finansieras av jordbrukarna.
Storbritannien ska enligt planerna lämna EU redan i mars 2019 men Oettinger betonar att Brexit inte kommer att märkas ännu i nästa års budget. Parterna har kommit överens om att alla program och stödformer fortsätter som tidigare ända till slutet av 2020.
För EU-budgeten i sin helhet räknar kommissionen med 149 miljarder euro i betalningar. Det motsvarar en ökning med 2,7 procent nästa år och balanserar mot 0.9 procent av EU:s sammanlagda bruttonationalprodukt. Betalningarna är utgifter som förfaller under budgetåret. I budgeten noteras också åtaganden som kan gälla fleråriga projekt. Budgetens åtaganden är 165,6 miljarder euro, vilket motsvarar 1,0 procent av BNP.
EU:s åtaganden ökar nästa år med 3,1 procent. Kommissionen förväntar sig att de sammanhållningspolitiska programmen för 2014–2020 ska ha nått marschfart 2019, efter positiva signaler i slutet av förra året. Sammanhållningen finansieras med 57 miljarder euro (+ 2,8 procent jämfört med 2018).
Utgifterna för att främja ekonomisk tillväxt kommer att uppgå till nästan 80 miljarder euro i åtaganden för 2019. Detta inbegriper ökningar för ett antal flaggskeppsinitiativ med prioritet.

Medel till forskning och utbildning
Därav reserveras 12,5 miljarder euro (+8,4 procent jämfört med 2018) för forskning och innovation inom Horisont 2020, inklusive 194 miljoner euro för det nya gemensamma företaget för ett europeiskt datorsystem. Kommissionen reserverar 2,6 miljarder euro till utbildning inom Erasmus (+10,4 procent jämfört med 2018). Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) sträcker till 3,8 miljarder euro (+36,4 procent jämfört med 2018) för infrastrukturnät.
Ytterligare 233,3 miljoner euro anslås för ungdomssysselsättning för att hjälpa ungdomar i regioner där arbetslösheten är hög. Anslaget ska kompletteras med medel från Europeiska socialfonden. Migration och gränskontroll uppmärksammas också i nästa års budget. Gränsförvaltningen ska förstärkas. Kommissionen vill dessutom reservera 245 miljoner euro för ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Reklam-reklam

Förkalkyler på nätet