Landsbygdens Folk

Bläddra online

- I Japan funderar man på metoder för att öka födslarna i landet.<br />
- Dom skall dricka holländsk mjölk, den lär ha en magisk effekt på fertiliteten!

Hitta rätt i märkesdjungeln!

Ursprungsmärkning används för att understryka var eller hur en produkt eller tjänst är producerad.
Gott från Finland-märket och Hjärtbladsflaggan känns igen av de flesta konsumenter, men vad säger märkena egentligen om graden av inhemska råvaror eller inhemskt arbete?
Här är reglerna för de vanligaste märkena i korthet.

Läs mera

Ledaren 16.2.2018 
Kvalitet handlar också om subjektiva upplevelser

Förordningen om ursprungsmärkning av kött och fisk på våra restauranger får tydligen vänta på sig.
Avsikten var att förordningen skulle ha trätt i kraft i vår, men nu har EU-kommissionen begärt ytterligare förklaringar av oss här i Finland. Våra motiveringar lär ska ha fokuserat för enspårigt på livsmedelssäkerheten samt på djurens hälsa och välmående.
EU kräver däremot att medlemslandet ska kunna bevisa sambandet mellan livsmedlens ursprung och deras kvalitet, när vi ställer krav på ursprungsmärkning.
Eller ska det nu vara så ”däremot”? Enligt vår uppfattning är nog också genomskinlighet, livsmedelssäkerhet samt djurens hälsa och välmående kvalitetstecken. 
Dessutom så är kvalitet inte bara ett objektivt utan även ett i högsta grad subjektivt begrepp: Hur upplever matgästen kvaliteten på den mat som serveras?
Till saken hör att EU-kommissionen också kommit fram till att vårt förordningsutkast inte inverkar på den inre marknaden. Här är alltså inte heller tal om handelshinder.
Det är kanske närmast med tanke på det som slutsatsen ändå är lite beklämmande. Vad är det för fel på utkastet i så fall? Eller har någon varit ute och satt käppar i hjulet för större genomskinlighet?
Det hjälps emellertid inte, vi måste helt enkelt komma med en förklaring som EU-kommissionen kan acceptera. Märkningen av matens ursprung också på restaurangerna måste genomföras det kan inte vara meningen att kunden ska behöva fråga, varifrån köttet eller fisken kommer. Det är faktiskt ett demokratiskt krav. I dagens läge sitter vi och äter en massa utländsk mat utan att vi vet om det.
Det finns emellertid ingen anledning att förringa kvalitetens betydelse, tvärtom. Ju mer samband vi kan påvisa mellan inhemskt ursprung och kvalitet, desto bättre. Det är också premium, något som många åtminstone kan tänkas vara beredda att betala för.
Om man ska tro våra handelskedjor så verkar också de börja inse att det är dags att slingra sig ur billigvarukampanjerna med hjälp av några hänvisningar till kundernas stigande optimism gällande köpkraften. Det sägs ha samband med vår väg ur den ekonomiska svackan. Ett litet samband med ursprungsmärkningen av kött- och mjölkprodukter i affärernas livsmedel – föregångaren till utkastet om märkning av kött och fisk på restaurangerna – är kanske ändå inte helt uteslutet.
Nu hänvisar man i vilket fall som helst också till att det finns ett tryck på att höja matpriserna som en följd av dyrare produktionsinsatser. Det trycket kan vi från producenthåll nog intyga att fanns redan innan billigkampanjerna började gripa omkring sig. Men det är naturligtvis positivt att någon annan äntligen märkt det eller vågar säga det offentligt.
 
Micke Godtfredsen
 
Europas vargreservat?
Problemen med varg i våra knutar var på tapeten i onsdags då en delegation från SLC träffade jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (cent) med följe. Trycket på att göra något har blivit allt hårdare i takt med att vargen har förökat sig också i närheten av bebodda områden med omfattande djurhållning.
Det är något man inte riktigt haft förståelse för ännu på EU-nivå där man skyddat vargen i unionens naturdirektiv.
Det lär emellertid vara andra medlemsländer som börjar få upp ögonen för att det inte kan fortsätta som det nu håller på. Husdjursproducenterna är oroade på många håll liksom också den övriga befolkningen. 
Minister Jari Leppä berättade för den uppvaktande SLC-delegationen i onsdags att han har för avsikt att delta i diskussionen.
Redan förra veckan kunde även LF berätta om den nya tyska regeringen som vill precisera reglerna för skyddsjakt på varg. Regeringen ger den mänskliga säkerheten högsta prioritet och vill att vargstammen ska kontrolleras effektivare. Utbredningen ska begränsas på ett förnuftigt sätt och farliga exemplar ska få avlivas liksom skyddet av djur på bete ska skärpas.
Det är alltsammans sådant som de flesta i Finland troligtvis håller med om åtminstone i områden där förekomsten av varg blivit utbredd.
Det skulle naturligtvis vara väldigt fint om Finland kunde bilda gemensam front med andra medlemsländer. Inte för att utrota vargen utan för att hålla stammen under sträng kontroll i områden med människor och husdjursproduktion.
Men.
Kan vi i Finland räkna med de övriga medlemsländernas oförbehållna stöd i våra strävanden? Att vi faktiskt är ett avancerat jordbruksland med en husdjursproduktion som vi försöker hålla oss självförsörjande med tycks inte alla gånger vara någon självklarhet i Europa. Vi har i andra sammanhang, till exempel när vår trädgårdsodling och vårt skogsbruk varit på tapeten, upplevt att man ser på oss som en sorts naturreservat i norr. I synnerhet i anslutning till skogsbruket har vi ibland fått höra att vi ska hålla igen med våra avverkningar för att det ska finnas skog i Europa. Uppmaningen har inte sällan kommit från medlemsländer där man jämnat skogen med marken för flera hundra år sedan. 
Nej, vi ska inte ta sorgerna på förskott, men det lönar sig antagligen för oss att framhålla att vi inte har tänkt ta på oss rollen som EU:s vargreservat. Vargen är inte mindre naturlig i det övriga Europa än i de nordliga medlemsregionerna. – MG

Ledarsida | Utskriftsvänlig version »»

Vargen blir ett alltmer akut problem

Något måste göras åt de problem som vargen förorsakar för att inte djurhållningen i våra bebodda bygder ska äventyras. Om det här var jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (cent) överens med SLC:s delegation som i onsdags uppvaktade honom om vargsituationen i Svenskfinland.
Jari Leppä
SLC hade i onsdags en överläggning med jord- och skogsbruksminister Jari Leppä om vargproblemen i Svenskfinland. Runt bordet medurs ministerns specialmedarbetare Satu-Marja Tenhiälä, minister Leppä, överinspektör Jussi Laanikari, verksamhetsledare Jonas Laxåback, ordförande Mats Nylund och fåruppfödare Anders Norrback.

Delegationen bestod av SLC:s ordförande Mats Nylund, verksamhetsledare Jonas Laxåback och fåruppfödare Anders Norrback i Övermark, vars gård drabbades av vargangrepp för 2 år sedan.
SLC framhöll i sin vädjan som Mats Nylund framförde att man enligt Finlands vargskötselplan ska kunna reagera snabbt på problemsituationer som vargen orsakat.
- SLC har noterat att problemen med varg växer också i landets kustområden, bland annat på SLC:s medlemsområde. Där har inte funnits bofasta vargflockar sedan slutet av 1800-talet.
Nu finns det emellertid minst en bofast flock norr om Vasa, två i södra delen av svenska Österbotten och en i västra Nyland.
- Under gynnsamma förhållanden finns det en risk att vargstammen fördubblas under tre års tid.

Omfattande husdjursproduktion
SLC påminner om att kustområdet är tätt befolkat med en omfattande husdjursproduktion.
- I fall vargsituationen inte kan åtgärdas med beaktande av lokalbefolkningens synpunkter kommer läget att urarta, fruktar SLC i sin vädjan. Befolkningens oro måste tas på allvar och invånarna måste få tillbaka tilltron till myndigheternas åtgärder.
Vidare påminner SLC om att förekomsten av varg inte har haft någon positiv inverkan på hjortskadorna.
- Det finns en uppenbar risk för det motsatta eftersom vargstammen försvårar jakten, framhåller SLC. Således är jakt med hund i praktiken omöjlig på vargtäta områden. Vargens närvaro ändrar även på hjortdjurens beteende så att de bildar flockar och börjar vandra i högre grad än tidigare. Det gör också att hjortskadorna koncentreras till vissa områden.

Efterlyser stamvårdande jakt
Bland de åtgärder som SLC efterlyser återfinns stamvårdande jakt för att förebygga skador och för att minska på vargar som inte är rädda för människor och bosättning.
SLC vill också att tröskeln för att få dispens och idka skadebaserad jakt på varg omgående sänks. Dessutom ska rivna och skadade jakthundar räknas som skada vid beviljandet av skadebaserad dispens.
Ytterligare kräver SLC tillräckliga anslag i statsbudgeten för att förebygga vargskador, till exempel för vargstängsel.
Det är framför allt lokalbefolkningen som yrkar på jakttillstånd för problemvargar, framhåller SLC. I enlighet med vargskötselplanen har statsmakten anledning att skydda befolkningen och att lyssna till den. Således bör tillstånden att fälla problemvargar verkställas omedelbart.
- Det får inte gå så att juridiken i vargfrågor blir ett oberättigat vargskydd.

Slutar ifall det blir nytt angrepp
Anders Norrback framförde för minister Leppä att i fall vargsituationen hade varit som nu när han och hans hustru Ann-Katrin startade med fåruppfödning för sex år sedan så hade de lämnat hela projektet.
- Vi har också enats om att ifall vi drabbas en gång till så upphör vi med uppfödningen, sade Anders Norrback. Vi klarar inte av följderna av ännu ett angrepp, vare sig mentalt eller ekonomiskt.
En halv timme efter angreppet för 2 år sedan hittade Anders Norrback 7 döda tackor, medan ytterligare 3 måste avlivas. En hade försvunnit och den fick gården aldrig ersättning för.
Trots att gården fick ersättning för de döda och avlivade fåren ledde skadorna till en beräknad nettoförlust på 7.000-8.000 euro.
- Ersättningen täckte priset per djur, men räknar man med övriga inkomstbortfall blev ersättningen cirka 40 procent. Till saken hör att tackorna var dräktiga och dessutom var det får av lantras som vi får stöd för. Skadorna ledde även till minskat utbud av lammkött, som gjorde att kunderna hittade andra producenter.

Statens sak att bevisa
Anders Norrback ville vidare framhålla att det är statens vargar som har skadat gårdens fåruppfödning.
- Då borde det väl också vara statens sak att föra fram bevisbördan, inte jag som måste kunna påvisa mina förluster för att få ersättning.
Ganska hastigt efter det inträffade fick gården beviljat stängsel.
- Det har jag inte något att anmärka på, säger Anders Norrback. Men det dröjde innan materialet kom. När så äntligen skedde undrade jägarna i övrigt över hur smått stängslet var, höjden är bara 140 centimeter.
Anders Norrback passade också på att understryka att han inte tycker att vårt land ska tömmas på varg.

Medger problemet
Minister Leppä kunde bekräfta att motsvarande budskap har kommit till ministeriet allt oftare på senare tid.
- Jag medger att vi har ett problem som vi måste ta hand om. Överlag är det mest individer i närheten av bebyggelse som ställer till olyckor. Det är sådana som vi måste bli av med.
Ministern framhöll dock också att Finland inte kan besluta ensamt om vargfrågan eftersom djuret är skyddat i EU:s naturdirektiv.
- På den punkten har unionen en stark centralmakt vilket inte gynnar våra strävanden, sade ministern. Vi gör dock vad vi kan för att ändra situationen.
Senare under diskussionen var ministern inne på att Finland dock inte är ensamt i unionen, också andra medlemsländer har börjat reagera.
- Jag tänker delta i och om nödvändigt föra diskussionen, sade han.

Sakkunskapen finns inom viltvården
Jari Leppä höll också med SLC om att sakkunskapen om vargarna finns inom viltvården. I dag är i praktiken viltförvaltningen, polisen och rättsväsendet alla involverade i vargproblematiken.
- Jag anser att det är sakkunskapen som också ska förvalta vargstammen, sade ministern. Det är inte polisen och inte heller rättsväsendet.
Nämnas kan att Åbo Förvaltningsdomstol nyligen utfärdade verkställighetsförbud mot ett undantagstillstånd att fälla en varg.
Anders Norrback efterlyste också tillförlitliga undersökningar av vargarna och deras beteende samt följderna för omgivningen.
När det gäller beräkningar och lokalisering av vargstammen och dess utbredning ansåg i alla fall minister Leppä att institutet för naturresurser Luke, som nyligen har utfört en undersökning av stammen, kan ställa pålitlig information till förfogande.
Överinspektör Jussi Laanikari lät förstå att vargskyddet tolkas mycket strikt inom EU.
- För att kunna gripa in mot en individ måste det kunna påvisas att individen förorsakar skada eller att säkerhetsrisker uppstår.
Han var också inne på att viltcentralen nyligen har beviljats 340.000 euro för att köpa stängsel.
- Exempelvis Frankrike satsar mångfalt på stängsel delvis för EU-pengar. Där är vargstammen i samma storleksklass som hos oss.
Jussi Laanikari försäkrar i alla fall att det finns tillräckliga erfarenheter av stängsel mot stora rovdjur, som intygar att de fungerar till nästan 100 procent. Men man måste exempelvis se efter att inte stängslet jordas via växtligheten.

TEXT & FOTO
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Producentens rättsskydd bör
beaktas i nya djurskyddslagen

Producentens rättsskydd får inte glömmas bort i den nya lagen om djurens välbefinnande, poängterade SLC:s slaktdjursutskott och mjölksamarbetsgrupp under sina respektive möten förra veckan.
Jonny Kronqvist, ordförande för SLC:s slaktdjursutskott, påpekar att producenten i den nya lagen skulle bli väldigt utelämnad i jämförelse med myndigheterna.
- Myndigheterna har rätt att anlita expertis och assistenter, men i lagförslaget nämns ingenting om vilket rättsskydd producenten har.
Niclas Sjöskog, ordförande för SLC:s mjölksamarbetsgrupp är inne på samma linje.
- Det är problematiskt att en djurproducent är ansvarig för att djuren ska få komma ut, men också för att skydda dem för rovdjur. Det är samhällets vilja att vi ska ha rovdjur, och då ska samhället också se till att situationen fungerar.

Djurskyddsgranskningarna måste ses över
Enligt det nya lagförslaget ska producenten sätta upp staket för att skydda sina djur.
- Det blir svårt i skärgården där holmens gränser är ett naturligt stängsel, sade Sjöskog. Då kan man fråga sig vad det är för idé att driva igenom krav som inte har någon positiv effekt.
Kronqvist och Sjöskog var också överens om att djurskyddsgranskningarna måste ses över så de blir enhetliga i hela landet.
- Det är inte acceptabelt att granskningsresultatet beror på vilket område man bor i, sade Sjöskog. Lagen ska följas och den ska vara lika överallt.
I bakgrunden finns praktiska exempel där granskningarna gått fel.
- Det finns områden där granskarna inte haft tillräcklig med kunskap om näringarna, sade Kronqvist. Vi behöver flera yrkeskunniga rådgivare och en liberalare syn från myndigheternas håll.
Enligt Kronqvist fortsätter diskussionerna med de regionala övervakningsenheterna för att lösa situationen.

Marknads- och stödfrågor på agendan
Slaktdjursutskottet kunde konstatera att marknadsläget fortsätter vara problematiskt. Nivån av nötkött ligger fortsättningsvis under självförsörjningsgraden, och svinproduktionen minskade också med fem procent i fjol.
- Här borde vi i Finland fundera på vilken produktionsnivå vi vill ha, sade Kronqvist. Det sägs att vi ska upprätthålla självförsörjningsgraden, men då borde vi få en helhetssyn från industrin och handeln. Vill vi ha produktion så måste prisnivån också fås upp på en hållbar nivå.
Mjölksamarbetsgruppen diskuterade också investeringsstödet för båsladugårdar och ändringen som innebär att stöd endast betalas för grundrenovering.
- Vi förhåller oss positivt till ändringen, sade Sjöskog. Renoveringen möjliggör en fortsättning med produktionen ifall ingen tar över gården. Båsladugårdar kommer ändå att naturligt försvinna ur bilden så småningom.
För övrigt ansåg mjölksamarbetsgruppen att stöd för klövvård borde införas som en valbar åtgärd inom stödet för djurens välbefinnande.
- Klövvården förbättrar djurets livskvalitet, och nu görs det som en frivillig åtgärd som staten inte betalar för, sade Sjöskog. Själv gör jag det två gången per år, och då hinner djuren inte bli sjuka eller dåliga.
Även avträdelsestödet som upphör efter 2018 togs upp.
- Vi behöver ett system också för nästa år, sade Sjöskog. Här borde det snabbt utredas hur situationen kan lösas.

Andrea Bergman
andrea.bergman@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Ursprungsmärkning av kött och fisk
på restaurangerna blir inte ännu av

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om att ange ursprunget för livsmedel på restauranger träder ändå inte i kraft under våren. Enligt EU-kommissionens beslut har förordningen kommit tillbaka för en ny beredning.
Förordningen sändes till kommissionen i början av november och ministeriet fick ett negativt besked tisdag förra veckan.
EU-kommissionen förväntar sig att Finland ger ytterligare bevis på sambandet mellan produktens ursprung och kvalitet. Enligt kommissionen gäller Finlands motiveringar framför allt livsmedelssäkerhet samt djurs hälsa och välmående.
EU:s förordning om livsmedelsinformation kräver att medlemslandet kan bevisa att livsmedlets ursprung har ett samband just med dess kvalitet. Bestämmelserna i utkastet till förordning inverkar dock enligt kommissionen inte på verksamheten på den inre marknaden och är således inte något handelshinder.

"Vi ger oss inte"
- Vi ger oss inte, frågan är viktig för regeringen. Konsumenterna vill veta varifrån maten kommer och de borde inte behöva fråga om det skilt. Det här handlar om öppenhet som bidrar till medvetna och ansvarsfulla val, påpekar jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (cent).
Enligt jord- och skogsbruksministeriets kanslichef Jaana Husu-Kallio ska ministeriet arbeta fram ett nytt förslag, där kommissionens kommentarer beaktas.
- Det nya förslaget skickas till kommissionen före midsommar, säger Jaana Husu-Kallio.
Finland har drivit frågan om utveckling av kraven på livsmedlens ursprungsmärkning i EU:s institutioner och föreslagit att bestämmelser om ursprungsmärkning i första hand ska ingå i EU-lagstiftningen. Eftersom arbetet med att utveckla EU-lagstiftningen på detta område inte har gått framåt i önskad takt, har Finland beslutat utfärda nationella förordningar.
En förordning som förutsätter att ursprunget för kött och mejeriprodukter ska anges i affärerna började gälla sommarn 2017. I september föreslog jord- och skogsbruksministeriet att ursprunget för kött och fisk i en måltid som serveras en konsument på ett serveringsställe måste anges.
Syftet är att göra det lättare för konsumenterna att få ursprungsinformation än tidigare även på restauranger.

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Holländska producenter
fuskar med fantomkvigor

Flera tusen nederländska mjölkgårdar har uppenbarligen anmält falska kvigor i sina mjölkkobestånd för att fuska till sig subventioner. Härvan är kopplad till landets program för att sänka fosfatutsläppen.
Nederländerna hotas av höga EU-böter om fosfatutsläppen inte reduceras. Det effektivaste sättet att sänka fosfatutsläppen är att sänka mjölkproduktionen. Flera tiotalstusen mjölkkor måste slaktas.
Programmet har i princip fungerat bra, men det finns också mjölkproducenter som försöker kringgå systemet. Enligt regeringen har 2.100 gårdar åkt fast för att ha manipulerat sina anmälningar om kalvning. Nu hotas gårdarna av sanktioner, uppger tyska TopAgrar.

Kalvande kor förblev kvigor
Mjölkbönderna har underlåtit att anmäla normala kalvningar. I stället har de rapporterats som födslar av tvilling- och trillingkalvar. Det ger utdelning, då kvigor bara räknas som en halv djurenhet i systemet. Efter kalvningen betraktas kon genast som en hel djurenhet.
Myndigheterna upptäckte manipulationerna då misstänkt många anmälningar om tvilling- och till och med trillingkalvar började dyka upp i systemet. I normala fall föds tvillingkalvar i tre till fem procent av alla kalvningar.
Under fjolåret hade omkring 2.000 gårdar anmält mer än tio procent av alla sina kalvningar som tvilling- eller trillingfödslar. Hos ytterligare 5.700 gårdar var frekvensen mellan fem och tio procent.
Preliminära kontroller tyder på att anmälningarna inte stämmer överens med det faktiska djurbeståndet, då en del mjölkande kor orättmätigt hade bokförts som kvigor. Landets regering har därför låtit spärra förflyttningen av boskap på 2.100 mjölkgårdar.
De ansvariga myndigheterna har nu börjat skaffa kontrolluppgifter från alternativa källor för att jämföra dem med uppgifter som gårdarna har rapporterat. Kontrollerna har bekräftat att ifrågavarande kor officiellt var anmälda som kvigor, fastän de redan hade kalvat.
Kontroller på ort och ställe har redan inletts. Jordbruksminister Carola Schouten betecknar manipulationerna som oacceptabla. Fusket skadar mjölksektorns rykte och ifrågasätter kontrollsystemets trovärdighet i Bryssel.

EU hotar med böter
Mjölkproduktionen i Holland började öka brant då mjölkkvoterna avskaffades. Under 2015 steg produktionen med 15 procent. Samtidigt steg landets utsläpp av fosfat över den fastslagna nivån.
Regeringen, producentorganisationerna, mejerierna och foderindustrin enades om ett åtgärdsprogram för att sänka produktionen av fosfat under 2017. För att nå målet, måste mjölkgårdarna minska antalet mjölkande kor enligt en bestämd proportion.
EU har hotat Nederländerna med höga böter om utsläppen inte reduceras. För att få ner utsläppen har de nederländska mjölkgårdarna slaktat massvis med mjölkkor. Under det första halvåret 2017 minskade mjölkkobeståndet med 160.000 djur.
Enligt jordbruksministeriet har slakten av mjölkkor sänkt fosfatutsläppen med 5,4 miljoner kg. Utsläppen ska sänkas ytterligare genom att betala subventioner till gårdar som avvecklar produktionen.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Hogan varnar Irland för nästa mjölkpriskris

Agrarkommissionär Phil Hogan uppmanar de irländska mjölkproducenterna att följa marknadens varningssignaler i stället för att öka produktionen. Alarmklockorna borde ringa hos var och en, inskärper Hogan i en intervju för tidningen Agriland.
Hogan varnade redan för några veckor sedan för en överhettning inom den irländska mjölkproduktionen. Nu förnyar han sitt budskap. Enligt Hogan är det ingen god idé att utvidga sin produktion bara för att priset stiger.
Högre priser kan uppmuntra till en högre produktion, men nu bör man iaktta signalerna från marknaden och planera enligt dem. Det går inte att producera för en obefintlig marknad och hoppas att skattebetalarna, i detta fall EU, rusar till hjälp, säger Hogan.
Han påpekar att de irländska mjölkproducenterna kunde dra nytta av krisåtgärderna åren 2015 och 2016 men nu är det slut. Med den nya marknadsorienterade politiken har EU:s roll förändrats väsentligt.
En sådan politik ställer ett stort ansvar på marknadens aktörer som måste reagera vettigt på förändringar. Det finns gott om information. EU tillhandahåller daglig och relevant information om situationen på mjölkmarknaden i hela Europa, betonar Hogan.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Ännu inget genombrott i samtalen med Mercosur

Förhandlingarna mellan EU-kommissionen och de sydamerikanska Mercosurländerna har avbrutits utan resultat. Inga formella anbud kunde utbytas till följd av de stora meningsskiljaktigheterna, men samtalen ska fortsätta nästa vecka.
EU-kommissionen har varit rätt förtegen om den senaste förhandlingsrundan i Bryssel. De europeiska förhandlarna har fått häftig kritik på hemmaplan efter sitt erbjudande att höja den årliga importkvoten för nötkött från 70.000 ton till 99.000 ton.
Nötköttet är ett av nyckelområdena för Mercosur. Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay är fortfarande missnöjda med det senaste budet. De hänvisar till att EU erbjöd sig att höja kvoten till 100.000 ton redan under en tidigare runda år 2004.

Viktigt avtal för EU-industrin
De sydamerikanska länderna försöker dra nytta av handelsavtalets betydelse för Bryssel. Mercosuravtalets ekonomiska betydelse för EU uppges vara upp till tre gånger större än motsvarande avtal med Japan och Kanada.
EU eftersträvar öppnade marknader för bilar, bildelar och annan teknik, men också mejeriprodukter kunde exporteras till Sydamerika om gränserna öppnas. Ett lukrativt område är också offentlig upphandling.
Bland EU-länderna är det särskilt Irland och Frankrike som försvarar en möjligast låg importkvot för nötkött för att skydda den egna boskapsskötseln. En oproportionerligt hög kvot kunde ändå trassla till hela EU-marknaden.
Mercosur kör enligt principen om att våga och vinna och kalkylerar säkert in en väsentlig prutmån i sina krav. Förhandlarna vet att mycket står på spel för EU och försöker pressa upp sin export av nötkött till smärtgränsen.
I ett tidigare skede stod de stora handelsavtalen CETA och TTIP i fokus för EU-kommissionen så att Mercosur hamnade i skuggan. Numera har betydelsen av Mercosur uppgraderats i Bryssel och avtalet betecknas som viktigare än någonsin tidigare.

Nytt läge
Den handelspolitiska situationen har också ändrats efter valet av Donald Trump till USA-president. EU försöker tydligt markera sin handelsliberala linje gentemot USA:s protektionism. Marknadstillträde har en högre prioritet än tidigare.
Handelskommissionär Cecilia Malmström uppges därför vara mer benägen att godta en import av 100.000 ton nötkött, till skillnad från agrarkommissionären Phil Hogan, som är hårt pressad att försvara EU-marknaden för sina irländska nötproducenter.
När det gäller är Mercosur säkert redo att ge efter i förhandlingarna, eftersom de fyra länderna också har mycket att vinna på en uppgörelse. Uruguays förhandlare har uttryckt sig optimistiskt om möjligheterna till ett handelsavtal.
Enligt förhandlaren Sebastián Hagobian från Uruguay har samtalen ännu inte nått den kritiska punkten. EU kan sträcka sig betydligt längre, bedömde Hagobian i en kommentar om den senaste förhandlingsrundan för nyhetsbyrån Prensa Latina.
Enligt preliminära uppgifter fortsätter förhandlingarna i Paraguays huvudstad Asunción den 19 februari.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Användning av formaldehyd som fodertillsats slutar, salmonellafrihet måste garanteras på andra sätt

Formaldehyd får inte längre användas som fodertillsats efter att en ny EU-förordning har trätt i kraft den 28 februari 2018, meddelar jord- och skogsbruksministeriet. Formaldehydbehandling har visat sig vara en effektiv metod att garantera säkerheten hos salmonellasmittade foderämnen innan de levereras till foderanläggningar och gårdar. Nolltolerans mot salmonella gäller även i framtiden.
Formaldehyd har använts främst vid behandling av raps och soja som importeras för användning som proteintillsats i foder. Tillstånd till formaldehydbehandling har beviljats av Livsmedelssäkerhetsverket Evira. Årligen har cirka 3-8 procent av de importerade raps- och sojapartierna behandlats med formaldehyd.
Tillsatsämnen ska godkännas på EU-nivå. Finland röstade för användning av formaldehyd som tillsatsämne, men majoriteten av medlemsstaterna understödde beslutet om att inte godkänna ämnet som fodertillsats. Beslutet motiverades med arbetarskyddsrisker.
Vid rengöring av foderämnen ska i fortsättningen användas i första hand preparat som bygger på andra ämnen, till exempel myrsyra.
– Nu efterlyses produktutveckling för att komma med nya effektiva preparat som kan användas för rengöring av foder, säger specialsakkunnig Eeva Saarisalo på jord- och skogsbruksministeriet.
Diskussionen om alternativa metoder pågår som bäst med foderindustrin. Också alternativ som baserar sig på upphettning utreds.
– Bekämpning av salmonella är en högprioriterad fråga inom foder- och husdjurssektorn i Finland. När det gäller rent foder har vi de hårdaste kraven i EU. Vi har nolltolerans mot salmonella och denna princip gäller även i framtiden, betonar avdelningschef Minna-Mari Kailapå jord- och skogsbruksministeriet.
Salmonella hör till de mest allmänna smittämnen som orsakar matförgiftning i hela världen och är ett stort folkhälsoproblem i många länder. Finland har arbetat för att hålla landets livsmedelskedja helt salmonellafri.
En central åtgärd i detta arbete är att undersöka och vid behov rengöra importerade foderämnen innan de levereras till foderanläggningar och husdjursgårdar. Nolltolerans mot salmonella var också en av de viktigaste grunderna för att Finland vid anslutning till Europeiska gemenskapen fick extra nationella garantier i fråga om ägg, fjäderfä-, nöt- och griskött.

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

SLC polisanmäler osakliga massutskick

Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC) har idag gjort en utredningsbegäran till polisen. SLC vill att polisen utreder om Bo-Göran Lillandt gjort sig skyldig till brott.
Bo-Göran Lillandt har under flera månaders tid skickat hundratals e-post med, enligt honom själv, totalt upp till 1.200 mottagare där han kritiserat SLC och SLC:s medlemsförbund Österbottens svenska producentförbund ÖSP samt gjort personangrepp mot organisationens tidigare och nuvarande förtroendevalda och tjänstemän.
Breven har skickats till bl.a. representanter för intresseorganisationer, näringslivet, medier, och beslutsfattare på lokal, nationell och europeisk nivå.
– SLC välkomnar en diskussion om organisationens mål och värderingar. Vi lyssnar givetvis även på kritiska synpunkter och deltar gärna i debatt som kan förbättra vår verksamhet och hjälpa oss att bättre sköta våra medlemmars, det vill säga de finlandssvenska producenternas och skogsägarnas, intressebevakning. Vi upplever det ändå väldigt olustigt att våra förtroendevalda, tidigare förtroendevalda, våra tjänstemän, våra samarbetspartners och även helt utomstående utsätts för smutskastning och osakliga massutskick av den här omfattningen, säger Mats Nylund, förbundsordförande i SLC.
– Enligt vad Bo-Göran Lillandt själv skrivit i sina utskick vill han förorsaka ”mediastorm” mot SLC på grund av flera år gamla privaträttsliga tvister där organisationen inte har någon andel. Det är oacceptabelt att en enskild privatperson stör organisationens verksamhet på det här sättet. Därför vill vi att det utreds om smutskastningen kan stoppas på juridisk väg, säger Nylund.

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Priskrig med livsmedel ska stoppas i Frankrike

De franska bönderna förtjänar ett rättvist pris för sina produkter. Det måste bli ett slut på prisdumping och rabattkrig. Det anser den franska regeringen, som vill begränsa huvudlösa rabatter på livsmedel med en ny lag.
Enligt jordbruksminister Stéphane Travert är det i främsta rummet jordbrukarna som får lida av vansinniga rabattkampanjer. Rabattaktioner ska framöver begränsas till högst 34 procent av varans värde.
Specialerbjudanden som lovar kunden två produkter till priset för en ska inte längre tillåtas. Prisförhandlingarna mellan handeln och producenterna ska organiseras på nytt, inskärper jordbruksministeriet.
Den förnyade modellen ska enligt minister Travert utgå från produktionskostnaden för en vara. Handelskedjorna skulle förpliktas att prissätta livsmedel så att det pris som kunden betalar måste vara minst tio procent högre än inköpspriset.
Avtalen med producenterna ska ta hänsyn till produktionskostnadernas variationer. Prisöverenskommelserna kan förhandlas på nytt om kostnadsnivån stiger. Regeringen planerar dessutom ett tvistlösningsinstrument mellan leveranskedjans aktörer.

Nutellaskandal var sista droppen
De franska handelskedjorna har hittills på frivillig bas förpliktat sig att avstå från orimliga rabattkampanjer. Systemet har inte fungerat som avsett. Med jämna mellanrum försöker kedjorna locka kunder till sina hypermarknader med extrema lågpriskampanjer.
För ett par veckor sedan upprördes känslorna då Frankrikes fjärde största kedja Intermarché lanserade en aktion där brödpålägget Nutella såldes ut till ett pris av 1,41 euro i stället för 4,50 euro.
Redan tidigt på morgonen uppstod långa köer framför de 1.500 butikerna. Då dörrarna öppnade, störtade kunderna tumultartat in i butikerna för att grabba åt sig de åtråvärda glasburkarna. I kaoset trampades flera kunder ner av massan.
Den franska satirtidskriften Le Canard enchaîné jämförde aktionen med upproren under den franska revolutionen 1789, då långa köer uppstod framför bagerierna. Då behövde folket bröd. I dag vill folket ha Nutella på brödet, skrev tidningen.
Nutella-fenomenet har starkt bidragit till regeringens häftiga reaktioner mot oproportionerliga rabattkampanjer. Ekonomiministern Bruno Le Maire kallade chefen för Intermarché till ministeriet och krävde ett slut på aktionerna.

Konsumenter varnar för tveeggat svärd
Intermarché kan nu räkna med ett dyrt efterspel. Bedrägerimyndigheterna har börjar rota i kampanjen och dess avsikter. De stora kedjorna skyller i sin tur på en försämrad lönsamhet, som bara kan tacklas med spektakulära kampanjer.
Enligt expertisen verkar det som om handelskedjornas guldålder skulle vara förbi. Den stora kedjan Carrefour ska stryka 3.600 arbetsplatser i Frankrike och Belgien. De yngre kunderna har börjat föredra närbutiker och ekologiska specialaffärer.
Konsumentorganisationen UFC-Que Choisir ställer sig skeptisk till regeringens planer på en rabattlag. Lagen kan få motsatt effekt och i stället ge handelskedjorna anledning att höja sina priser så att konsumenterna till slut blir lidande.
Enligt UFC-Que Choisir kan rabattlagen resultera i merkostnader på upp till fem miljarder euro. Vi kan räkna med en prisinflation på mat utan like. Ingenting garanterar att lagen kommer att gynna jordbrukarna, befarar konsumentorganisationen.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Fortsatt konkursvåg inom franska jordbruket

Jordbruket står i täten bland företag som kämpar med de svåraste ekonomiska problemen i Frankrike. Medan företagskonkurserna i allmänhet har börjat minska, kämpar ett växande antal jordbrukare fortfarande för sin existens.
Det framgår av en studie som nyligen publicerades av konsultföretaget Alteres i Nanterre. Enligt studien befann sig 55.175 franska företag under fjolåret i ett förestående konkursförfarande, ett saneringsprogram eller i likvidation.
Enligt statistiken minskade antalet franska företag i ekonomiska svårigheter under 2017 med 4,6 procent. Jordbruket är ett dystert undantag. Sammanlagt 1.554 gårdar söktes i konkurs. Det motsvarar en ökning med 9,7 procent på ett år.
Det dystraste kapitlet noteras för djurgårdarna, som stod för 725 konkurser, en ökning med 18,9 procent på ett år. Inom växtodlingen ökade konkursernas antal med 5,2 procent till 584 fall. Inom jakt, fiskeri och skogsbruket minskade konkurserna med 2,4 procent.
Särskilt bra står det inte heller till med den franska livsmedelsindustrin. Enligt Alteres måste 2,9 procent av branschens företag söka konkurs medan antalet konkurser inom alla industribranscher minskade med 4,7 procent.
På det regionala planet tecknas en särskilt dyster bild för jordbruket i Bourgogne-Franche-Comté i östra Frankrike. Där ökade antalet konkurser inom jordbruket under fjolåret med 44,8 procent, varav djurgårdarna utgör den största andelen.
I den sydligare grannregionen Auvergne-Rhône-Alpes ser det nästan lika illa ut. Där tilltog antalet konkurser med 35,4 procent. Den ekonomiska misären drabbade framför allt växtodlingen, som stod för mer än hälften av konkurserna.
I regionen Pays de la Loire ökade konkurserna på djurgårdarna med hela 64 procent under fjolåret. Inom flera andra jordbrukssektorer minskade antalet konkurser däremot så drastiskt, att antalet konkurser inom jordbrukssektorn "bara" ökade med 22,9 procent.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

EU-jordbruket bävar för Mercosur

Förhandlingarna om ett handelsavtal mellan EU och Mercosur återupptogs denna vecka. En av de svåraste frågorna är exporten av nötkött från de sydamerikanska länderna. Mercosur kräver att få exportera 99.000 ton nötkött per år till EU.
EU har hittills erbjudit Mercosur en kvot på 70.000 ton nötkött, till hälften färsk och till hälften frusen vara. Det motsvarar inte motpartens förväntningar. Enligt uppgift har EU nu gått med på att höja sitt anbud till 99.000 ton.
Sydamerikanerna ska sinsemellan ta ställning till anbudet innan de är redo för nästa drag. Enligt EU-kommissionen har de europeiska förhandlarna klargjort för motparten att spelrummet är slut. Mer kan EU inte ge efter.
Kommissionens viceordförande Jyrki Katainen bekräftar att de svåraste kapitlen ännu ligger på bordet. Enligt Katainen gäller det nu att övertyga de relativt oerfarna sydamerikanerna om den stora betydelse som avtalet med EU öppnar.

Drabbar Irland
Höjningen av budet till 99.000 ton nötkött har stött på häftig kritik, framför allt i Irland men också i Frankrike. En sådan kvot vore dödsstöten för den europeiska produktionen, framhöll demonstrerande bönder senaste vecka i Bryssel.
För Irland fördubblas risken av Brexit, eftersom hälften av det irländska exportköttet i dag går till Storbritannien. Det vore fatalt för de irländska köttproducenterna om den brittiska marknaden faller bort och EU därtill börjar importera stora mängder sydamerikanskt kött.
I så fall måste Irland söka nya marknader för sitt nötkött inom EU. Detta kunde i sin tur starta en kedjereaktion som drabbar andra nötproducerande länder som Frankrike. Den franska presidenten Emmanuel Macron har redan varnat för problemet.
Enligt producenterna är till och med dagens prisnivå otillräcklig för att täcka kostnaderna. Trycket från importen skulle konkurrera ut den inhemska produktionen. Det sydamerikanska köttet motsvarar inte ens till alla delar europeiska standarder.

Industrin pressar på
De irländska producenterna höjer nu pressen på sin landsman i EU-kommissionen, agrarkommissionär Phil Hogan. Hogan försäkrar att han kommer att göra sitt yttersta. Samtidigt medger han att resultaten hittills inte har varit särskilt uppmuntrande.
Insider befarar att Hogan kan bli överkörd av andra intressen inom kommissionen. Förhandlingarna leds av handelskommissionär Cecilia Malmström, som med alla tillbudsstående medel eftersträvar handelsavtal med Mercosur och Mexiko.
EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har för sin del mycket energiskt pressat på förhandlingarna med Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay. EU har massiva industriella förväntningar på de sydamerikanska marknaderna.
Näringslivet och industrin i EU anser att tidpunkten nu är idealisk för att gå in i Mercosur med sina 260 miljoner konsumenter. Den mäktiga europeiska bilindustrin hoppas på lukrativa affärer i de sydamerikanska länderna.
Politiskt skulle EU-kommissionen gärna triumfera med nya handelspartner i områden där USA traditionellt har haft ett stort inflytande. Bryssel flaggar för frihandel och söker energiskt vinster för det europeiska näringslivet, i nödfall på bekostnad av jordbruket.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Kommissionen dryftar mindre
direktstöd till stora gårdar

EU:s budgetkommissionär Günther Oettinger håller fast vid sina planer på att skära i CAP-budgeten efter 2020. Nedskärningar på mellan fem och tio procent kunde enligt Oettinger förverkligas genom att minska stödet till stora gårdar.
De senaste veckorna har många politiker tagit jordbrukets finansiering i försvar. EU-parlamentets jordbruksutskott avvisar kommissionens planer på att kompensera budgetgapet efter Brexit med inbesparingar i jordbruksstödet.
Nu har Oettinger upprepat sina teser att EU:s jordbrukare måste ställa in sig på inbesparingar. Budgetkommissionären vill spara mellan fem och tio procent genom att skära i jordbruks- och strukturstöden.
Enligt Oettinger har hans stab redan börjat skissera upp principerna för kommande inbesparingar. Inom jordbrukspolitiken överväger kommissionen ett degressivt jordbruksstöd, där stödet per hektar skulle krympa med växande arealer.
Rent konkret skulle stödbeloppen stegvis avta om gårdens areal överstiger en viss tröskel. Enligt Oettinger blir åtgärderna inte dramatiska men de är nödvändiga, då jordbruks- och strukturstöden står för två tredjedelar av EU-budgeten.
Kommissionen ska i maj lägga fram ett konkret förslag till nästa långtidsbudget, som gäller från och med 2021.

Tyskland vill inte pruta på EU-budgeten
De tyska regeringsförhandlingarna mellan konservativa CDU/CSU och socialdemokraterna har slutförts denna vecka. Förhandlarna utgår från att EU:s jordbruksbudget ska bibehållas på dagens nivå. Det gäller både direktstöden och landsbygdsprogrammet.
Alla tre regeringspartier ställer sig bakom förslaget att Tyskland höjer sina medlemsavgifter till EU. Därmed vill man förhindra nedskärningar i EU:s jordbruksbudget. Förhoppningen är att andra medlemsländer ska följa exemplet.
Partierna har enats om ett nationellt jordbruksprogram som till lämpliga delar också borde bli modell för EU. Stöden ska bli enklare och effektivare och gynna djur-, natur- och klimatskyddet.
Användningen av glyfosat inom jordbruket ska enligt koalitionsprogrammet stoppas så snart det är möjligt. Alternativ till glyfosat ska utvecklas och främjas. Förslag till ersättande bekämpningsmetoder ska vara klara senast 2019.
Tillståndsprocessen för växtskyddsmedel ska ses över och bli effektivare. Inom animalieproduktionen ska investeringar i djurvälfärd förstärkas. Märkningen av livsmedel ska särskilt gynna god djurhållning över standardnormerna för djurvälfärd.
Dödandet av tuppkycklingar ska förbjudas inom två år. Regeringspartierna konstaterar att ny teknologi snart är tillgänglig för könsbestämning i ägget. Inbrott i djurstallar ska klassas som ett allvarligt brott med kännbara straffpåföljder.
Leveransavtalen mellan mejerier och mjölkproducenter ska ses över för att effektivare kunna motverka kriser. Det ekologiska jordbruket borde fram till 2030 utvidgas till 20 procent av den tyska arealen.

Vargbeståndet ska kontrolleras bättre
Patent på djur och växter avvisas av den nya regeringen, likaså kloning av djur för livsmedelsproduktion. Nya växtförädlingsmetoder som gensaxen ska klassificeras enligt EU-domstolens utslag, men försiktighetsprincipen ska också beaktas.
Tysklands nya regering vill också precisera reglerna för skyddsjakt på varg. Den mänskliga säkerheten har högsta prioritet. Därför måste beståndet kontrolleras effektivare. Metoder ska utvecklas som förhindrar att vargarna vänjer sig vid människor.
Enligt programmet ska vargens utbredning begränsas på ett förnuftigt sätt. Farliga exemplar ska få skjutas. Det gäller också vargar som bryter sig igenom stängsel kring betesmarker. Skyddet för djur på bete ska skärpas.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Skyddad zon för bomullsmjöllus upphör

- Ministeriets syn på frågan är mycket beklämmande, säger SLC:s trädgårdsombudsman Johanna Smith. Inom växthusodlingen har vi satsat hårt på att producera rena grönsaker utan eller med ett minimum av kemiskt växtskydd. Nu ökar risken för bemisia, det vill säga bomullsmjöllus, också inom grönsaksodlingen i växthusen. Följden blir att kemisk bekämpning är nödvändig.
I en skrivelse från december hade SLC:s och ÖSP:s trädgårdsutskott anhållit om bibehållande av den skyddszon för mjöllus, som Finland har i dag. Skyddszonen betyder att spridning av mjöllusen förhindras och förekomster bekämpas.
Sticklingar och plantor av begonia, julstjärna, kinaros och fikus som kommer från EU-området till Finland för yrkesmässig odling måste ha växtpass med anteckningen ZP (ZP= zona protecta), som betyder skyddsområde. Användning av ZP-växtpass förutsätter att produktionsplatsen är fri från mjöllus.
Skyddszonen medför också att då bomullsmjöllus påträffas på växter, på växtprodukter eller i odlingar, ska den utrotas och plantpartier behäftade med bomullsmjöllus avlägsnas från marknaden.

Kan ändå inte garanteras
I ett svar på skrivelsen från SLC:s och ÖSP:s trädgårdsutskott svarar biträdande avdelningschefen vid jord- och skogsbruksministeriet Taina Aaltonen att det ändå inte är möjligt att garantera frihet från bomullsmjöllus vid import av prydnadsväxter.
Ministeriet är säker på att slopandet av skyddsområdet inte kommer att förändra den nuvarande situationen, när det gäller smittorisken för trädgårdsproduktionen. Enligt ministeriet handlar det om att rationalisera resursanvändningen inom växthälsa och undvika onödiga kostnader inom blomsterodlingen.
Taina Aaltonen lovar att myndigheterna i framtiden tillsammans med näringen kommer att öka informationen om förebyggande av bomullsmjöllus och använda kontrollresurserna enligt de risker som finns.
Ministeriet skickade iväg en skrivelse om sin ståndpunkt till EU-kommissionen förra veckan. Nu behandlas alltså Finlands skyddsområdesstatus under våren i växtsektionen inom den ständiga kommittén för växter, djur, mat och foder, och skyddsområdet kommer troligtvis att upphävas före sommaren.

Karantänen ett viktigt verktyg
I sin gemensamma skrivelse från december framhöll SLC:s och ÖSP:s trädgårdsutskott att bomullsmjöllusens, bemisias, karantänstatus, det vill säga skyddsområdesstatus, är mycket central och ett viktigt verktyg för att även i fortsättningen kunna producera rena växthusgrönsaker.
Trädgårdsutskotten påminde bland annat om att Finland producerar Europas renaste växthusgrönsaker enligt forskning från EU:s livsmedelssäkerhetsverk.
Utskotten hänvisade bland annat till att tack vare karantänstatusen upptäcks eventuella fall av bemisia i exempelvis blomsterodlingarna innan de hunnit sprida sig. Med andra ord bekämpas otyget redan i det skedet så att inte livsmedelsproduktionen påverkas.
Dessutom torde behovet av bekämpning i blomsterodlingarna vara lika stort som hittills, fastän skyddsområdet upphävs, eftersom angripna blommor knappast kan vara försäljningsdugliga.
- Skillnaden är bara att utan karantänstatus är risken att bemisia blir allmänt förekommande i växthus med grönsaksproduktion allt sannolikare och då måste sjukdomen bekämpas även där. Om karantänstatusen upphör ökar smittotrycket på plantuppdrivarna av grönsaksplantor och risken är att grönsaksproducenterna inte erhåller sina plantor inom skälig tid samt att skördebortfall uppstår på grund av utebliven plantleverans. Plantuppdrivarna är i vilket fall som helst fortfarande skyldiga att bekämpa bemisia.

Skadedjur en utmaning under vintern
Bibehållet skyddsområde skulle vidare ha bidragit till att vi i Finland också i fortsättningen kunde sälja renare blomsticklingar.
- Trots att bemisia har ökat i importerade blommor är situationen i alla fall än så länge under kontroll.
ÖSP har tidigare efterlyst en ordentlig konsekvensbedömning av följderna ifall karantänstatusen för bomullsmjöllus upphör.
- Den efterlyser vi fortfarande, hette det i skrivelsen till ministeriet i december. Det finns väldigt lite kunskap om hur bemisia ska bekämpas i grönsaksodlingar och erfarenheterna från utlandet är inte heller uppmuntrande. Det vi vet är att bekämpning av skadedjur är utmanande under vintern.
Det hette vidare i skrivelsen att vita flygare (växthusmjöllöss) är svåra att bekämpa med biologisk bekämpning i odlingar året runt av tomat och gurka.
- På grund av den ringa mängden dagsljus har nyttodjuren svårt att kläckas och utvecklas. För vita flygaren däremot är det varma växthusklimatet gynnsamt och den förökar sig i snabb takt.
I skrivelsen hänvisade utskotten till holländsk forskning som ger vid handen att bemisia är ännu svårare än vita flygaren att bekämpa under vintern.
- Ännu finns det inte tillräckligt med kunskap om hur snabbt bemisia kan föröka sig i finländska växthus med grönsaksproduktion och hur höga kostnader bekämpningen för med sig.
Man kan jämföra med en växthusodling där vita flygare har hunnit få ett stort övertag.
- Där leder angreppen till minskad skörd och kvalitetsproblem. Troligtvis påverkar bemisia produktionen likadant. I värsta fall kan lössen dessutom sprida olika virus som är ytterst skadliga för grönsaksodlingar och kan leda till stora ekonomiska förluster.

Risk för mera kemiskt växtskydd
SLC:s och ÖSP:s trädgårdsutskott befarade vidare att användningen av kemiska växtskyddsmedel ökar ifall karantänstatusen för bemisia upphör.
- Eftersom de i Finlands godkända preparaten är få, är risken stor att det blir problem med resistens. Dessutom ställer handelskedjorna betydligt strängare krav på rester av växtskyddsmedel i produkterna än vad finländsk lagstiftning förutsätter. I fall användningen av kemiskt växtskydd ökar för att bekämpa bemisia är risken stor att partier med grönsaker inte kan saluföras på grund av att de inte uppfyller kundernas krav. Därigenom kan det bli allvarliga störningar på marknaden med betydande tilläggskostnader för grönsaksproducenterna och försämrade kundrelationer som följd.
Det är således en stor riskfaktor i fall Finlands skyddszonstatus upphävs utan en relevant riskbedömning.
Utskotten kan inte heller omfatta den åtgärdsplan som livsmedelssäkerhetsverket Evira har gjort.
- Enligt den skulle granskningarna av grönsaksodlingarna öka och kontrollen av blomsterodlingarna minska. Vi anser dock att det är blomsterodlarna som ska granskas eftersom det är via dem som bemisia kommer in i landet. Det är inte grönsaksodlarna som ska påföras kostnadsökningar för ett problem de inte förorsakar.

Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

GrainSense mäter proteinhalten direkt på fältet

Det bärbara mätinstrumentet GrainSense som visar proteinhalt direkt på fältet är nu tillgängligt via Viljelijän Berner. GrainSense fungerar genom att placera några sädeskorn i mätaren, och visar sedan direkt halten av protein, olja, fukt och kolhydrater. Mätningen kan göras var och när som helst, och informationen laddas upp i en molntjänst som är tillgänglig via telefon eller dator.
Grainsense

Det finska företaget GrainSense som är Teknologiska forskningscentralen VTT:s spinoff-företag har i samarbete med Berner Ab utvecklat maskinen som nu släpps på den finska marknaden. Edvard Krogius, VD för GrainSense, är övertygad om nyttan med att kunna få mätresultat direkt i fält.
- Det här är ett sätt för jordbrukaren att kringgå den långa processen med att skicka prover till laboratoriet och vänta på resultat. Istället får man informationen direkt och kan fatta beslut på plats, om det så gäller tröskning, gödsling eller användningsområde för spannmålen.

Hjälpmedel för att fatta beslut
Med två patent och ett tredje inlämnat är GrainSense ett nytt sätt att kontrollera spannmålens kvalitet redan innan den tröskas.
- Vi ser att jordbrukaren själv får den största fördelen. Men samtidigt är en effektivare livsmedelskedja till fördel för alla, inte bara kedjan själv.
Krogius kallar GrainSense ett hjälpmedel för att fatta beslut.
- Tänk dig en regnig höst som i fjol. Genom att mäta proteinhalten på fältet kan producenten fatta beslut om vilket skifte det lönar sig att tröska först.
Mätresultatet visar också vilka spannmålspartier som ska lagras i vilken silo.
- På så sätt förstör man inte ett spannmålsparti av hög kvalitet med ett parti av lägre kvalitet. Dessutom blir det lättare att planera vad som säljs vart, och prisinformation fås direkt i systemet. Det är alltid en fördel för den som säljer att känna sin vara.
För husdjursgårdar möjliggör GrainSense kontroll av spannmålspartier som köps in som foder, vilket innebär en optimal foderblandning varje gång.

Kan kalibreras för många sorter
Till en början är GrainSense kalibrerad för vete, men i april kommer kalibrering för havre, råg och korn. I tid till tröskningen väntas även kalibrering för rybs och raps.
- Vi utreder också möjligheten för ärtor, bondböna och varför inte ris, majs eller soja med tanke på den internationella marknaden. De blir däremot inte aktuella ännu i år.
Även molntjänsten uppdateras kontinuerligt. Genom den kan jordbrukaren bland annat följa med vilka skiften som ger bäst avkastning, och följa med utvecklingen från år till år.
Mätningen baserar sig på ett nytt sätt att utnyttja ljus, där varje frö genomlyses till hundra procent. Det behövs bara ungefär 60-80 korn för att maskinen ska kunna avläsa halterna.
- Det grundar sig på teknologi som industrin haft tillgång till länge, men nu blir mätningen tillgänglig för enskilda producenter.

Priset kan kännas högt
GrainSense kostar 3.900 euro utan moms med möjlighet till leasing-kontrakt för 3-5 år. Användarkontot med molntjänst kostar 250 euro per år. Kalle Erkkola, avdelningschef vid Viljelijän Berner, är medveten om att priset kan kännas högt för en enskild odlare.
- I det svåra ekonomiska läget med låga spannmålspriser måste man förstås överväga varje inköp. Med individuella användarkonton kopplade till egna molntjänster kan däremot flera odlare dela på en maskin, och flera maskiner kan likaså vara kopplade till ett konto enligt behov.
GrainSense väckte enligt Krogius och Erkkola stort intresse på Agritechnica-mässan i Tyskland i fjol. Även SLC var med om att få företaget till mässan genom ett rekommendationsbrev undertecknat av SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback. SLC underströk i brevet att möjligheten att analysera spannmålskvaliteten på gården är viktig eftersom jordbrukaren då kan lagra skörden korrekt.

TEXT & FOTO
Andrea Bergman
andrea.bergman@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Brittiskt matombud borde få friare händer

Det brittiska matombudet Christine Tacon har i snart fem års tid bekämpat orättvisa affärsmetoder inom handeln. Sedan dess har situationen förbättrats men matombudets befogenheter borde ännu stärkas för att skydda producenterna.
Det är slutsatsen av regeringens granskning av verksamheten under de första åren. De stora handelskedjorna uppges ha förbättrat sitt beteende gentemot leverantörerna. Enligt en YouGov-undersökning från 2017 har överträdelserna minskat.
Statistiken visar på tydliga framsteg. Andelen brott mot uppförandekoderna har sjunkit från 79 procent till 56 procent under två år. Felaktiga fakturor är fortfarande det största problemet.
Det brittiska matombudet Groceries Code Adjudicator (GCA) bevakar leverantörernas rättigheter, som regleras i den så kallade Grocery Supply Code (GSC). Koden har bindande regler för rättvisa avtal mellan handel och leverantörer.
Ett problem är att GCA:s kompetens bara gäller tvister mellan matkedjorna och deras direkta leverantörer. De flesta jordbrukare levererar sina produkter via mellanhänder och känner sig utestängda.
Producentorganisationerna, bland dem National Farmers Union (NFU), anser att jordbrukarna förblir åsidosatta. Det har också politikerna insett, och nu diskuteras möjligheten att utvidga matombudets kompetenser.
I dag är övervakningen begränsad till landets tio största handelskedjor med en årlig omsättning av minst en miljard pund. Matombudet kan bara ge rättsligt skydd för producenter som levererar direkt till affärerna.
Utskottet för miljö, livsmedel och landsbygdsfrågor i det brittiska parlamentet kräver att GCA-institutionens kompetenser måste utvidgas till hela livsmedelskedjan. Direktleverantörerna måste tas med, fordrar utskottets ordförande Neil Parish.
Enligt rundfrågningar fruktar en stor del av handelskedjornas leverantörer repressalier, om de vänder sig till GCA. Mer än hälften uppger att de hellre tiger och lider i stället för att vända sig till ombudsmannen.
För ändamålet har producentorganisationen NFU inrättat en hotline där medlemmarna anonymt kan anmäla överträdelser av uppförandekoden från handelns sida. Enligt NFU har flera grova fall upptäckts genom anmälningarna.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Hogans flexibla CAP får både ros och ris

EU-kommissionens förslag till en nya och flexiblare jordbrukspolitik togs på måndagen till allmän diskussion på årets första ministermöte under Bulgariens ledning. Åsikterna var blandade men försiktigt positiva.
De flesta ministrar såg ett mervärde i medlemsländernas och kommissionens nya ansvarsfördelning. De gemensamma målen på EU-nivå och referensramen för åtgärderna ansågs överlag bädda för ett gott utgångsläge.
Mest positiva var de nordiska länderna, som långt stödde kommissionens koncept. Agrarkommissionär Phil Hogans modell ger ett större ansvar men samtidigt mer frihet för medlemsländerna att skräddarsy egna lösningar.
Förenklingen är ett väsentligt element i reformen. De landsspecifika strategierna borde vara möjligast enkla så att de vid behov kan ändras smidigt. Det är viktigt att minska det administrativa arbetet, framhöll jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.

Östeuropa vill hålla CAP i nuvarande form
Tyskland förhåller sig ännu något skeptiskt till de nationella CAP-programmen, som kan förorsaka trassel i landets federala struktur. Kommunikationen mellan förbundsregeringen och delstaterna kan bli krångligare, befarade den tyska delegationen.
Den franska delegationen efterlyste klara besked om finansieringen. Frankrike godkänner ingen medfinansiering. EU:s nästa långtidsbudget måste bli tillräckligt stark för att motverka konkurrensstörningar mellan länderna, påpekade Frankrike.
De östeuropeiska länderna skulle däremot helst behålla jordbrukspolitiken i sin nuvarande form. Vi behöver en stark CAP, sade Ungerns jordbruksminister Sandor Fazekas. Han fick medhåll av Polen, Tjeckien, Slovakien och Kroatien.
Agrarkommissionär Phil Hogan betecknade debatten som positiv. Han tolkade ministrarnas talturer som ett stöd för den planerade moderniseringen och förenklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

CAP förblir entydigt gemensam
Hogan tillbakavisade med eftertryck alla misstankar om att kommissionen skulle försöka åternationalisera jordbrukspolitiken. Under de närmaste månaderna utlovas mer information som ska klarlägga att det är Bryssel som håller i tömmarna också framöver.
Det nationella spelrum som kommer att tillåtas, inskränker sig i huvudsak till det slutliga genomförandet av programmen. Det gäller framför allt miljöåtgärderna. Enligt Hogan satsar kommissionen stor möda på en smidig kommunikation med medlemsländerna.
En arbetsgrupp ska grundas för att utarbeta de landsvisa strategiska planerna för direktstöden och landsbygdsprogrammen. Avsikten är att stärka det lokala inflytandet på åtgärderna.
Under våren ska flera seminarier arrangeras i Bryssel för genomgång av detaljerna i den nya jordbrukspolitiken. Kommissionen ska från början inviga EU-parlamentet i samarbetet för att nå en möjligast smidig process.
Medlemsländerna ska härnäst förhandla fram en gemensam linje under ledning av det bulgariska ordförandeskapet. Om allt går bra kan rådet enas i mars så att lagförslaget kan skickas vidare till parlamentet i juni.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Cannabis ska rädda Greklands ekonomi

Den grekiska regeringen hoppas på miljardinvesteringar i den internationella cannabisboomens spår. Cannabisodling ska dra Grekland ur den ekonomiska krisen och skapa nya jobb, säger den grekiska jordbruksministern Evangelos Apostolou.
Regeringen avlät redan under fjolåret ett lagförslag som ska legalisera odling av medicinsk cannabis. Parlamentet ska godkänna lagen i februari. Utländskt kapital står redan i kö för etableringar, om man får tro grekerna.
Cannabisindustrin står i startgroparna med saftiga investeringar, uppger Apostolou enligt nyhetsbyrån Bloomberg. Ett första projekt i Veroia i norra Grekland uppges locka intressenter från tio länder, bland dem Kanada, Kasakstan, Polen och Israel.
I den första etappen ska projektgruppen Golden Greece investera 400 miljoner euro i en växthuspark. Mer än 2.000 arbetsplatser ska uppstå i området de närmaste två till tre åren och det är bara början.
Jordbruksminister Apostolou tror att den nya näringen kan bli den länge efterlängtade stimulansen för Greklands ekonomi. Grekland ska bli en del av det växande globala nätverket för medicinsk cannabis som väntas omsätta 200 miljarder euro inom tio år.
Satsningarna på cannabis ska resultera i nya jobb. Det är av nöden för den grekiska ekonomin har inte utvecklats såsom man hade hoppats. Det sista bidragspaketet från EU löper ut i år. Arbetslösheten är fortfarande omkring 20 procent.
Nya förtjänstmöjligheter är mer än välkomna. En enda cannabisodling med mellan tolv och femton växthus kan skapa upp till 400 jobb. Enligt Apostolou är Grekland en idealisk plats för cannabis, med ett klimat som är jämförbart med Kalifornien.
En idé är kombinera medicinsk cannabis med den grekiska turism- och hotellnäringen. En medicinsk turismindustri med vårdprogram för kroniska smärtpatienter kunde bli en lukrativ näring vid medelhavets stränder.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

EU-domstolen kanske öppnar gensaxen för EU

Växtförädling med gensaxen kan åtminstone juridiskt sett snart få grönt ljus i EU. En växt kan inte betraktas som genförändrad bara för att några gener har avlägsnats. Det framgår av ett färskt förhandsbesked i EU-domstolen.
Är växter som förädlas med gensaxen Crispr-Cas9 genmodifierade eller inte? Enligt det aktuella förhandsbeskedet kan gensaxen inte definieras som GMO så länge mutationerna sker på ett sätt som också kan förekomma i naturen.
Förhandsbeskedet lämnades för några dagar sedan av EU-domstolens generaladvokat Michael Bobek. EU-domstolen förväntas ta slutlig ställning inom några månader. Domstolen följer vanligen generaladvokatens slutsatser.
Två franska organisationer som motsätter sig GMO lämnade för några år sedan ett klagomål till den franska förvaltningsdomstolen mot att landets miljölag inte klassar gensaxen som GMO.
De franska domarna ansåg att frågan inte kan avgöras nationellt. I stället skickade de fallet vidare till EU-domstolen i Luxemburg. Där har experter på europeisk lagstiftning noga och länge funderat över definitionerna av begreppen gensax och GMO.

Domslut inom sex månader
EU-institutionerna har avvaktat medan utredningarna kring gensaxen har dröjt och dröjt. Ett domslut kan väntas inom sex månader och det kan sätta ny fart på debatten. Genteknikens förespråkare och motståndare vässar redan pennorna.
Problemet är att EU-lagstiftningen inte har hängt med i utvecklingen. Lagarna härstammar från slutet av 1980-talet då den konventionella gentekniken började användas. Dagens gensax representerar en helt ny teknik.
För att par år sedan introducerade forskarna den så kallade gensaxen, ett billigt, smidigt och exakt verktyg som gör det möjligt att utföra små förändringar i växtens genetiska material. I motsats till klassisk GMO tillförs inga främmande gener.
Tekniken kan jämföras med konventionell förädling genom urval men är mycket snabbare. Det är intressant för växtförädlingen. I USA och flera andra länder likställs metoden med naturlig mutation och faller utanför GMO-regleringen.
I sin utredning betonar generaladvokaten att transgena grödor också framöver måste måste testas och godkännas enligt de gamla GMO-reglerna om de har utvecklats med konventionell genmodifiering. På den punkten ändras ingenting.

Gensaxen är ett undantag
Sorter som framställs med mutagenes (genredigering) ska däremot undantas från den gemensamma listan för genetiskt modifierade lantbruksväxter. Bobek räknar upp en lång rad argument som stöder detta.
Texten i utlåtandet är lång och komplicerad men branschens forskare välkomnar dokumentet med en viss försiktighet. Växtförädlarna har länge väntat på besked för att kunna gå vidare i sin forskning och utveckling av nya och robustare grödor.
EU-kommissionen har gång på gång lovat besked men frågan har skjutits upp på obestämd tid. Forskarna framhåller att metoden arbetar med stor precision. Tillfälliga mutationer förekommer också i naturen.
Enligt generaladvokaten kan gensaxen användas utan att ändra några lagar. Direktivet gäller inte grödor som förändras genom mutagenes. Det finns inget juridiskt hinder för europeiska bönder att odla genredigerade grönsaker, anser Bobek.
Generaladvokatens utlåtande har redan väckt negativa reaktioner inom miljögrupperna och bland forskare, som menar att Bobek utmanar EU:s försiktighetsprincip. Motståndarna befarar att ett gensaxens konsekvenser ännu inte är tillräckligt kända.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Slutrapport föreslår klausuler
om skötsel i arrendekontrakt

Från en bra och välskött åker kan man bättre ta tillvara näringen i samband med skörden, samtidigt som miljörisken minskar. Det gäller till exempel urlakning i vattendragen och utsläpp av växthusgaser. Förpliktelser om underhåll i arrendeavtal kunde bidra till detta.
RANKU
RANKU-projektets slutrapport föreslår långvariga arrendekontrakt som även omfattar skyldigheter att upprätthålla åkrarnas odlingsskick.

Det här kommer fram i slutrapporten om projektet En näringsneutral kommun, RANKU (en förkortning av "RAvinneNeutraali KUnta"). Projektet hade som mål att frambringa återvinning av näringsämnen, bland annat på kommunnivå. Åbo stad var med bland pilotkommunerna, men projektet var även verksamt i det övriga landet.
Slutrapporten hänvisar bland annat till att mer än 30 procent av vår åkermark odlas på arrende och att arrendeåkrarnas andel ökar i framtiden i takt med strukturförändringarna inom jordbruket. Inom projektet har man tillsammans med Åbo stad nu gjort upp en mall för en bilaga i kontrakten om åkerarrenden.
Redan tidigare har faktorer som har att göra med åkrarnas odlingsskick har beaktats i stadens arrendekontrakt. På denna grund gjordes alltså en mall för alla som var intresserade av att hålla arrendemarken i gott skick, som kan bifogas till kontrakten.
Att sköta om jordens odlingsskick, heter mallen. Avsikten är att den är anpassad för olika situationer som kalkning eller tillförsel av gips, tillförsel av organiska ämnen samt vall och täckdikning.

Främja upprätthållande av gott skick
Samtidigt försöker man uppmuntra till långvariga arrendekontrakt.
Kontraktsmallen är ett försök att främja att såväl markägare som arrendatorer systematiskt upprätthåller och förbättrar åkerns odlingsskick. Den är utformad som en frivillig bilaga till själva arrendekontraktet.
Mallen rymmer alternativ som att arrendatorn är skyldig att kalka de åkrar som ingår i arrendekontraktet och vid behov ta markkarteringsprov.
Ett annat exempel är att arrendatorn med markägarens lov har rätt att utföra täckdikning, där markägaren bekostar dikningsplan och material, medan arrendatorn skulle stå för arbetstiden.
Mallen har också en bilaga med praktiska anvisningar för att ta hand om miljön. Till exempel ska man inte sprida gips inom sjöars avrinningsområde, eftersom gips innehåller sulfat. Gips är inte heller lämpad att sprida på sura sulfatjordar.

SLC gör kanske egen
Man kan i övrigt hämta mallen från RANKU-projektets hemsida, http://www.ymparisto.fi/fi-FI/Ravinneneutraali_kunta_2015__2017/Teemat/Hyvat_viljelykaytannot.
Tillsvidare finns den bara på finska.
- Det är möjligt att vi i SLC använder idéerna och kompletterar våra egna mallar, säger SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback.
- Det finns flera konstruktiva idéer i mallen som man kunde ta vara på. Den kan vara nyttig för både arrendator och markägare. Man kan även ha varianter där inte alla skyldigheter läggs på arrendatorn, men är uppgjorda så att endera parten eller båda tillsammans åläggs att ta hand om åkern. Det är viktiga frågor, liksom också arrendeutgifterna, men det är också viktigt att man uppnår överenskommelser där ansvar och utgifter fördelas på ett rättvist sätt.

Våtmarker och sedimentering
Rapporten innehåller även förslag om naturenliga våtmarker och sedimenteringsbäddar i flera nivåer för att undvika urlakning av näringsämnen i vattendragen. Åbo stad har i övrigt varit aktivt med i projektet och deltagit i anläggandet av en sedimenteringsbädd i två nivåer vid ett avrinningsområde till Topinoja.
Också andra försök har utförts i projektet till exempel odlingar av mellangrödor på åkrar där stärkelsepotatis odlats i flera år i rad.
Slutrapporten talar även för en spridd produktion av biogas där man tar tillvara tryggt bioavfall samt exempelvis vass och gödsel från husdjur. I det sammanhanget kommer det fram att skörd av vass också är med om att förbättra vattenkvaliteten.
Samtidigt måste man även beakta de utmaningar för jordbruket som klimatförändringen för med sig. Det behövs en uppdaterad, tidsenlig guide om god odlingssed, heter det i slutrapporten.
En näringsneutral kommun var ett treårigt utvecklingsprojekt som koordinerats av Egentliga Finlands NTM-central. Projektet var en del av miljöministeriets program för främjande av återvinning av näringsämnen och förbättring av Skärgårdshavets tillstånd, det så kallade RAKI-programmet.

TEXT & FOTO
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

För den som söker husdjursförhöjning:
Hästarna ska vara i sökandens besittning

Landsbygdsverket påminner om att en gård som ansöker om kompensationsersättningens det vill säga LFA-ersättningens husdjursförhöjning 2018 redan i början av året bör beakta att hästarna och ponnyerna måste vara helt och hållet i sökandens besittning.
Det nya kravet på besittning av djuren har trätt i kraft i år och gäller därmed ännu inte anmälan om djurantal för 2017.
Kravet uppfylls i det fall att djuret ägs eller innehas tillsammans med en medlem av stödsökandens familj.

Kravet uppfylls när djuret är i
• stödsökandens och dennes makes/makas gemensamma ägo eller besittning
• stödsökandens och dennes minderåriga barns (ett eller flera) gemensamma ägo eller besittning
• stödsökandens och dennes makes/makas samt minderåriga barns (ett eller flera) gemensamma ägo eller besittning.

Kravet uppfylls inte om djuret enbart är i stödsökandens makes eller makas och/eller hans eller hennes minderåriga barns besittning. Djurgårdarna kan använda sig av hästarnas och ponnyernas djurantal vid uträkningen av djurtätheten för LFA-ersättningens husdjursförhöjning och frikopplat stöd för svin- och fjäderfä.
Anmälan om djurantal för hästar och ponnyer ska göras varje år, och av anmälan framgår i vems besittning djuret var året innan.
Anmälan om djurantal görs i början av året i överensstämmelse med den faktiska situationen året innan.

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Reklam-reklam

Förkalkyler på nätet